Livsstilssjukdomar

Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all krans-kärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ
2–diabetes.

Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. De fyra ovan nämnda levnadsvanorna är också de vanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige.

Icke smittsamma sjukdomar, även kallade livsstilssjukdomar, är sjukdomar som inte överförs mellan människor och som i sig inte är en infektion. Hit räknas exempelvis hjärtsjukdomar, cancer, KOL, astma och diabetes. Av 52 miljoner dödsfall över hela världen 2010, var 35 miljoner – 66 procent – på grund av icke smittsamma sjukdomar. (WHO)

Riskbruk av alkohol
Med riskbruk av alkohol avses antingen en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. En hög genomsnittlig konsumtion överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Intensivkonsumtion avser en konsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Alkohol är den tredje största riskfaktorn för död och handikapp i Europa. Uppskattningsvis dricker 55 miljoner européer så mycket alkohol att det räknas som ett riskbruk. De senaste tio åren har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen kraftigt ökat till 11 liter ren alkohol per person och år. Européer dricker dubbelt så mycket alkohol som det globala genomsnittet.

Det finns vetenskapliga data som visar att alkohol orsakar 136.000 nya cancerfall om året i EU. Genomsnittseuropéer dricker alkohol på en toxisk nivå som orsakar cancer. I AMPHORA-manifestet som 71 forskare från 14 länder står bakom, uppmanas Europas regeringar att införa en cancervarning på alla alkoholhaltiga drycker.

Rökning
Med rökning avses dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att omkring en tredjedel av världens befolkning över 15 år, det vill säga uppskattningsvis 1,1 miljarder människor, röker. Tobaksrökningen tros orsaka omkring 6 miljoner människors död varje år, ungefär en person dör var sjätte sekund på grund av tobak. I Europa är rökningen den främsta enskilda dödsorsaken enligt WHO.

Nästan 80% av världens rökare lever i låg-och medelinkomstländer, där bördan av tobaksrelaterade sjukdomar och dödsfall är tyngst. Tobakanvändare som dör i förtid berövar sina familjer inkomster, ökar kostnaderna för vård och hindrar ekonomisk utveckling.

Otillräcklig fysisk aktivitet
Med otillräcklig fysisk aktivitet avses att man inte uppnår rekommendationen om att vara fysiskt aktiv varje dag i sammanlagt minst 30 minuter.

Ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma matvanor definieras i Sverige med hjälp av ett kostindex som
Socialstyrelsen tagit fram under arbetet med de Nationella riktlinjerna. Indexet bygger på konsumtion av frukt, grönsaker, fisk och så kallad utrymmesmat (till
exempel godis, chips, kaffebröd, läsk). Utifrån denna definition har cirka
20 procent av Sveriges befolkning ohälsosamma matvanor.

Källa:

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer >>

AMPHORA-projektet >>

WHO >>

WHO tobaksfakta >>

The Global Burden of Disease Study 2010, The Lancet >>

Köttkonsumtion ger ökad risk för flera typer av cancer

Köttkonsumtionen i världen har fördubblats de senaste 50 åren, från ungefär 20 kilo per år till över 40 kilo per person och år, enligt statistik från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Enligt den senaste statistiken äter en genomsnittlig svensk ungefär 85 kilo kött om året eller 1,6 kilo i veckan. I USA äter man årligen i genomsnitt 124 kilo kött per person och i Bahamas och Kuwait ligger siffran runt 108 kilo kött per person och år.Ökningen beror bland annat på att människor i många länder har fått bättre ekonomi. Köttet har dessutom blivit billigare eftersom djurproduktionen har blivit alltmer industrialiserad.

Det finns vetenskapligt stöd för att charkuterier och rött kött höjer risken för tjock- och ändtarmscancer. Flera nyare studier pekar mot att rött kött och charkuterier även höjer risken för stroke och typ 2-diabetes.

Till rött kött räknas nöt, gris, får och get. Till charkuterier (processat kött) räknas bland annat korv, bacon och leverpastej.

Internationella cancerforskningsfonden WCRF rekommenderar att människor ska begränsa sin konsumtion av rött kött till ett halvt kilo i veckan och helt undvika charkuteriprodukter.

Källa:
Dagens Nyheter 2012-01-22 >>

Livstilssjukdomar

– En av vår tids stora utmaningar

Vi har kommit en bit på väg i kampen mot infektionssjukdomar, men nu riskerar
de som räddats från exempelvis hiv/aids att gå en för tidig död till mötes i hjärtattack, säger Ruth Bonita, professor emerita vid Aucklands universitet i Nya Zeeland.

Kardiovaskulära sjukdomar som stroke orsakar flest dödsfall i hela världen, om
man bortser från afrikanska Sahararegionen. Vi dör inte längre av för lite mat, utan av för mycket mat. På grund av rökning ser man nu ett uppsving av antalet lungcancerfall och fetmaepidemin har lett till en ökning av folk som insjuknar i diabetes.

– Överlever vi våra första fem år riskerar vi att drabbas av dessa icke smittsamma sjukdomar som faktiskt går att motverka, säger Anders Nordström, Sveriges ambassadör för Global Hälsa.

WHO rapporterar att de icke smittsamma sjukdomarna ligger bakom två av tre dödsfall i världen.

– Det här är inte något som bara rör vita medelålders amerikanska män.
Det blir ett allt större problem i de fattigare delarna av världen. I till exempel Nairobi ser vi tydligt vad som händer när folk flyttar in från landet till städerna.
Nu rör man sig inte längre, man bor trångt och folk blir överviktiga, säger
Anders Nordström.

– Varje år dör 6,8 miljoner barn i onödan, så vi har ännu inte uppfyllt de millenniemål FN antagit. Men i takt med att vi uppfyller dessa mål, står det klart att vi också behöver ha som övergripande mål att maximera antalet år vi lever som friska.

Professor emeritus Ruth Bonita menar, att vi riskerar att förlora de vinningar
som gjorts i kampen mot infektionssjukdomar om vi inte tar ett samlat grepp mot de riskfaktorer som orsakar icke smittsamma sjukdomar:
– Människor som blivit räddade från hiv/aids dör en för tidig död av hjärtsjukdomar om vi inte gör något. Benämningen icke smittsamma sjukdomar kan vara vilseledande, menar Bonita. Det låter som att det inte finns en bakomliggande orsak till att man drabbas.

– Om du får malaria så har du fått det av myggan som bet dig. Om du dör
en för tidig död av lungcancer, kan det bero på tobaksindustrins framgångsrika
marknadsföring av produkter som orsakar cancern, förklarar hon.

Ruth Bonita tycker inte heller att livsstilssjukdomar är ett bra begrepp då det felaktigt antyder att individer väljer livsstil och därför själv är ansvariga för
sin egen hälsa.

– En myt är att man inte kan göra något åt livsstilssjukdomar, att det är upp till individen att se till att han eller hon väljer rätt livsstil. Det är nonsens. Det berör fler än individen och har att göra med hur vi organiserar våra samhällen.
Allt ifrån hur arbetsmarknaden premierar en hälsosam personal till hur vi planerar
infrastrukturen och vilka lagar som fattas för befolkningens bästa.

Allt för ofta, säger Bonita, är det upp till tobaks-, alkohol- och matindustrin
att själva göra frivilliga överenskommelser. Men de fungerar inte. Det krävs
ett ledarskap hos beslutsfattarna för att försäkra att kommersiella intressen inte
går före befolkningens hälsa.

– För att lyckas måste vi inkludera frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter
och sunt styre, säger Ruth Bonita.

Ruth Bonita menar att de mest effektiva sätten att förändra är när beslutsfattarna
ändrar den miljön där medborgarna fattar sina beslut.

Anders Nordström lyfter gärna fram folkrörelsens makt att påverka:
– Det behövs tydliga lagar i form av vad man får göra och vem man får sälja
sina produkter till. Men den privata sektorn producerar vad folk vill köpa. Så
det behövs att människor engagerar sig. Hellre folkopinion än att man via
fler regler skapar nyttigare produkter:

– Tack vare den folkrörelse som ska skapades kring hiv/aids, har vi i dag nya
läkemedel till bättre priser. Vi behöver arbeta på liknande sätt för en bra och
rättvis hälso- och sjukvård som inte ruinerar de drabbade patienterna. Det har vi
i Sverige, men så är det inte i hela världen.

4 sätt att minska livsstilssjukdomarna:
1. Minska tobaksanvändningen.
2. Minska alkoholkonsumtionen.
3. Minska saltintaget.
4. Se till att de som redan fått stroke eller hjärtinfarkt får behandling, och – om resurser finns – se till att behandla dem som ligger i farozonen för att drabbas.

Källa:
Svenska Läkaresällskapets tidningsbilaga Global hälsa >>

Kom och lyssna till Ruth Bonita och Anders Nordström som båda medverkar under "Global Health -beyond 2015" den 4 april på Stockholm Waterfront Congress Centre. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan vi fortsätta att förbättra världen tillsammans. Kom och gör din röst hörd. Vår framtid är allas ansvar.

Till anmälan >>

Läs mer

The Lancet, Non-Communicable Diseases Series 2013 >>