SLS kommenterar Socialstyrelsens plan för hantering av ”vårdskulden”
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov som orsakats av covid-19. Socialstyrelsen presenterade förra veckan en plan för arbetet. Planen har tagits fram i nära samverkan med SKR och regionerna.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) och ett antal sektioner har i två skrivelser till SKR med kopior till Socialstyrelsen, påtalat behovet av att ta tag i det ackumulerade vårdbehovet (den sk ”vårdskulden”). Den plan som nu presenteras innehåller flera delar där några förtjänar att särskilt kommenteras.
Socialstyrelsen föreslår stöd för principer för prioritering på övergripande nivå och hänvisar till de dokument som tidigare tagits fram för prioriteringar under en pandemisituation. Mikael Sandlund, ordförande i SLS delegation höjer ett varningens finger.
– Dokumenten med riktlinjer och principer för prioriteringar under covid-19 pandemin har tagits fram under stark tidspress och det finns som jag tidigare kommenterat flera invändningar mot innehållet och tveksamheter rörande hur dessa dokument ska tolkas ute i praktiken, säger Mikael Sandlund.
Detta i kombination med vissa skrivningar i planen ger upphov till frågor. Av planen framgår:
”I dialog med SKR har det framkommit att det finns behov av ett övergripande prioriteringsstöd från Socialstyrelsen. Detta stöd skulle kunna likna det stöd för prioritering under covid-19-pandemin som tagits fram för intensivvården och rutinsjukvården. /…/ Det övergripande prioriteringsstödet bör tas fram i nära dialog med regionernas nationella system för kunskapsstyrning och bör även kompletteras med ett stöd för implementering riktat till regionerna. Samverkan mellan Socialstyrelsen, SKR och regionerna kring ett sådant stöd skulle även kunna vara ett bra sätt att ännu bredare lyfta fokus på prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det horisontella perspektivet mellan olika sjukdomsområden anser Socialstyrelsen i detta sammanhang vara ett särskilt viktigt fokusområde, i strävan mot en vård på lika villkor.” /--/
”Ett annat är det initiativ som tagits inom partnerskapet för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård att bilda en expertgrupp för horisontella prioriteringar. Detta är ett insatsområde som Socialstyrelsen gör tillsammans med regionernas nationella samverkansgrupp för metoder för kunskapsstöd.”
– Frågan jag ställer mig är om Socialstyrelsen och SKR på egen hand tänker smyg-utreda prioriteringsordningen för svensk hälso- och sjukvård? Som bland annat påpekas i Statens medicinska etiska råds (SMER:s) rapport ”Etiska vägval vid pandemi” är den nationella beredskapen för att ta hand om värdefrågorna vid kriser mindre god och det saknas en uttalad och genomdiskuterad sammanhållen värdegrund i vårt land, säger Mikael Sandlund. Att ta fram en sådan är ett långsiktigt och troligen relativt mödosamt arbete som bör bedrivas brett med många delaktiga parter, inte minst tillsammans med professionernas organisationer. Partnerskapet för kunskapsstyrning är i detta sammanhang knappast heltäckande eller tillräckligt, avslutar Mikael Sandlund.
Ytterligare en insats som Socialstyrelsen lyfter fram för att bidra till regionernas arbete med att hantera vårdbehoven är att stötta utmönstring av ineffektiva vårdåtgärder. För att frigöra resurser till annan vård föreslår Socialstyrelsen bland annat en lista med så kallade ”icke-göra” som skulle kunna stödja regionerna i att undvika att dessa åtgärder fortfarande utförs.
Svenska Läkaresällskapet ser positivt på förslaget som går i linje med det uppdrag som SLS fullmäktige beslutade om i maj 2020.
– SLS fick i uppdrag av fullmäktige att starta projektet ”Välj vård klokt” som bland annat kommer att innebära att en arbetsgrupp med representanter från SLS sektioner tar fram förslag på hur sjukvården kan utvecklas och förbättras för att minska slöseri och skador, samt att främja behovsstyrd vård, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Som läkare är det vårt gemensamma moraliska ansvar att sluta göra det som vi på vetenskaplig grund kan enas om är onödigt och skadligt och när vi som profession tillsammans tar det ansvaret är det både mer trovärdigt, och genomförbart i den kliniska praktiken.
Vidare föreslår Socialstyrelsen stöd i regionernas arbete med en mer effektiv kompetensförsörjning. Det Nationella vårdkompetensrådet ska göra en analys av konsekvenser och lärdomar av covid-19-pandemin utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv.
– SLS har länge framhållit att staten måste stödja regionernas arbete med kompetensförsörjningen, inte minst när det gäller primärvård, säger Tobias Alfvén. SLS anser vidare att professionerna måste involveras i arbetet, både i det nationella vårdkompetensrådet och särskilt då de regionala vårdkompetensråden ska bildas, avslutar Tobias Alfvén.