Aktiviteter/information

Arbetsgruppens uppdrag är:

  • Att utveckla och bevaka området preventiv kardiologi med fokus på levnadsvanor
  • Att, gällande preventiv kardiologi,
  • Ge förslag till, och medverka i, symposier på nationell och internationell nivå
  • Stödja kompetensutveckling avseende hälsosamma levnadsvanor
  • Sammanställa och se över gällande riktlinjer inom området samt verka för att dessa sprids

Riktlinjer och rapporter
Inriktning och strategier för preventivt kardiologiskt arbete styrs av flera olika nationella och internationella riktlinjedokument.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läkemedelsverkets rekommendationer för förebyggande av aterosklerotisk hjärt- kärlsjukdom
ESC guidelines on CVD prevention 2016
Kommentarer från Arbetsgruppen för preventiv kardiologi 2016
2016 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemia
AHA/ACC Prevention guidelines

Hjälp för hälsosammare levnadsvanor
Fokus ligger på metoder för att stödja hälso-sjukvården i arbetet med att förändra följande levnadsvanor:

  • Rökning
  • Riskbruk av alkohol
  • Otillräcklig fysisk aktivitet
  • Ohälsosamma matvanor

Ett antal hjälpmedel, självtester och stöd för både sjukvårdspersonal och allmänhet har utvecklats av olika intressenter och organisationer om varför man bör, och hur man kan arbeta för hälsosamma levnadsvanor.

Levnadsvaneprojektet har tagit fram föreläsningar med Maj-Lis Hellénius om fysisk aktivitet, med Sven Andréasson och Sven Wåhlin om alkohol, med Matthias Lidin om kost och fysisk aktivitet och medHans Gilljam om tobak som finns tillgängliga på YouTube.

Ett allmänt webb-verktyg med fakta, råd och support för livsstilsförändring är t.ex. Sundkurs.
Fritt tillgängliga webb-baserade självtest av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor, sömn, stress och mental hälsa) ingår i Livsstilstestet.
Nedan finns ett antal länkar till andra hjälpmedel inriktade på enskilda levnadsvanor.

Från de senaste Europeiska riktlinjerna om prevention (2016) finns följande tre utmärkta sammanfattningar om preventionsmål, hur psykosociala riskfaktorer kan adresseras och tips om hur man kan förändra sina livsvanor.

Bild 1 Preventionsmål

Bild 2 Kärnfrågor kring psykosociala riskfaktorer

Bild 3 Tio tips för att stödja förändringen av en levnadsvana

Rökning


Rekommendationer vid dagligrökning hos vuxna

Med rökning avses daglig rökning, oavsett mängd cigaretter. Rökning ökar risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Det finns en vetenskapligt belagd ökad risk för 58 olika sjukdomar, med bland annat en kraftigt ökad risk för flera typer av cancer, och en ökad risk för sjukdomar i hjärta, kärl och lungor.

Läkemedel som används som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal vid rökning är: nikotinläkemedel, vareniklin, bupropion. Socialstyrelsen ger nikotinläkemedel, som tillägg till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal, en hög prioritering vid dagligrökning hos vuxna personer då dagligrökning är ett mycket allvarligt tillstånd, för vilket nikotinläkemedel har visat sig ha god effekt.

Webb-baserade hjälpmedel och självtester om dagligrökning

Slutarökalinjen

Appen Rökfri

UMOs app för unga som vill sluta röka

Alkohol


Rekommendationer vid riskbruk av alkohol hos vuxna

Med riskbruk av alkohol avses en hög genomsnittlig konsumtion av alkohol eller intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden.

Med en hög genomsnittlig konsumtion avses en alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor.

Med intensivkonsumtion avses en alkoholkonsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor.

Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.

Exempel på högriskgrupper är individer med blodfetts- rubbningar, högt blodtryck, övervikt eller fetma, kronisk smärta, leverpåverkan, hudsjukdom, schizofreni och ångest eller depression och unga vuxna.

Vuxna med ett riskbruk av alkohol har kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Socialstyrelsen ger rådgivande samtal vid riskbruk en medelhög prioritering eftersom åtgärden har måttlig effekt och riskbruk av alkohol är ett allvarligt tillstånd. Webb- och datorbaserad rådgivning får samma prioritering som rådgivande samtal, men är den åtgärd som har bäst effekt på unga vuxna med riskbruk. Rådgivande samtal med särskild uppföljning och kvalificerat rådgivande samtal får en lägre prioritering då de ej visats mer effektiva men ökar kostnaderna.

Socialstyrelsen ger rådgivande samtal en hög prioritering vid riskbruk av alkohol hos personer som ska genomgå en operation då detta ökar risken för komplikationer.

Webb-baserade hjälpmedel och självtester om riskbruk av alkohol

Internetbaserad AUDIT-utbildning för vårdpersonal

AUDIT-formuläret

Handbok i 15-Metoden

Fysisk aktivitet


Rekommendationer vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna

Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som

Mindre än 150 minuter fysisk aktivitet per vecka på en måttlig intensitetsnivå

eller

Mindre än 75 minuter fysisk aktivitet per vecka på en hög intensitetsnivå

Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Exempelvis ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Dessutom ökar risken för vissa cancersjukdomar, framför allt tjocktarmscancer och bröstcancer.

Exempel på högriskindivider där fysisk inaktivitet är av vikt är personer som har depression, schizofreni, diabetes, ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, blodfettsrubbning, övervikt, fetma eller stort bukomfång.

Socialstyrelsen ger rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination, stegräknare och särskild uppföljning högst prioritering vid otillräcklig fysisk aktivitet, eftersom åtgärderna har stor effekt.

Enbart rådgivande samtal har sämre effekt och får därför en något lägre prioritering. Kvalificerat rådgivande samtal får låg prioritering, eftersom kostnaden är högre än för de andra åtgärderna och eftersom det inte har bättre effekt. Fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram får en ännu lägre prioritering, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma vilken effekt åtgärden har på den fysiska aktiviteten. Inom hjärtsjukvården är det välbelagt att rätt ordinerad fysisk aktivitet (se FYSS) är av vikt för livskvalitet och minskad dödlighet vid efter tillstånd som hjärtinfarkt, kärlkramp och hjärtsvikt.

Webb-baserade hjälpmedel och självtester om fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet på recept: http://www.fyss.se/)

Självtest av fysisk aktivitet ingår i Livsstilstestet

Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna

  • Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig.
  • Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
  • Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka, 20 – 30 minuters löpning 3 dagar per vecka eller en kombination av dessa. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.
  • Äldre, dvs vuxna över 65 år, bör även träna balans.
  • Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. I dessa fall kan specifika rekommendationer erhållas i FYSS (www.fyss.se).
  • Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser ("bensträckare”) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan.

 

Rekommendationer om fysisk aktivitet vid hjärtsjukdom

 

Hjärtsvikt


Varför?
 Förändringar i perifera blodcirkulationen är troligen lika viktig som vänsterkammarfunktionen för den nedsatta fysiska prestationsförmågan. Därför har man nytta av både central och perifer träning. Fysisk träning förbättrar klart funktionen hos patienter med hjärtsvikt, varför fysisk träning i dag bör erbjudas dessa patienter som del i behandlingen.

Hur? I klinisk vardag eftersträvas en kombination av aerob central cirkulatorisk träning och perifer muskelträning 2–3 gånger per vecka tillsammans med hemträning

Hypertoni


Varför?
 Tillgängliga data från en nyligen genomförd metaanalys visar att motionsträning av uthållighetstyp sänker blodtrycket cirka 7/5 mm Hg hos personer med essentiell mild till måttlig hypertoni. En enstaka episod av fysisk aktivitet sänker blodtrycket akut, så kallad post- exercise hypotension. Upprepade tillfällen av fysisk aktivitet är därför en strategi för att sänka blodtrycket, men för att erhålla bestående trycksänkning måste träningen vara regelbunden.

Hur? Att dela upp aktiviteten i exempelvis 10-minutersperioder och upprepa dessa 4 gånger kan vara lika effektivt som en sammanhängande period av 40 minuters träningsdos per dag.

Kranskärlssjukdom


Varför? 
 Regelbunden fysisk aktivitet om sammanlagt minst 30 minuter per dag minskar risken för kranskärlssjukdom och regelbunden konditionsträning 3–5 gånger per vecka och muskulär motståndsträning 2–3 gånger per vecka är en kraftfull behandling vid redan etablerad kranskärlssjukdom

Hur: Utgå från aktuell fysisk aktivitetsnivå och eventuellt konditions- och muskelfunktionstest. Det är av stor vikt att den första rehabiliteringstiden sker under handledning av specialistutbildad fysioterapeut. Rekommendationen är minst 3 månaders träningsprogram. Därefter kan oftast träningen fortsätta på egen hand

Läs mer om fysisk aktivitet vid övriga hjärtsjukdomar på www.fyss.se

 

Ohälsosamma matvanor


Rekommendationer vid ohälsosamma matvanor hos vuxna

Socialstyrelsens har tagit fram ett kostindex baserat på Livsmedelsverkets näringsrekommendationer till allmänheten och baseras på intaget av

  • grönsaker och rotfrukter (0-3p)
  • frukt och bär (0-3p)
  • fisk och skaldjur (0-3p)
  • kaffebröd, choklad, godis, chips och liknande snacks, läsk och saft (0-3p)

(Sammanlagt 0-4 p av 12 möjliga definieras som ohälsosamt)

Utifrån denna definition har cirka 20 procent av befolkningen ohälsosamma matvanor. Personer med ett för högt energiintag har också ofta även en ohälsosam sammansättning av sin kost.

Högriskindivider är personer med övervikt, fetma, stort bukomfång, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, depression eller ångest, schizofreni eller diabetes och personer som har haft en hjärtinfarkt.

Hur våra matvanor ser ut påverkar risken att drabbas av folksjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancersjukdomar.

Sammantaget bedöms ohälsosamma matvanor ge en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.

Socialstyrelsen ger kvalificerat rådgivande samtal en hög prioritering vid ohälsosamma matvanor hos vuxna, eftersom det är ett allvarligt tillstånd och åtgärden har måttlig effekt. Rådgivande samtal får en låg prioritering, eftersom det endast har liten effekt på ohälsosamma matvanor.

Rådgivande samtal med särskild uppföljning får en ännu lägre prioritering, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av åtgärden.

Webb-baserade hjälpmedel och självtester om hälsosamma matvanor

Livsmedelsverket 

Snabbguide kring mat från Livsmedelsverket 

Rekommendationen för energifördelningen har blivit mer flexibel. Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats jämfört med tidigare råd.

Totala fettintaget ändras till 25-40 % av energiintaget (tidigare 25-35 %) Totala kolhydratintaget ändras till 45-60 % av energiintaget (tidigare 50-60 %).

Publicerat

Europrevent 2013:

1. A Kiessling, L Jerden, K Hambraeus, Å Wetterqvist, J Perk. The Lifestyle project: a national collaborative initiative to implement preventive guidelines between the National Board of Health and Welfare and the Swedish Society of Medicine. länk

2. L Jerden, A Kiessling, Å Wetterqvist, K Hambreus, J Perk. Establishment of national guidelines in Sweden for lifestyle modification in healthcare länk

Europrevent 2014:

1. A Kiessling, K Hambraeus, L Nilsson, L Svennberg, J Perk. Implementation of cardiovascular prevention by evaluation of practice, the Swedish experience länk

 

 

 

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.