Hälso och sjukvård till beslutsoförmögna patienter: lagförslag

Inledning
I Sverige saknas tydliga regler för hur man ska behandla vuxna patienter som inte själv har förmåga att bestämma eller samtycka till sin egen vård. Det skapar allvarliga problem för både patienten och för sjukvårdspersonalen. Det innebär exempelvis att en patient med en demensdiagnos som reagerar negativt mot nödvändiga behandlingsinsatser, inte kan behandlas förrän läget är så allvarligt att lagstiftningen medger akut behandling. Hälso- och sjukvårdspersonal önskar naturligtvis tillhandahålla en god vård till alla patienter som behöver det, men i avsaknad av patientens uttryckliga samtycke - som patienten i dessa fall inte är kapabel att ge – så är det vård som strider mot lagstiftningen. Patienter som saknar beslutsförmåga riskerar alltså att gå miste om behövlig vård, ges sämre vård än andra patienter eller behandlas i strid mot lagen.

Avsaknaden av regler medför att de allra svagaste patienterna ställs utanför lagstiftningens mål om en god vård på lika villkor. Det innebär också en betydande rättsosäkerhet för hälso- och sjukvårdspersonal, som dagligen tvingas arbeta i rättsliga gråzoner för att kunna behandla personer som inte förmår samtycka till erbjuden vård. Avsaknaden av reglering är alltså en allvarlig brist för alla inblandade.

I de flesta europeiska länderna finns redan reglering som styr hur vårdbeslut för beslutsoförmögna patienter ska fattas. Avsaknaden av reglering i vårt land innebär, utöver ojämlik vård och en rättsosäkerhet för personalen, dessutom att Sverige inte kunnat ratificera Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin (Oviedokonventionen) och dess protokoll.

Under de senaste decennierna har frågan om beslutsoförmögnas rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården berörts i flera utredningssammanhang (1). Statens medicinsk-etiska råd (Smer) uppmanade regeringen år 2019 att skyndsamt ta fram ett lagförslag och överväga behovet av ytterligare utredningar. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund gjorde detsamma 2021, och Svensk sjuksköterskeförening 2022. Men hittills har ingenting hänt.

Vi har därför konstruerat ett lagförslag som enkelt kan inkluderas i patientlagen (2014:821). Med vårt förslag vill vi visa på en möjlig väg framåt. Inspiration har hämtats från nordisk och brittisk reglering, vilken implementerats framgångsrikt. Lagförslaget innebär att enskilda i första hand ska få stöd för att kunna fatta välgrundade beslut.

Förslaget medför att beslutsoförmögnas rättsliga ställning tydliggörs, att personalen får tydliga regler att förhålla sig till och att patientens bästa intresse är vägledande vid vårdbeslut. Det är inte heltäckande, men skulle likväl innebära att det blir transparent för såväl patienter som anhöriga och vårdpersonal vad som gäller för de patienter som saknar beslutskapacitet.

1 Se exempelvis SOU 2004: 112 Frågor om Förmyndare och ställföreträdare för vuxna, 2006:110 Regler för skydd och rätssäkerhet för personer med demenssjukdom, Ds 2014:16 Framtidsfullmakter samt 2015:80 Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning.

Läs lagförslaget: Hälso och sjukvård till beslutsoförmögna patienter: lagförslag

Läs pressmeddelande: "Lagförslag för att stärka vården för beslutsoförmögna patienter" 231019

Läs artikel: "Läkaresällskapet lägger eget lagförslag om beslutsoförmögna" Dagens Medicin 20231019

Läs skrivelse: "Beslutsoförmögnas rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården" skrivelse från Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening till Acko Ankarberg Johansson, sjukvårdsminister, samt Jakob Forssmed, socialminister, Socialdepartementet.