Läkare emblem
Pin

Stockholm
3-4 december 2015

000

Vetenskapligt program

"Morgondagens vård och hälsa – utmaningar och möjligheter" är årets tema. Vilka utmaningar och möjligheter står hälso- och sjukvården inför? Var med och påverka utvecklingen för en vård och hälsa med människans behov i fokus. Vi har identifierat sju nyckelområden: Etik och prioriteringar, Forskning och innovation, IT och ehälsa, Kunskapsutbyte och uppdatering, Utbildning och vidareutbildning, Patientsäkerhet och kvalitet samt Prevention och folkhälsa.

Programmet indelat i nyckelområden (strimmor) >>


I år kan vi erbjuda tre kurser för ST-läkare inom de övergripande målen för Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, Prevention och livsstil samt Ledarskap och organisation. För att erhålla kursintyg ska man delta vid minst två av de föreslagna programpunkterna under respektive mål samt i den obligatoriska examinationen.

Kurser för ST-läkare >>

 

Sök i årets program >>

 

Godkända programförslag

Lista över programförslag som är godkända av Delegationen för Medicinska riksstämman. Observera att programmet är preliminärt och uppdateras löpande. I början av september presenteras programmet i sin helhet.

Vår stund på jorden, om tiden och livet som läkare

Medverkande: Ola Björgell, Docent, Lunds Universitet, Regionöverläkare, Region Skåne.
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja, delvis
Delmål: Kommunikativ kompetens, del av delmål 13-15 för ST 2008, motsvarande delmoment från delmål a2 samt b1 i ST 2015.
PROGRAMBESKRIVNING: Har Du funderat på varför tiden går olika fort och upplevt att den går fortare ju äldre man blir och på de långa sommarloven som barn? Varför går tiden olika fort, och kan ett ögonblick vara för evigt? Ola samtalar och funderar kring vår stund på jorden som läkare, tillsammans med deltagarna, och om skillnaden mellan att vara lycklig och att lyckas. Vad är egentligen viktigast i Ditt liv, och när har Du tänkt få tid till det?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Kommunikation och reflektion om att vara läkare och kring livet i allmänhet
Arrangör: Framtidens Specialistläkare
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Likarätt i teori och praktik – så kan du göra vården mer jämlik för dina patienter

Medverkande: Jonas Ålebring, ST-läkare Anestesi och intensivvård, Kristianstad
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja, delvis
Delmål: Kommunikativ kompetens, del av delmål 13-15 för ST 2008, motsvarande delmoment i delmål a2 samt b1 i ST 2015.
PROGRAMBESKRIVNING: Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vårdpersonal ska verka för en god hälsa och en vård på lika villkor på hela befolkningen. Trots detta finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i vårt samhälle och det finns omotiverade skillnader i den vård som erbjuds olika människor för samma tillstånd. Genom ökad medvetenhet, ett gott bemötande och höjd likarättskompetens kan vårdpersonal göra mycket för en mer jämlik vård. Detta utbildningspass tar upp diskrimineringslagen, hur jämlik hälsan och vården egentligen är i Sverige och hur vi som arbetar i hälso- och sjukvården kan dra vårt strå till stacken.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Genom ökad medvetenhet, ett gott bemötande och höjd likarättskompetens kan vårdpersonal göra mycket för en mer jämlik vård.
Arrangör: Framtidens Specialistläkare
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Att skära eller skriva - det är frågan?    

Medverkande: Åke Lasson, tidigare vid kirurgkliniken Universitetssjukhuset SUS, Malmö.
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja, delvis
Delmål: Kommunikativ kompetens, del av delmål 13-15 för ST 2008, motsvarande delmoment från delmål a2 samt b1 i ST 2015.
PROGRAMBESKRIVNING: Efter 35 år som aktiv övre gastrokirurg och forskare på Universitetsklinik sadlade jag hösten 2009 om och började två års heltidsstudier på Lunds Universitets Författarskola. Studierna bedrevs parallellt med 50 % tjänst kvar på kirurgen. Resultatet av studierna kom ut i skönlitterär form i min debutroman "Blicken" mars 2014 och kommer i augusti även ut i pocket.
Romanen är skriven som en fiktiv ramberättelse i sjukhusmiljö runt 15-talet helt autentiska egna patientmöten. Jag försöker framför allt beskriva vad som rör sig i kirurgens hjärna och känsloliv under mötet med hårt drabbade akut- eller cancerpatienter. Fokus är läkaryrkets mjuka sidor och inte det rent tekniskt medicinska, även om realistiska operationsscener också finns med.
Jag kommer att berätta om "Blicken", vägvalet, vilka skrivarutbildningar som finns och hur jag löste det ekonomiskt. Vad lär man sig på en skrivarkurs? Hur bibehåller man läkarsekretessen? Hur väljer man förlag alternativt egenutgivning och hur aktiv är man själv i marknadsföringen?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Läkare skriver skönlitterärt
Arrangör: Framtidens Specialistläkare
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Att tänka med pennan tillsammans med andra -  tanke- och textutbyte är värdefullt på vägen mot professionell kompetens

Medverkande: Elisabet Wilhelmsson, adjunkt och tidigare språkpedagog, Lunds universitet,Cecilia Benoni, docent och senioröverläkare, Skånes universitetssjukhus.
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja, delvis
Delmål: Kommunikativ kompetens, del av delmål 13-15 för ST 2008, motsvarande delmoment från delmål a2 samt b1 i ST 2015.
PROGRAMBESKRIVNING:Språket bär våra erfarenheter och är vårt viktigaste redskap för att förmedla och förstå. Att skriva är en beprövad humanistisk metod för självreflektion. Ett kreativt skrivande vidgar språk och tanke och öppnar som metod nya möjligheter för  både individuell och kollektiv reflektion. En läkare behöver bevara och utveckla empati och lyhördhet inte bara mot patienten utan också mot sig själv.  Kommunikation inom och mellan människor med liknande erfarenheter är en viktig förutsättning för professionell utveckling. En skrivargrupp erbjuder ett forum för tanke- och textutbyte och möter behovet av att reflektera över kliniska och existentiella erfarenheter i rollen som läkare. Ledarnas två professioner är en tillgång i både tanke- och textarbete och i diskussionerna
PROGRAMPUNKTENS MÅL:Med utgångspunkt från våra tidigare erfarenheter under AT vill vi  lyfta fram skrivandets unika möjligheter för läkares kompetensutveckling under ST, samt i fortbildningen som del i det livslånga lärandet.
Arrangör: Framtidens Specialistläkare
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Behovet av validerade kunskapsprov i kirurgisk teknik 2015

Medverkande (* = Moderator)
Margareta Berg*
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare, Debatt
Huvudarrangör: Projektet Surgicon
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Behövs Internationella Körkort för Kirurger?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Projektet Surgicon (www.surgicon.org) har sedan 2010 drivit frågan om Internationella Licenser inom Kirurgiska specialiteter, genom bl a att organisera 2 världskongresser i ämnet 2011 och 2013. Ledare inom Am Coll of Surgeons, RACS i Australien, RSCI på Irland och 45 representanter för kirurgin på motsvarande nivå har föreläst om aktuell forskning på området. Båda mötena attraherade deltagare från 30 länder på 6 kontinenter.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi avser att kristallisera frågeställningarna på området, att redogöra för moderna forskningsresultat och att beskriva förslag till lösningar för ett forsatt internationellt arbete med svenskt ledarskap inom området "Globalt accepterade körkort för kirurger".
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Var, av vem och på vilket sätt skall de svårt skadade tas emot i framtiden?

Medverkande (* = Moderator)
Louis Riddez*
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Traumacentrum Karolinska Universitetssjukhuset
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Den framtida traumasjukvården ska byggas på samarbete mellan regionala traumacentrum och akut-och traumasjukhus runt om i landet. Socialstyrelsens nationella traumautredning och framtida krav på vad de olika sjukhusen bör uppnå presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Denna programpunkt kommer att diskutera vilka kriterier som bör följas för att skicka skadade förbi det närmast belägna sjukhuset för att åka till traumacentrum men också vilka krav som skall uppfyllas av detta traumacentrum. Därutöver kommer det att diskuteras vilka minmikrav som behövs både vad gäller utrustning och kunskapsnivå på de sjukhus som handhar svårt skadade. Ett viktig fråga är också på vilket sätt vi kan kontrollera att kvaliteten upprätthålls och vem som skall ansvara för undervisning etc.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Det övergripande målet med den traumautredning som Socialstyrelsen utfört är att höja kvaliteten av omhändertagandet av svårt skadade och att denna kvalitet är ungefär lika var som helst skadan uppstår.
För den enskilde deltagaren ska programpunkten förhoppningsfullt ge relativt klara riktlinjer om vad vi idag anser som rimligt omhändertagande av en svårt skadad vare sig det initial omhändertagandet sker på ett s.k. akut-och traumasjukhus eller traumacentrum. Det kommer också att ange de minimikunskapskrav som varje medarbetare bör ha på respektive sjukhus och vilka möjligheter som finns att skaffa dessa.Detta möte bygger på Socialstyrelsens färdiga traumautredningsuppdrag men också på Landstinget Ömsesidag Försäkringsbolags inititaiv att säkerställa kvaliteten på traumaomhändertagandet genom omfattande revisioner av verksamheten runt om i landet.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Ingen tillkännagiven

Är det inte dags för livslånga kompetenser, istället för märkliga mål?

Medverkande (* = Moderator)
Stefan Lindgren1, Maria Ehlin Kolk2, Peter Svensson1, Martin Wohlin* 2
1Högre utbildning, Lunds universitet, Lund, 2Högre utbildning, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Huvudarrangör: SLS
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Är det inte dags att lämna önskelistorna för vår utbildning och istället utifrån kärnkompetenser definiera vilka områden som alla läkare, oavsett utbildnings- och erfarenhetsnivåer behöver arbeta med kontinuerligt genom hela yrkeslivet?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Dagens och morgondagens sjukvård ställer stora krav på samarbete och samverkan och kräver ständig uppgradering av kompetenser inom IT, kommunikation, administration, juridik mm. Men, hur ska vi mäkta med att överblicka och styra detta när listorna på det vi behöver kunna växer och blir längre för varje genomgång? Det behövs nya grepp för att ena professionen kring en nationell diskussion om vad en läkare är och vad bara en läkare kan göra.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Alla deltagare ska få en god inblick i möjligheterna och svårigheterna med att utveckla kärnkompetenser för läkare.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

IT-stöd för läkare

Medverkande (* = Moderator)
Angelika Skarin* 1
1Ögonkliniken SUS, Lund/Malmö, Sverige
Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Den ideala digitala journalen? Skall den vara skräddarsydd för varje specialitet? Har psykiatrer och ögonläkare samma behov?
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Medfinansiering av sjukvård. Är det lösningen på morgondagens prioriteringsproblem?

Medverkande (* = Moderator)
Joakim Färdow*
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: SLS delegation för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Medfinansieringsmodellen bygger på att patienten själv står för vissa kostnader, till exempel dyrare linser vid vissa typer av ögonoperationer. Frågan är om medfinansiering är förenligt med den etiska plattformen för prioriteringar i vården?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Prioriteringsfrågorna är alltid aktuella och kommer att få en allt större betydelse i morgondagens sjukvård. Resurserna som kan avsättas till den offentligt finansierade sjukvården är begränsade. Samtidigt introduceras hela tiden nya, effektiva och kostnadskrävande behandlingsmetoder. Detta gör att kraven på en säker och tydlig bas för prioriteringar blir allt större. Riktlinjerna för den idag rådande prioriteringsplattformen inom hälso- och sjukvården antogs 1997. Målsättningen var att främja god vård på lika villkor för hela befolkningen. Prioriteringsplattformen har tre grundläggande och rangordnade etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Under senare år har man inom sjukvården börjat tala om medfinansiering. Tanken är att patienten själv står för vissa kostnader, till exempel dyrare linser vid vissa typer av ögonoperationer. I januari 2015 kom Statens medicinsketiska råd (SMER) ut med en rapport där man argumenterar emot medfinansiering. Enligt rådet är medfinansiering inte förenligt med den nu gällande prioriteringsplattformen eftersom det strider mot principen om vård på lika villkor och riskerar att leda till ökad ojämlikhet i hälsa. SMERs slutsatser är emellertid inte självklara och det finns flera punkter i rapporten som kan problematiseras. Enligt vissa forskare är det prioriteringsplattformen som är otillräcklig när det gäller att möta dagens och morgondagens prioriteringsproblem. Förslag har också inkommit där man velat förändra plattformen.
Joakim Färdow är överläkare inom oftalmologi och påbörjade under 2013 doktorandprojektet "Etiska problem med fokus på prioriteringsplattformens tillämpning inom svensk sjukvård" vid Avdelningen för medicinsk etik inom medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare är professor Nils-Eric Sahlin.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att presentera ett aktuellt prioriteringsetiskt problem. Är medfinansiering förenligt med den nu rådande etiska plattformen för prioriteringar i vården? Vilka värdekonflikter gentemot den gällande plattformen kan tänkas uppkomma om medfinansiering tillåts? Om prioriteringsplattformen måste förändras för att rymma medfinansiering, hur skulle en sådan förändrad plattform se ut?
Programpunkten är helt specialitetsövergripande. Målgruppen är alla läkare och även andra med intresse för sjukvårdens framtida finansierings- och prioriteringsproblem.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven
 

Nationellt system för primärvårdskvalitet - till nytta för patienten och hela sjukvården

Medverkande (* = Moderator)
Cecilia Björkelund* 1, Staffan  Ekedal2, Olof  Norin3, Eva  Arvidsson4, Anders  Olausson5, Kerstin Nilsson6, ´Malin André7
1Enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, 2Hälsans vårdcentral, Jönköping, 3Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm, 4Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping, 5 European patient forum, Göteborg, 6Institutionen för läkarutbildningen, Örebro, 7FoU-avdelningen, Hälsa och habilitering, Uppsala, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Primärvården har en viktig roll vid nästan alla sjukdomstillstånd. Idag finns kvalitetsdata endast i begränsad omfattning från primärvården, vilket försvårar både lokalt lärande och ledning/styrning.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården har en viktig roll vid nästan alla sjukdomstillstånd. Mycket hanteras enbart i primärvården, men svårare sjukdomstillstånd kräver ofta samarbete mellan primärvården, den specialiserade vården och olika typer av sociala insatser. Väl utformade och använda kvalitetsdata i primärvården är därför angelägna, både för att utveckla primärvårdens egen verksamhet och för hela de vårdkedjor där primärvården har en viktig roll. Idag finns kvalitetsdata endast i begränsad omfattning från primärvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Workshopen kommer att beskriva och diskutera det nationella systemet för primärvårdkvalitet som möjliggörs med medel från kvalitetsregistersatsningen och drivs inom NSK kompetensgrupp för primärvård. Systemet bygger på automatiskt uthämtade journaldata. Systemet består av nationella beslutsstöd med evidensbaserade kvalitetsindikatorer, stimulans till regioner och landsting att skaffa verktyg för lokal återkoppling till läkare/vårdcentraler av journaldata, där lokala data presenteras med jämförelsetal från andra enheter lokalt och nationellt och en nationell standard för de termer och begrepp som ingår i kvalitetsindikatorerna. Den nationella standarden ska också innehålla krav på dialog/reflexion av data så att de används i kvalitetsförbättring. Systemet innebär att lokala data blir åtkomliga på den enskilda arbetsplatsen med möjlighet att identifiera egna enskilda patienter och samtidigt att aggregerade data kan presenteras nationellt.
Av intresse för: Allmänmedicin och övrig sjukvård
Målgrupp: forskare, läkare, sjuksköterskor, primärvårds- och sjukvårdsledning.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven
 

Njurbiopsi vid systemsjukdomar – Vad har vi att vinna och vad kan vi förlora?

Medverkande (* = Moderator)
Iva Gunnarsson* 1, Mårten Segelmark2, Björn Peters3, Johan Mölne4, Christopher Sjöwall5
1Reumatologi, Karolinska sjukhuset, Stockholm, 2Njurmedicin, Universitetssjukhuset, Linköping, 3Njurmedicin, Kärnsjukhuset, Skövde, 4Patologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 5Reumatologi, Universitetssjukhuset, Linköping, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Svensk Reumatologisk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Njurarna angrips ofta hos patienter med vaskulit och SLE, och är avgörande för prognosen. Fynd av hematuri och cylinderuri inger misstanke om njurengagemang men behöver bekräftas. Även om svåra komplikationer är ovanligt är njurbiopsi inte riskfritt.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Hur ser indikationerna ut för njurbiopsi vid inflammatoriska systemsjukdomar, och hur stora är riskerna? Vilken information kan erhållas av en njurbiopsi med avseende på diagnos, aktivitet, skada och framtida prognos? När finns det behov av att göra en re-biopsi efter avslutad induktionsbehandling? Och om man ska re-biopsera, när ska den utföras?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiets syfte är att belysa vilken information som en njurbiopsi kan ge med avseende på diagnos, inflammatorisk aktivitet, skada och framtida prognos. Därutöver belyses frågor om vilka riskerna är för patienten. Vilken roll har re-biopsi efter induktionsbehandling hos patienter med nefrit vid SLE, ANCA-vaskulit och andra systemsjukdomar? Ämnet är aktuellt med tanke på det nystartade svenska njurbiopsiregistret. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom njurmedicin, reumatologi, internmedicin och klinisk patologi.
Programpunkten utgör ett samarrangemang mellan Svensk Reumatologisk Förening och Svensk Njurmedicinsk Förening. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom njurmedicin, reumatologi, internmedicin och klinisk patologi.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Hur tillvaratar vården utlandsutbildade läkares kompetens?

Medverkande (* = Moderator)
Torbjörn Ledin* 1, Sören Berg2, Peter Nilsson3, Hans Hjelmqvist4
1Öron, Univ sjh, 2Thoraxanestesi, Universitetssjukhuset, Linköping, 3SUS, Malmö, 4KS Huddinge /KI, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Huvudarrangör: SLS Utbildningsdelegation/ ordförande Torbjörn Ledin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur kan vi i Sverige ta till vara utlandsutbildade läkares kompetens och hur kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor?  Vad kan en invandrad läkare med utbildning gjord utomlands lära oss med sina egna erfarenheter som utgångspunkt?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Att inte komplettera invandrade läkares utbildning är slöseri med resurser. Komplettering och validering av utlandsutbildade kostar drygt en tiondel jämfört med kostnaden för en svenskutbildad läkare enligt SACO. Hur vi kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor? Hur ser arbetet med dessa frågor ut och finns det nya sätt att arbeta på? Vad kan en invandrad läkare med utbildning gjord utomlands lära oss om detta? Genom att tillvarata vår invandrade arbetskraft får vi en stor möjlighet att bredda vår kunskap dessa individer för med sig till Sverige och samtidigt ligger utmaningen i att varje region själva tar ansvar för detta.
Med hjälp av moderator samt ca 3-4 inbjudna föreläsare engagerade i frågan: Peter Svensson och Sören Berg från KUL-programmet, Inger Hagqvist från PLUS-programmet samt en invandrad läkare, som får berätta om sina personliga erfarenheter, belyses ämnet och en diskussion kan vidta.
PLUS riktar sig till utlandsutbildade läkare och målet med PLUS är att läkaren ska bli trygg i det svenska sjukvårdssystemet. Metoden för programmet är att komplettera tidigare utbildning och erfarenhet med utbildning i det svenska språket för de som behöver, kunskap om svensk hälso- och sjukvård och reflektion kring förhållningssätt.
KUL- Komplettering för utlandsutbildade läkare har som mål att den studerande ska visa den kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket i Sverige och kunna söka till allmäntjänstgöring. Under utbildningen behandlas bla läkarrollen i Sverige, organisationen av svensk sjukvård, vilka sjukvårdsresurser som finns och hur de utnyttjas optimalt, liksom lagar och förordningar som är aktuella för sjukvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att deltagaren ska få en djupare förståelse för dessa frågor, se de möjligheter den egna verksamheten har och inspiration att arbeta vidare med dessa på hemmaplan. Att få in utlandsutbildade kollegor på ett tidigt och smidigt sätt i svensk sjukvård är en stor vinst för såväl den enskilde kollegan som samhället och patienten då detta blir en kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring av svensk sjukvård.
Målgrupp: Samtliga läkare (samtliga specialiteter) samt studirektorer, chefer, läkarförbundet; SLS, politiker och Socialstyrelsen mfl.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Nya riktlinjer för förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel

Medverkande (* = Moderator)
Jonas Spaak, Anders Gottsäter* 1, Carl Johan Östgren* 2, Peter Nilsson3, Annika Rosengren4
1Kärlenheten, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Sverige, 2Linköpings Universitet samt Läkartidningen, Vårdcentralen i Ödeshög, Ödeshög, -, 3Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö, 4Avd för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Svensk förening för hypertoni stroke och vaskulär medicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel berör en majoritet av patieterna i sjukvården och nyheter och utmaningar diskuteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Hjärtkärlsjukdom är Sveriges och världens vanligaste dödsorsak, där vi idag har effektiva behandlingar som underutnyttjas. Högt blodtryck är av WHO med flera angivet som den enskilt viktigaste medicinska faktor vilken bidrar till förtidig död, både i Sverige och internationellt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Kunna ledande orsaker till förtidig hjärtkärlsjukdom och död. Kunna medicinska behandlingsmöjligheter. Kunna medicinska behandlingsmål.
Arrangeras av Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin i samarbete med Svensk förening för allmänmedicin.
Målgrupp: All sjukvårdspersonal med patientkontakt träffar dessa patienter. Beslutsfattare.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Gold Mining - Existing and Future Data Base Research in Israel and Sweden

Medverkande (* = Moderator)
Hans Thulesius* 1, Shlomo Vinker2, Johnny Ludvigsson3, Stefan Jansson4, Cecilia Björkelund5, Malin Andre6, Jerker Karlén7, Dominique Andersson Hange5
1FoU Kronoberg Växjö, Växjö, Sverige, 2Sackler School of Medicine , Tel Aviv, Israel, 3Pediatrik, Hälsouniversitetet, Linköping, 4Enheten för allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral/ Örebro/Uppsala universitet, Örebro, 5Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, Göteborg, 6Allmänmedicin och Preventivmedicin, Uppsala universitet, Uppsala, 7Samhällsmedicin, Hälsouniversitetet, Linköping, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Denna workshop handlar om databaser som guldgruvor: 4 miljoner israelers journaler; tusentals göteborgskvinnor sedan 60-talet; alla sydostsvenska barns hår, blod + dagböcker; diabetesjuka i Laxå sen 1972; framtidens nationella primärvårdsdata.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: This workshop is about databases as gold mines: 4 million Israelis’ patient records (Vinker); thousands of Göteborg women since the 1960s (Björkelund, Hange); all Southeast Swedish children's hair, blood and diaries (Karlen, Ludvigsson); all people with diabetes in Laxå since 1972 (Jansson); future Swedish primary care patient record data (André).
Tomorrow's health care requires research on databases that are often compared to gold mines requiring large investments but slow to become profitable.
By aligning patient records we get data for research and care development. Cohort studies based on quality registries and patient records are ethically problematic since informed consent is often missing.
Israel's largest health maintainance organization Clalit has half the population as members and its' patient record data is used in big epidemiological studies.
Morgondagens vård och hälsa kräver forskning med databaser som ofta liknas vid guldgruvor som drar stora investeringar och med en lönsamhet som dröjer.
Genom att "ensa" olika journalsystem fås data till forskning och vårdutveckling. Kohortstudier med kvalitetsregister samkörda med andra register är etiskt komplext då informerat samtycke ofta saknas.
Israel största sjukvårdsförsäkringsbolag Clalit har halva befolkningen som medlemmar och dess journaldata används i många epidemiologiska studier.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: The goal of the workshop is to give samples of different types of database research in Sweden and in Israel and a creative discussion on how database research can be improved. What can be learned from Clalit? How do we combine different registry data while preserving participants' privacy/integrity? Is it possible to improve combinations of specific cohort data with registry data? Is aligning disparate databases a real cost problem or are we too stingy with investments in database infrastructures for research purposes and health care development? Can better database research eventually improve public health?
Målet för workshopen är att ge prov på olika slags databasforskning i Sverige och i Israel och en kreativ diskussion hur forskningen kan förbättras. Vad kan vi lära från Clalit? Hur kombineras register samtidigt som deltagarnas integritet bevaras? Kan specifika kohortdata kombineras med registerdata? Kostar "ensning" av databaser mycket eller är vi snåla med infrastrukturer för forskning och vårdutveckling?  Leder effektiv databasforskning till minskad ohälsa?
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer oavsett intresseområde.
Denna workshop hänger ihop med gästföreläsare Shlomo Vinkers föreläsning Bridging socioeconomic health inequities with quality indicator data -  examples from the largest health maintenance organization in Israel
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Kvalitetsregister - kostar det mer än vad det smakar?

Medverkande (* = Moderator)
Ulf Haglund* 1, Li Felländer-Tsai2, Soffia Gudbjörnsdottir3, Olle  Svensson4
1Uppsala universitet, Uppsala, 2KI, Stockholm, 3Nationella diabetesregistret, Göteborg, 4Umeå universitet, Umeå, Sverige
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Huvudarrangör: Kommittén för medicinsk kvalitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Är arbetet med de nationella kvalitetsregistren ute i verksamheten upplagt på ett sådant vis att fortsatt intresse bland de registrerande, oftast läkare, kan säkerställas? Innebär pålagor från stat och landsting och bristande automatisering en risk?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING:
De nationella kvalitetsregistren utgör den viktigaste kunskapsbasen för lokalt förbättringsarbete ute i verksamheten. Det är viktigt att kunna jämföra sin egen verksamhet med andras. Förutsättningen för pålitliga data i regsitren är att professionen bibehåller ett starkt engagemang i registerarbetet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att belysa frågor som uppfattas vara viktiga för att undvika onödigt och tidsödande dubbelarbete (automatisk dataöverföring från journaler till register, införande av streckkoder för registrering och spårbarhet av implantat), att diskutera hur och på vilka grunder uttag av regsiterdata för andra ändamål än lokalt förbättringsarbete (t ex forskning, som bas för ersättningssystem) ska kunna tillåtas.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Bridging socioeconomic health inequities with quality indicator data -  examples from the largest health maintenance organization in Israel

Medverkande (* = Moderator)
Hans Thulesius* 1, Shlomo Vinker2
1FoU Kronoberg Växjö, Växjö, Sverige, 2Sackler School of Medicine , Tel Aviv, Israel
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Age adjusted diabetes prevalence in poor Israelis exempt from health care co-payment is 15% vs. 9% in total population. This poverty gap has triggered interventions using quality indicators from patient records as tools to reduce inequities. 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Karl Marx used reports of poor health in workers as argument against (uncontrolled) capitalism. Shlomo Vinker at Clalit, Israel's biggest HMO, with >50% of the population has used quality indicators as tools to address health inequity. He will present quality indicator supported interventions to reduce health inequities based on socioeconomic differences - the strongest predictor of health inequity. If we do not address and deal with the illness gap between the rich and the poor today it will remain and eventually cause increased health care costs tomorrow.
Åldersjusterad diabetesprevalens hos fattiga israeler som inte betalar egenavgift för vård är 15% mot 9% för övriga. Denna fattigdomsklyfta har triggat interventioner där man med kvalitetsindikatorer från patientjournaler som verktyg söker minska ojämlikheter.
Karl Marx använde rapporter om ohälsa hos arbetare som argument mot (okontrollerad) kapitalism. Shlomo Vinker på Clalit, Israels största sjukförsäkringsbolag med >50% av befolkningen har studerat folkhälsoproblem där kvalitetsindikatordata blivit värdefulla verktyg för att minska ojämlik ohälsa baserad på socioekonomiska skillnader - den starkaste prediktorn för ojämlik hälsa. Om vi inte hanterar detta problem idag kommer ohälsogapet mellan rika och fattiga att bestå och troligen ge ökade sjukvårdskostnader i morgon.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: This lecture gives examples of how a rich country with growing differences between rich and poor can fight public health inequalitities. With the help of quality indicators derived from patient records, based on illnesses and their treatment, succesful interventions have been applied.
This lecture can give ideas of how Sweden, with growing socioeconomic gaps and increasing public health inequalities, can use  registry data to reduce health differences between rich and poor.
Denna föreläsning ger exempel på hur ett rikt land med växande skillnader mellan fattiga och rika kan bekämpa ojämlikheter i folkhälsa. Med kvalitetsindikatorer om sjukdomar och behandlingar från patientjournaler har lyckade interventionsprojekt genomförts.
Föreläsningen kan ge idéer till hur Sverige, med växande socioekonomiska klyftor och ojämlikare folkhälsa, kan använda registerdata för att att utjämna hälsoskillnader mellan rika och fattiga
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer oavsett intresseområde.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Etisk språkutveckling i hälso- och sjukvården

Medverkande (* = Moderator)
Magnus Fogelberg*
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, IT, E-hälsa och kommunikation, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: Kommittén för medicinsk språkvård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Symposiet ska anknyta till riksstämmans tema ”Morgondagens vård och hälsa – utmaningar och möjligheter” och fokusera på den etiska kommunikationen – det terapeutiska samtalet och etisk dokumentation.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Patientens tillgång till information på Internet gör att läkare - och annan hälso- och sjukvårdspersonal - i mötet med patienten möter en person som redan vet mycket om sitt hälsoproblem. Men den information som patienten skaffat sig riskerar i vissa delar vara ovedergäftig och kan på så sätt ha ingjutit såväl orimlig optimism som onödig ångest. Redan i dag och allt mer i framtiden måste läkaren kunna bearbeta patienterns information och kompettera den på ett respektfullt och begripligt sätt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att i diskussion i en expertgrupp och med auditoriet
1) Analysera hur patientlagen påverkar vårt sätt att kommunicera genom samtal med patienten och i dokumentationen.
2) Belysa vikten av ett respektfullt bemötande av patienten där samtalet lever upp till etiska krav och ger patienten möjlighet till delaktighet och deltagande i beslutsprocessen samt informerar patienten på ett sätt som ger patienten möjlighet att hantera sitt hälsoproblem både praktiskt och mentalt. Detta innebär att regler för etiskt acceptabla uttryckssätt och tydlighet i information ska diskuteras.
3) Tydliggöra patientlagens och patientdatalagens krav på dokumentation så att begriplighet för patienten förenas med exakthet i den medicinska informationen, alltid med uttryckssätt som undviker formuleringar som kan vara anstötliga för patienten.
Således avser symposiet att bidra till en ökad förståelse för etiska krav på kommuniationen inom hälso- och sjukvården och bättre informerade patienter.
Symposiet arrangeras i samarbete med etikdelegationen.
Målgrupp: Alla läkare (och egentligen all hälso- och sjukvårdspersonal.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Är läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård oetisk - och olaglig?

Medverkande (* = Moderator)
Marit Karlsson*
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Huvudarrangör: SLS Delegation för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarstudenter behöver klinisk undervisning för att utvecklas inför sitt framtida yrke. Samtidigt betonas i lag att patienter ska godkänna studenters deltagande i vård. Hur ska studentmedverkan i sjukvård utformas för att vara etiskt försvarbar?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Klinisk tjänstgöring inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att studenter inom olika vårdutbildningar ska uppnå sådana kunskaper, förmågor och färdigheter som krävs för att få en viss legitimation eller yrkesbenämning. Genom att delta i vården av patienter ges studenter möjlighet att få tillämpa teoretisk kunskap i verkligheten och att få träna olika färdigheter, t.ex. att möta patienter på professionellt sätt. Den kliniska tjänstgöringen är även central för att utveckla en professionell identitet och för att förstå hur hälso- och sjukvården fungerar. Samtidigt betonar aktuell lagstiftning att patientens integritet och självbestämmande ska respekteras i fråga om studenters deltagande i vård och behandling av patienter. Ett informerat samtycke till studenters deltagande bör eftersträvas, men vad innebär detta konkret? Böra alla patienter aktivt tillfrågas och uttalat godkänna en students närvaro vid varje enskilt tillfälle i vård och behandling? Eller kan patienten ge ett generellt samtycke för en period? Eller kan samtycke förmodas, och det räcker att patienten har möjlighet att tacka nej (s.k. opt-out)? Bör patienter som inte kan ge ett informerat samtycke, ex. medvetandesänkta personer, kognitivt påverkade patienter, exkluderas från klinisk undervisning? Vem ansvarar för att samtycket inhämtas? Har studenter möjlighet att läsa patientens journal, eller måste särskilt samtycke inhämtas för detta? Och hur säkerställs samtidigt en god klinisk utbildning för våra framtida läkarkollegor?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Det finns många frågor kring hur läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård ska utformas för att tillfredsställa gällande lagstiftning, etiska krav och samtidigt säkerställa en god utbildning för framtida läkare. Dessa frågor behöver belysas ytterligare, för att klargöra hur vi bör hantera studenters medverkan i hälso- och sjukvård. SLS Delegation för medicinsk eetik avser uppdatera sin riktlinjer för läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård.
Målgrupp: läkare och verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvård  och universitet där undervisning av läkarstudenter sker, oavsett specialitet. Relevant även för allmänheten.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Akutsjukvård på vårdcentralen eller primärvård på Akuten? Hur möter vi patientens behov?

Medverkande (* = Moderator)
Katrin Hruska*
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Huvudarrangör: Svensk Förening för Akutsjukvård, Svensk Förening för Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur ska sjukvården möta patienters behov av akuta utredningar? Var går gränsen mellan primärvård och akutsjukvård? Och vad är primärvård på akuten?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Inom såväl akutsjukvård som allmänmedicin söker patienter med symtombilder snarare än färdiga diagnoser. Det gäller att utesluta underliggande akuta tillstånd oavsett var patienten söker. Med låga trösklar för akuta utredningar leder detta ofta till att patienter hänvisas direkt till akuten för symtom som bröstsmärta och akuta buksmärtor. Symposiet handlar om detta gränssnitt och tar också upp hur det skiljer sig mellan storstad och glesbygd.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Sjukvården behöver organiserat utifrån ett systemperspektiv, där rätt patienter hamnar på rätt ställe och där resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver vi samarbeta över verksamhetsgränserna.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Gikt – en underbehandlad sjukdom. Hur kan vi förbättra oss?

Medverkande (* = Moderator)
Lennart Jacobsson* 1, Mats Dehlin1, Meliha Kapetanovic2, Ylva Aurell3, Christopher Sjöwall4
1Reumatologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 2Reumatologi, Skånes universitetssjukhus, Lund, 3Radiologi, Sahlgrenska sjukhuset, Mölndal, 4Reumatologi, Universitetssjukhuset, Linköping, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Svensk Reumatologisk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Gikt är ett underdiagnosticerat och underbehandlat, men klassiskt och mycket vanligt sjukdomstillstånd. Senare års nyvunna kunskap inom patofysiologi har bidragit till flera nya terapeutiska möjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Gikt är ett ofta förbisett tillstånd som typiskt ger manifestationer i form av akut ledinflammation, som kan gå över i kronisk ledsjukdom. Fynd av uratkristaller i ledvätska är ett säkert diagnostiskt tecken medan stegrat urinsyra i blod inte nödvändigtvis behöver finnas. Ökad uppmärksamhet och kunskap om detta behandlingsbara tillstånd är viktigt då de långsiktiga konsekvenserna av förhöjt urat bl.a. ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Under symposiet kommer en översikt av nya rön avseende epidemiologi, patofysiologi, bilddiagnostik och behandling att ges. Även fallbeskrivningar kommer att ingå under sessionen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiet syftar till att ge en helhetsbild av gikt och omfattar föreläsningar om nyvunnen kunskap kring patogenes, behandlingsläget i Sverige, diagnostik och nya terapeutiska möjligheter. Frågan om vem som ska sköta utredning och medicinsk behandling av patienter som inte svarat på konventionella läkemedel kommer att diskuteras. Ökad kunskap och uppmärksamhet kring dessa tillstånd gynnar i slutändan patienten. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom allmänmedicin, internmedicin och reumatologi.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Livslångt lärande – livslångt examinerande?

Medverkande (* = Moderator)
Hans Hjelmqvist* 1, Torbjörn Ledin* 2, Stefan Lindgren3, Hannu Halila4, Anders W Jonsson5,
1AnOpIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Stockholm, 2Öronkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping, 3Akutcentrum, Skånes Universitetssjukhus/Malmö, Malmö, Sverige, 4vice CEO, Finnish Medical Association, Helsingfors, Finland, 5Socialutskottet, Riksdagen, Stockholm, Läkarförbundet, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: Sällskapets Utbildningsdelegation
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarens livslånga lärande innebär att specialistens kompetensutveckling (fortbildning) allt mer kommit i fokus. Vilka krav ska ställas på fortbildningen? Vem ansvarar för genomförande och kvaliteten? Livslångt lärande - livslångt examinerande?  
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Till skillnad från grund- och specialistutbildningen saknas idag en formell reglering av fortbildningen för färdiga specialister. Då detta utan jämförelse är den längsta perioden i en läkares yrkesverksamhet är det nödvändigt att ta fram ett system som säkerställer att alla läkare har, och kan utveckla, erforderlig kompetens för den verksamhet som bedrivs och som kommer att bedrivas i framtiden.  Denna fortbildning måste ske så att den samlade professionella kompetensen utvecklas utifrån både individens och verksamhetens behov.  Den enskilda läkaren dokumenterar sina fortbildningsaktiviteter i en e-portfolio som sedan ligger till grund för avstämning att man uppnått de mål som sattes i den årliga utbildningsplanen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att lyfta fram och diskutera hur ett system för läkarnas fortbildning bör utvecklas och kvalitetssäkras.  Vidare hur utbildningsaktiviteterna kan konkretiseras i en årlig utbildningsplan för varje enskild läkare.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Detta är en fråga av mycket stor betydelse för hela professionen.  Samarbete kommer att ske med Läkaresällskapets nämnd, sektionerna samt läkarförbundets ledning.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Skall det göra ont att bli gammal? Utmaningar för smärtvården med en åldrande befolkning.

Medverkande (* = Moderator)
Jan Persson*
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Smärtlindringssektionen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svårbehandlad smärta är ett av de största problemen i dagens sjukvård. Smärtproblemen är mer uttalade hos de äldre, och med en åldrande befolkning ställs smärtvården inför nya utmaningar.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Äldre har på grund av förändringar i smärtfysiologi, farmakologi och kognition ofta en smärtproblematik, som skiljer sig från den hos yngre individer. Med en växande andel åldringar i befolkningen måste detta i större utsträckning uppmärksammas och studeras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Den enskilde deltagaren förväntas få en ökad insikt om smärtpanoramat och därtill kopplade specifika problem hos äldre. Tänkbara strategier kommer även att presenteras.
Verksamheten kommer att föreslås rutiner för att bemöta framtidens utmaningar.
Samhället kommer att kunna i framtiden få en förbättrad smärtvård för den växande andelen äldre, med humanitära och ekonomiska vinster.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Fysisk aktivitet och mental hälsa

Medverkande (* = Moderator)
Eva Zeisig* 1, Eva Andersson2, Jill Taube3, Anders Hovland4, Ingibjörg Jonsdottir5
1Professionell utveckling, Klinisk vetenskap, Umeå Universitet, Umeå, 2Gymnastik och idrottshögskolan & Karolinska Institutet, 3Själ och Kropp, Stockholm, Sverige, 4Klinisk psykologi, Bergen, Norge, 5Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svenska förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Vid symposiet presenteras senaste forskningsrön gällande effekt av fysisk aktivitet som prevention och behandling vid psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och stress.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Psykisk ohälsa och stress ökar i samhället samtidigt som vi blir alltmer stillasittande både på arbete och under fritid. Kan vi vända denna trend och öka den psykiska hälsan, minska stress och minska morgondagens vård genom att öka den fysiska aktiviteten?
Stress i sig utgör ingen enskild diagnos, men stressexponering kan bidra till både psykisk och somatisk ohälsa. Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress.
Vid symposiet ges även en översyn av effekten av fysisk aktivitet på depression bl.a. genom fynden i den senaste Cochranerapporten med titeln "Motion mot depression" publicerades 2013. Resultatet visar att fysisk aktivitet kan förebygga insjuknande och återsjuknande i depression. Fysisk aktivitet har även en gynnsam effekt på vanliga kobormida tillstånd, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Bland olika ångestsyndrom, ses starkast evidens för att fysisk aktivitet kan bidra till symtomreduktion och remission finns när det gäller panikångest. Personer med panikångest bör rekommenderas konditionsträning för att lindra symtomen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: På samhällsnivå är den psykiska ohälsan ett enormt problem då den, förutom att den leder till personligt lidande, även leder till kostnader i form av utgifter i socialförsäkringssystemet, för sjukvården och produktionsbortfall på arbetsplatserna. I Sverige ses en ökande sjukfrånvaron, särskilt ökning av antalet personer som är sjukskrivna för psykisk diagnos. Försäkringskassan har rapporter där det framgår att man mellan 2011 och 2013 ser en kraftig ökning av den psykiska ohälsan efter en viss nedgång åren 2005–2010. Mellan 2011 och 2013 var psykisk sjukdom den vanligast förekommande diagnosen bland kvinnor. Som sjukskrivningsorsak var psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor och män yngre än 50 år.
Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden, och egentlig depression är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. I Sverige och Norge beräknas 20 % av invånarna drabbas av egentlig depression någon gång under livet. Man har uppskattat att var fjärde individ någon gång i livet kommer att drabbas av ett ångestsyndrom.
Fysisk aktivtet har en behandlande och förebyggande effekt vid stressrelaterade tillstånd, ångest och depression som även har effekt på comorbiditet. En uppdatering av evidens, aktuell forskning och rekommendationer kommer att presenteras.
Specilaiteter: Allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, barn- och ungdomspsykiatri, beroendemedicin, diabetologi, geriatrik, internmedicin, kardiologi, psykiatri, rehabiliteringsmedicin.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Sitting is the new smoking?

Medverkande (* = Moderator)
Eva Zeisig* 1, Mai-Lis Hellenius2, Elin Ekblom Bak3, Matthias Lidin4, Anja Nordenfelt5
1Professionell utveckling, Klinisk vetenskap, Umeå, 2Institutionen för medicin, Enheten för kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, 3Gymnastik- och idrottshögskolan, 4Folkhälsa/Medicin, Livsstilmottagningen Karolinska Sjukhuset , 5Insamlingsstiftelsen En frisk generation, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Ny meta-analys på 47 studier visar att sittandet i sig ökar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förkortar livet. Fysisk aktivitet minskar risken, men bara till ca 30 %.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Enligt senaste Eurobarometern motionerar vi svenskar mest i Europa, men samtidigt sitter vi också mest! Fysisk aktivitet minskar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förlänger livet, men kanske bara till ca 30 % när stillasittandet är så utbrett som idag. Nya interventionsstudier visar att korta bensträckare kan ha stora effekter på metabolismen och vi har antagligen kraftigt underskattat den lilla rörelsen som kan ha stor betydelse för hälsa med minskat behov av morgondagens vård.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: En vetenskaplig bakgrund till varför stillasittandet leder till ohälsa och vilka möjligheter som finns att motverka detta hos såväl barn, vuxna som äldre.
Specialiteter: Allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, diabetologi, geriatrik, internmedicin, kardiologi, pediatrik, rehabiliteringsmedicin.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Litiumbehandling - effekter och njurpåverkan på kort och lång sikt

Medverkande (* = Moderator)
Carl Gustaf Elinder med flera* 1
1Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svenska Psykiatriska Föreningen och Svensk Njurmedicinsk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Litium är förstahandsval som stämningsstabiliserande behandling vid bipolära syndrom. Behandlingen kräver kontinuerlig uppföljning och observans på bieffekter såsom njurpåverkan och risk för nedsatt njurfunktion på lång sikt.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Bipolära syndrom drabbar ca 1,5 % av befolkningen. Profylaktisk behandling med litium rekommenderas i första hand som stämningsstabiliserare. Behandlingen är säker men kräver noggrann monitorering och observans på biverkningar. Litiumintoxikation är ett allvarligt tillstånd som kräver inläggning och akutmedicinsk vård. Litiumeffekter på njurar är välkända, de flesta patienter får polyuri och nedsatt koncentrationsförmåga som kan bli irreversibel på lång sikt. Risken för nedsatt njurfunktion är låg men betydelsefull i enstaka fall.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att ge kunskap om risk-nyttoförhållandet vid litiumbehandling och belysa alternativ vid problem och biverkningar. Deltagare förväntas tillägna sig kunskap om handläggning vid litiumintoxikation och njurbiverkningar på kort och lång sikt.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Ensamkommande flyktingbarn - belastning eller tillgång.

Medverkande (* = Moderator)
Lars Joelsson*, Roya Rashidi1, Carl-Magnus Forslund2, Anna Jakobsson3
1Mottagnng, Flyktinghälsan, 2BUP kliniken, Malmö, 3Socialförvatningen, Örebro, Sverige
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: De ensamkommande barnen kommer till Sverige utan föräldrar och utan att kunna språket. De har ofta varit med om traumatiska händelser. Detta är en stor utmaning och möjlighet för både barnen och oss hjälpare inom sjukvården och socialtjänsten.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Barnen och ungdomarna kommer från en annan kultur, kan inte svenska, har inga föräldrar i Sverige och kan även vara somatiskt sjuka. Det finns ingen journal eller bakgrundsbeskrivning av deras hälso- och sociala situation. Den första kontakten med sjukvården blir hälsoundersökningen som görs inom primärvården. Roya Rashidi som är allmänläkare på flyktinghälsan i Malmö har mångårig erfarenhet från att träffa ensamkommande barn för en hälsoundersökning. Hon tycker att det är svårt att vem skall man samarbeta med när det inte finns några föräldrar? Här är det mycket olika beroende på om barnen och ungdomarna bor i familjehem eller på gruppboende och också vilket gruppboende de bor på. Det är också olika vilken God Man som de har. Samma erfarenhet har Carl-Magnus Forslund som är ST läkare på BUP kliniken i Malmö. Han har träffat många ensamkommande barn och ungdomar på akutmottagningen och på akutavdelningen. Carl-Magnus berättar om sin erfarenhet att ta emot barn och ungdomar som söker akut, i bland dramatiskt med svåra symptom. Slutligen berättar Anna Jakobsson, som är enhetschef på socialförvaltningen i Örebro, om deras verksamhet som de haft sedan 2008. De har olika former av boende och en utslussverksamhet där man i samarbete med skolan erbjuder ungdomarna från 18 - 21 år undervisning och stöd, rådgivning. Ungdomarna får då också möjlighet att provbo i någon av socialförvaltningens lägenheter. Örebros verksamhet har varit lyckosam och de flesta ungdomarna utbildar sig och skaffar sig eget boende och arbete.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Alla läkare kan komma att träffa barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige. Det gäller inte minst allmänläkare, barnläkare, skolläkare och barnpsykiatriker. Att lyssna på vilka utmaningar som finns hur man kan hantera dessa på primärvården och inom den specialiserade barnpsykiatrin kan ge erfarenhet och redskap för att möta dessa barn och ungdomar. Att få höra hur man arbetar inom socialtjänsten och skolan är viktigt då man måste samarbeta för att kunna hjälpa barnen och ungdomarna. Att sedan få en positiv bild av hur der går för dem är viktigt att ha med sig när man träffar dem i akuta svåra situationer och ger ett viktigt hopp om framtididen.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Huvud-halscancerpatientens sena biverkningar och komplexa problematik - hur kan vården främja en mer jämlik munhälsa? Här blir tänderna även doktorns ansvar.

Medverkande (* = Moderator)
Valentina Plazinic*
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Folktandvården Medicinsk tandvård, Södersjukhuset, Stockholm
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Många patienter får svåra biverkningar och omfattande orofaciala funktionshinder av behandlingen. Vi vill upplysa vårdgivare om problematiken och informera om det stöd som finns att tillgå. Kan vi hjälpa denna patientgrupp bättre?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Vår verksamhet vid Medicinsk tandvård, Södersjukhuset, riktar sig till patienter med särskilda behov där en stor grupp är huvud-halscancer-patienter som behandlas inför, under och efter kirurgisk och onkologisk terapi. Det är välkänt att många patienter får svåra bestående biverkningar och omfattande orofaciala funktionshinder av behandlingen; vår uppfattning är att detta inte uppmärksammas tillräckligt av vårdapparaten. Genom att upplysa vårdgivare om problematiken och informera om det stöd som finns att tillgå kan vi nå fler patienter för att lindra deras besvär och hjälpa dem behålla en acceptabel oral funktion.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att upplysa allmänläkare, onkologer och specialister i området om tandvårdsproblematiken hos patienter som genomgått strålbehandling och/eller kirurgisk behandling av huvud-halstumör samt patienter med bisfosfonatrelaterade käkbensnekroser. Genom att belysa dessa patienters situation kan vi få en dialog kring biverkningspanoramat, behandlingsbehovet och patientens rätt till fri specialiserad tandvård.
Målgrupp är allmänläkare, onkologer och specialister i området
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Patientsäkerheten i Sverige. Vad har hänt de senaste 10 åren, och vad återstår?

Medverkande (* = Moderator)
Pelle Gustafson*, Ullakarin Nyberg1, Kiku Pukk Härenstam2, Hans Rutberg3
1Psykiatri, SLL, 2ALB, ALB, Stockholm, 3Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping, Sverige
Aktuellt innehåll: Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Huvudarrangör: Kommittén för säker vård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Patientsäkerheten i svensk sjukvård har utvecklats de senaste åren. Resultat börjar nu komma som antyder att färre patienter skadas allvarligt. Mycket återstår dock att göra. Symposiet beskriver dels vad som gjorts, men också vad som återstår.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Trots att ett avsevärt arbete har lagts ner i svensk sjukvård de senaste 10 åren skadas fortfarande knappt var 10:e patient. Vårdrelaterade infektioner, läkemedelsfel, och trycksår dominerar, men också blåsöverfyllnad och kirurgiska skador är relativt vanliga.
För att komma vidare i arbetet krävs att pågående arbete fortsätter, men också nya inslag. Symposiet kommer att presentera de områden som hittills inte funnits i tillräcklig omfattning.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiet syftar till att ge en översikt över vad som gjorts i svensk sjukvård för att höja säkerheten, vilka resultat som uppnåtts, men också vad som återstår att göra.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Läkarnas ansvar för jämlik folkhälsa och vård på lika villkor - betydelsen av vidgade perspektiv i den egna verksamheten

Medverkande (* = Moderator)
Sara Svensson* 1, Martin Wohlin* 1
1Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål:
Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Uppsala Universitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: För att kunna bedriva vård, forskning och utbildning på lika villkor och främja en jämlik folkhälsoutveckling, behöver läkarvetenskapen konkreta verktyg för att synliggöra och förstå inverkan av stereotypa föreställningar och samhällsstrukturer.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Upprepade granskningar har visat att svensk sjukvård inte är jämlik. De som är i störst behov av vård är ofta också är de som diskrimineras och marginaliseras. Ojämlik fördelning av hälsa ger djupgående effekter i samhället och påverkar individens möjligheter till utbildning och försörjning. Vad beror denna ojämlika fördelning på och vad kan vi som läkare, enskilt och som grupp, göra för att bidra till ökad jämlikhet?
Genom att anlägga vidgade perspektiv, såsom genus- eller intersektionella perspektiv kan de strukturer och normer som styr maktfördelning mellan olika grupper i samhället synliggöras och problematiseras och öka förståelsen för hur stereotypisering, diskriminering och ojämlikhet uppstår och upprätthålls.
Vid Uppsala universitet utfördes 2002 en enkätstudie bland samtliga läkarstudenter (n = 689, svarsfrekvens 56 %) som visade att diskriminering och trakasserier på grund av kön var vanligt förekommande. Då en uppföljande enkätstudie genomfördes 2013 (n = 942, svarsfrekvens 76 %), hade läkarutbildningen genomgått utbredda förändringar och moment med fokus på genus och könsskillnader hade adderats.
Trots detta, rapporterade 81 % av läkarstudenterna 2013 att de blivit utsatta för diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön.  Majoriteten av övergreppen hade skett under klinisk praktik och de flesta hade blivit utsatta av läkare, lärare och medstudenter. 69 % av studenterna hade upplevt sig kränkta av könsstereotypa uttalanden i undervisningen. En majoritet ansåg att integreringen av ett genusperspektiv i läkarutbildning- och profession i hög utsträckning kan bidra till förbättrad hälsa för såväl manliga som kvinnliga patienter, samt till större jämställdhet och bättre arbetsmiljö bland läkare.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Som läkare bör vi aktivt ta del i arbetet att främja vård efter behov och på lika villkor. Om vi avsäger oss rätten att delta i denna process, riskerar agendan att sättas av andra aktörer och intressenter.
Målet med programpunkten är att utifrån deltagarnas kompetens och erfarenheter ta fram förslag på hur vidgade perspektiv praktiskt kan integreras i såväl grund- som vidareutbildning, forskning och klinisk praktik. Diskussionen förväntas skapa medvetenhet och intresse hos enskilda deltagare och inspirera till engagemang och vilja till förändring. Att lyfta debatten inom läkarprofessionen kan bidra till större inflytande över en sjukvård och medicinsk vetenskap i förändring och hjälpa oss att aktivt arbeta för att stärka jämlikhet och rättvisa i samhället.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Psykiska störningar ökar hos skolbarn och ungdomar och fler söker vård. - Första linjen...ska den finnas? och hur bör hjälpen se ut?

Medverkande (* = Moderator)
Håkan  Jarbin* 1, Sara Lundqvist2, Agneta Hamilton3, Åse Victorin4
1Psykiatrin i Halland, BUP kliniken, Halmstad, 2BUP Göteborg, Mottagningen i Västra Frölunda, Göteborg, 3Vårdcentralen Kusten, Ytterby, 4Mando AB, Hovås, Sverige
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Huvudarrangör: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Psykiska störningar drabbar 10-20% av unga och BUP besöks av uppemot 8% av skolbarn årligen. Symtom märks ofta i skolan men första linjen saknas för unga 6-17 år. Hämta inspiration för utvecklingsarbete med perspektiv från skola, närsjukvård och BUP.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Förekomsten av psykiska störningar bland barn och unga är 10-20%. Vi ser ett ökat antal som söker vård för psykiska besvär och då främst nedstämdhet, ångest, psykosomatiska symtom och sömnstörning. Förändringar i skola och samhälle har även inneburit att fler unga söker och får diagnos inom adhd och autism. I Sverige har det sedan länge funnits en första linjens sjukvård för späda och små barn via barnavårdscentraler. Efter psykiatrireformen på 1980-talet fick även vuxna från 18 år vård för psykiska störningar från närsjukvården. För åldersgruppen 6-17 år med psykiska störningar saknas närsjukvård eller annan första linjens vård. Bland barn och unga söker 3-4% årligen den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. På orter där BUP är väletablerat besöker 8 % av skolbarn BUP varje år. Detta leder till att enkla störningar behandlas på en för hög vårdnivå och då för långt från den lokala miljön samt att vården för patienter med allvarligare psykiska störningar trängs undan. SKL har via projektet P-synk initierat utveckling av första linjens vård och gett stöd till olika lokala utvecklingsprojekt och till metodutveckling. Väsentliga hinder har varit att flera huvudmän och intressenter behöver samarbeta samt att vårdval och privatisering komplicerat bilden ytterligare. Steget från goda lokala exempel till en adekvat första linjens vård för alla unga är ännu mycket långt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med debatten är att belysa möjligheter och svårigheter med att utveckla första linjens vård för unga med psykiska störningar. Debatten berikas av panelens olika infallsvinklar som innefattar skolhälsovård, närsjukvård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Deltagarna kommer att få med sig inspiration, idéer och goda exempel att ta med hem till det lokala utvecklingsarbetet. 
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Global Hälsa: Framtiden i våra händer – vad skall vi göra med den?

Medverkande (* = Moderator)
Hampus Holmer*, Tobias Alfvén* 1
1Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: År 2015 är ett nyckelår för den globala hälsan. Samtidigt som intresset växer inom läkarkåren och inte minst bland studenterna, pågår ett flertal internationella processer för att forma framtidens hälsa. Detta symposium handlar om hur du kan bidra.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Ett globalt perspektiv på hälsa är centralt för "Morgondagens vård och hälsa". En global värld innebär såväl utmaningar som möjligheter, i form av gemensamma sjukdomsutmaningar, både smittsamma och icke-smittsamma, migrationsströmmar m.m. och samtidigt gemensamma lösningar och synergismer. För att bemöta de globala utmaningarna finns idag en rad aktörer – regeringar, FN-organ, universitet och organisationer m.fl. – som utgör ett globalt hälsosystem. Detta system kraftsamlar nu för att bemöta framtidens utmaningar, och kommer att behöva allas hjälp för att uppnå sina ambitiösa mål.
Kandidatföreningen och SLS nya kommitté för Global Hälsa fortsätter i år med det populära temat global hälsa vid riksstämman och tar ett helhetsgrepp kring framtidens globala hälsoutmaningar genom denna programpunkt där morgondagens vård och hälsa i en första del belyses ur ett globalt perspektiv, med fokus på de processer som pågår inom det internationella systemet idag. Symposiets andra del fokuserar på hur symposiedeltagarna själva kan medverka till positiv utveckling genom att arbeta med dessa frågor i Sverige och utomlands. Programpunkten sätter punkt för Kandidatföreningens global hälsa-kampanj och utgör samtidigt startpunkt för SLS Global Hälsa-kommittés fortsatta arbete.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målsättningen är att öka kunskapen hos deltagarna kring framtidens utmaningar och föreslagna lösningar samt hur den enskilde kan bidra till detta genom sin karriär. Förhoppningsvis kan denna programpunkt så frön till stora insatser för hälsan i världen, till gagn för både enskilda patienter och för samhället i stort.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Turning the world upside down: What Sweden can learn from the developing countries

Medverkande (* = Moderator)
Hampus Holmer*, Mia Engström* 1
1Kandidatföreningen, Malmö, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Turning The World Upside Down: Vad kan svensk sjukvård lära sig av världens fattigaste länder, med allra störst sjukdomsbörda, där nya idéer och rutiner för sjukvården ständigt utvecklas, under extrema förutsättningar?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Till denna programpunkt föreslår vi att bjuda in Lord Nigel Crisp för att tala om vad fattiga länder kan lära oss om morgondagens vård och hälsa. Nya idéer utvecklas ständigt i dessa extrema sjukvårdsmiljöer, där vårdbehoven och kraven på effektivitet står i omvänd proportion till tillgängliga resurser. Samtidigt råder alltjämt en påtaglig ensidighet i informationsutbytet med låginkomstländer. Svensk sjukvård har mycket att vinna på ett låginkomstlandsperspektiv och på att lära av de lösningar som utvecklats i sådana miljöer.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med föreläsningen är att belysa ett lite ovanligt perspektiv på morgondagens vård och hälsa, och att därigenom inspirera besökarna till att tänka i nya banor. Förväntat resultat är ett breddat perspektiv på den egna verksamheten såväl som, till äventyrs, en ny synvinkel på låginkomstländerna.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Utbildning för chefläkare/anmälningsansvariga läkare med syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med att förbättra patientsäkerheten i svensk sjukvård
Medverkande
(* = Moderator)
Pelle Gustafson1, Hans Rutberg* 2, Thomas  Linden3
1Kommitten för säker vård, patientförsäkringen LÖF, 2Kommitten för säker vård, 3Chefsföreningen, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: SLS Kommitté för säker vård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Till Riksstämman 2015 planeras starten av den tredje chefläkarkursen.Syftet med kursen är att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med förbättrad patientsäkerhet i svensk sjukvård.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapet, chefsföreningen i Sveriges Läkarförbund och Patientförsäkringen LÖF tog 2013 initiativ till att skapa en formell chefläkarutbildning. Vi hade identifierat chefläkarna som en av de viktigaste grupperna i svensk sjukvård när det gäller att initiera och driva patientsäkerhetsfrågor. Tidigare har det inte funnits någon formell utbildning för chefläkare och en inventering av uppdragsbeskrivningar som vi gjorde visade att chefläkaruppdraget varierar mycket mellan olika sjukhus och landsting. I den första utbildningen 2013-14 deltog drygt sextio chefläkare och i den andra (2014-2015) ett drygt trettiotal. De tidigare kurserna har fått mycket gott betyg och ett stort intresse för kursen finns och därför planeras en fortsättning. Kursen är på fyra dagar med start på Riksstämman 2015 samt ett internat i början av 2016. Kursen avslutas med en gemensam chefläkardag hösten 2016 på SLS tillsammans med de tidigare kurserna.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vilka krav och förväntningar finns det på chefläkaren? Under Riksstämman  redovisar en sjukhusdirektör och en landstingsdirektör vårdgivarens syn på chefläkarrollen. Inspektionen för vård och omsorg beskriver sin sin på chefläkarrollen och en erfaren chefläkare delar med sig av sin erfarenhet. Innehållet i internatet är bland annat: kritisk analys av metoder och verktyg, teoretisk säkerhetskunskap,fallbeskrivningar, ledningens engagemang samt diskussion om chefläkarrollen. Mycket tid finns för gruppdiskussioner.
Målgruppen är chefläkare,blivande chefläkare och anmälningsansvariga läkare. Kursen arrangeras av SLS kommittté för säker vård, Patientförsäkringen LÖF samt chefsföreningen i Sveriges Läkarförbund. Marknadsföringen av kursen sköts av oss organisatörer.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Att fråga om levnadsvanor: Fallgropar och möjligheter

Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén* 1
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: SLS' Kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur uppmärksammar vi levnadsvanor som riskbruk av alkohol, eller bristande fysisk aktivitet? Det finns stora skillnader mellan landstingen, många fallgropar, men också stora möjligheter. Vi diskuterar problemen, och ger konkreta förslag.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Ett bra arbete med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor är viktigt i all klinisk verksamhet inom hälso- och sjukvården. Det finns idag betydande praxisskillnader över landet. En del landsting använder olika formulär, medan andra enbart förlitar sig på att personalen frågar. Formulären ser olika ut, och lämnas ut vid olika tidpunkter - före besöket, i receptionen, eller av den som ska samtala med patienten. Det finns också stora olikheter i vad som erbjuds patienten om man konstaterar en ohälsosam levndsvana. Det händer inte sällan att patienten inte erbjuds något stöd alls. Den nybildade nationella kompetensgruppen för levnadsvanearbete har ställt som en uppgift att borra i detta, medverka till att större konsensus skapas, och att de bästa arbetssätten får snabbare spridning.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Deltagaren går hem med konkreta förslag hur hen kan göra i sin egen verksamhet framöver, och kanske med en tankeställare kring riskerna med hur man gör idag.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Vårdens stöd till hälsofrämjande levnadsvanor: hur beaktas jämlikhet i hälsan?

Medverkande (* = Moderator)
Maria Rosaria Galanti* 1, Bo Buström1, Finn Rasmussen1, Henna Hasson1
1Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Huvudarrangör: Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), SLSO
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Programpunkten består av en interaktiv workshop där vårdens arbete för att stödja hälsosamma levnadsvanor hos patienter diskuteras i relation till sociala skillnader i hälsan och hälsans bestämningsfaktorer.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det är väl känt att sociala förhållanden har avgörande betydelse för hälsan. Det står också klart att en stor del av de sociala skillnaderna i hälsa kan förklaras av skillnader i levnadsvanor. Kunskapen om hur vårdens stöd till levnadsvaneförändring fungerar i socialt utsatta grupper är däremot bristfällig.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Syftet med denna workshop är att presentera ny kunskap om hur metodanpassningar, ersättningsmodeller och effektiva implementeringsstrategier kan öka genomslaget och effektiviteten i vårdens sjukdomsförebyggande arbete med fokus på de grupper där behoven är som störst. En översikt av ojämlikhet i hälsan i Stockholms län, exempel på insatser mot övervikt och rökning samt möjliga vägar till framgångsrik implementering presenteras och diskuteras.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Morgondagens kost, klimat och hälsa?
Senaste rönen om optimal kost för både hälsa och klimat samt etiska och praktiska synpunkter.

Medverkande (* = Moderator)
Bertil Hagström*, Monika Pearson1, Line  Gordon2, Folke  Tersman3, Gunhild A. Stordalen4
1Livsmedelsverket , 2Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet , Stockholm, 3praktisk filosofi, Filosofiska institutionen, Uppsala, Sverige, 4Stordalen Foundation & GreeNudge, EAT and EAT Stockholm Food Forum  ,  Stordalen Foundation & EAT Head Offic, Oslo, Norge
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Huvudarrangör: Läkare för Miljön LfM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Morgondagens kost, klimat och hälsa? Vilken kost är optimal för vår hälsa och blir då motsvarande matproduktion bra för klimatet? Etiska och praktiska synpunkter. Individens valfrihet kontra kollektivets väl. Hur gör vi då?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I ett nationellt och globalt perspektiv sker det en stadig ökning av förekomst av övervikt och fetma. Det är i sin tur relaterat till en översjuklighet i typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancersjukdomar. Samtidigt talar en ackumulerad mängd data för att kostens sammansättning spelar en viktig roll för den framtida hälsan. Förändringen av den planetära miljön pga växtgasutsläpp är också ett stort hälsohot. Konsumtion av rött kött är en av de viktigaste källorna till produktion av växthusgaser ur ett individperspektiv. Hög köttkonsumtion har också kopplats till ökad risk för vissa sjukdomar. Forskningsfältet har dock varit svåröverskådligt och det är angeläget att uppdatera läkarkåren i dessa brännandeaktuella frågor
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att på ett allsidigt sätt informera om kostens betydelse för hälsan och den globala miljön.
Målgrupp är läkare intresserad av miljö, hälsa och samhälle i ett globalt perspektiv.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Behov av sjukvård -  vad menar vi?

Medverkande (* = Moderator)
Helena Dreber* 1
1Capio Lekeberg VC, Lekeberg, Sverige
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik (läkarsällskapet)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Behovsbegreppet är högaktuellt i svensk sjukvård. Enligt HSL ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Vad som menas med behov är dock inte entydigt. Vad är egentligen ett behov?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Men en begränsad sjukvårdsbudget står vi dagligen inför prioriteringar samtidigt som den medicinska utvecklingen möjliggör alltfler behandlingar. Det är därmed nödvändigt att veta hur prioriteringar efter behov ska ske på det sätt som bäst stödjer hälso- och sjukvårdens uppgift. Detta försvåras av den otydliga definitionen av begreppet behov.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi vill med denna programpunkt ta ett steg tillbaka och fördjupa diskussionen kring behovsbegreppet relaterat till sluten- och öppenvård i Sverige. Vilka behov ska sjukvården ta hand om? Vem har formuleringsprivilegiet, patienten eller sjukvården? Vad avgör vem som har ett behov? Hur ska dessa delas upp mellan primärvård och slutenvård? Har sjukvården tillräcklig kunskap för att ta hand om medborgarnas sjukvårdsbehov? Vardagspraktiska aspekter såsom ”Vad händer i patientmötet när sjukvården inte kan möta upp behoven?” Behov kontra nytta.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Digitaliserad anamnesupptagning- när och hur kan det användas?

Medverkande (* = Moderator)
Anna Nager* 1, 2, Carl Johan Sundberg3, Jonas  Spaak4, Malin Jonsson-Fagerlund5
1Sektionen för allmänmedicin, Karolinska Institutet, 2Sophiahemmets Husläkarmottagning, 3Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet, 4HND-centrum, hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm, 5ANOPIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Sverige
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Huvudarrangör: Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Anamnesupptagning lämpar sig i vissa delar väl för digitalisering. Datorprogram som kan interagera med patienten inför ett läkarbesök kan därför medföra möjliga fördelar. Frågan är i vilka situationer digitaliserad anamnesupptagning bör användas.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det pågår en snabb utveckling av olika program för att samla in och analysera stora mängder data i syfte att underlätta diagnostik och för bedömning av patienter inför olika ingrepp. I framtiden kan det bli möjligt att patienter lämnar digitaliserad anamnes innan besök i vården. Data från digitaliserad anamnesupptagning kan komma att kopplas till beslutsstöd som utöver läkarbesöket kan ge ytterligare underlag till handläggning. I denna workshop vill vi diskutera i vilka situationer digitaliserad anamnesupptagning bör användas och vilka möjligheter och risker som finns.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Enskilda deltagare kommer att få en översikt av forskningsläget inom digitaliserad anamnesupptagning samt genom diskussioner få fördjupad kunskap om dess potentiella användning. Diskussionspunkter kan, bland andra, bli inverkan på vårdkvalitet, patienters integritet och inverkan på läkarrollen. Verksamheter får kunskap inför möjliga framtida projekt inom digitaliserad anamnesupptagning.
Målgrupp:
läkare från alla specialiteter och beslutsfattare.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:
  Ingen tillkännagiven

Astma och anafylaxi - nyheter, utmaningar och möjligheter

Medverkande (* = Moderator)
Björn Ställberg* 1, Christer  Janson2, Caroline Nilsson3, Karin Lisspers1
1Gagnefs vårdcentral, Gagnef, 2Lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, 3Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Nya astmariktlinjer, viktiga förbättringsområden vid utredning och uppföljning samt nya behandlingsrekommendationer vid astma. Dessutom uppdaterade anafylaxirekommendationer. För doktorn är allt detta en stor utmaning men ger även nya möjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Remissversionen av nya riktlinjer från Socialstyrelsen för vård av astma och KOL kom 2014. Riktlinjerna kommer att diskuteras under 2015. Dessutom har SKL:s programråd för astma/KOL tagit fram ett antal förbättringsområden baserade på Socialstyrelsens riktlinjer, områden där behovet av förbättring och förändring är stort. Under mitten av 2015 kommer Läkemedelsverket att ge ut nya behandlingsrekommendationer för astma. SFFA har också nyligen uppdaterat sitt tidigare anafylaxidokument.
Att, baserat på dessa riktlinjer, kunna erbjuda patienten en jämlik och kunskapsbaserad vård är en stor utmaning för alla som arbetar med dessa patientgrupper. Dessa nya kunskapsunderlag, riktlinjer och behandlingsrekommendationer innebär också nya möjligheter till en bättre och mer kostnadseffektiv vård.
Programpunkten kommer att fokusera på nyheter avseende astma och anafylaxi med fokus på vad en allmänläkare behöver veta.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att den enskilde deltagaren skall få ökad kunskap om prioriterade åtgärder vid vård av patienter med astma, en ökad kunskap avseende behandling av astma baserat på nya rekommendationer. Dessutom kunskap om behandling av anafylaxi och om nya möjligheter vid utredning av anafylaxi.
En ökad kunskap hos den enskilde läkaren är också till nytta för verksamheten, patienten och samhället.
Målgrupp: Programpunkten riktar sig till allmänläkare, blivande specialister i allmänmedicin men är av intresse för specialister och blivande specialister i allergologi, lungmedicin och pediatrik.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Mastcellsakrivering utan allergi - NSAID-  och acetylsalicylsyre- (ASA) intolerans på spåret: orsak, utredning, behandling

Medverkande (* = Moderator)
Lucia Mincheva-Nilsson*
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFFA - svensk förening för allergologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: En distinkt grupp patienter utvecklar NSAID/ASA intolerans  i form av  astma och kroniska näs/bihållebesvär. Den svåra, ibland letala, luftvägsobstruktionen  är inte allergiutlöst. Vad beror NSAID/ASA intolerans på?  Hur diagnostisera och behandla?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Ledbesvär, kroniskt inflammatoriska och andra smärttillstånd utgör ett viktig och ökande problem hos vår åldrande befolkning vilket medför en stigande användning av läkemedel innehållande NSAID och ASA som också kan köpas receptfritt. I takt med detta ökar problemet med NSAID/ASA intolerans som kan orsaka svår anafylaxi-liknande astma attacker med stor risk för letal utgång eller kroniska näs- och bihållebesvär med eosinofilli. Att möta, diagnostisera och behandla dessa tillstånd hos framtidens alltfler åldrande  NSAID/ASA brukare är en av morgondagens vårdutmaningar. SFFA sätter NSAID/ASA intolerans i fokus i ett minisymposium/workshop där det senaste inom forskning, kliniska aspekter, diagnostik och behandling  av detta tillstånd belyses.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med minisymposiet/workshoppen är att uppgradera kunskaperna och beredskapen att utreda och behandla NSAID/ASA intolerans varthelst i vårdkedjan dessa patienter befinner sig.  Vi vänder oss i princip till alla läkare och andra vårdare som kan komma i kontakt med NSAID/ASA brukare, men mer specifikt vänder vi oss till en bred grupp av specialister - allergologer, allmän läkare, lung- och invärtes medicin specialister och otolaryngologer.
Minisymposiet är moderatorledd och består av 3 föredrag där interaktiva formen med informella diskussioner, utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan föreläsare och deltagare premieras. Deltagarna skall ges möjlighet att ta del av det senaste inom området, fylla i/justera sina kunskaper och utbyta erfarenheter med föreläsarna och med varandra. Ett up-to-date minisymposium som ökar kunskapsnivån i ett angeläget ämne och bidrar till att höja kvaliteten inom vården vilket gagnar enskilda patienten och hela samhället idag och imorgon.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Den lätta skallskadan- hur mild (och benign) är den egentligen? Och hur ska den handläggas?

Medverkande (* = Moderator)
Niklas Marklund*, Jakob Johansson1, johan Unden2, ramona Åstrand3
1Anestesikliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, 2Anestesikliniken, Malmö, Malmö, Sverige, 3Neurokirurgiska Kliniken, Rigshospitalet, Köpenhamn, Danmark
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Neurokirurgi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Symposiet handlar om riktlinjer för omhändertagande av lätta skallskador på barn och vuxna på akuttmottagningen och i samband med hjärnskakningar inom idrotten. Biomarkörerstudier och långtidskonsekvernserna av upprepate hjärnskakningar belyses.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Skallskador är den viktigaste orsaken till förtida död och handikapp hos patienter under 40 år. Även efter en lätt skallskada som är myckt vanliga på en akuttmottagning får endast upp till 50% en full återhämtning. Det har alltmer uppmärksammats behovet att minska på bestrålning mot huvudet i samband med DT-undersökningar för att minska tumörutvecklling och vilken indikation för DT hjärna finns för dessa patienter? Att minska DT-undersökningar är ännu viktigare för barn och vi kommer att diskutera detta. Slutligen uppmärksammas hjärnskakningar inom idrotten allt mer där vi belyser långtidskonsekvenser och det tidiga omhändertagandet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att bidra med kunskap om initial handläggning av lätta skallskador, både på akuttmotagningen och i samband med idrott. Vi belyser möjliga långtidskonsekvenser av upprepade milda trauma som exempelvis sker inom idrotten och tar upp behandlingen av patienter med kvarstående besvär efter en lätt skallskada- det post-komotionella syndromet.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

”Strama  - framgångsrikt lärande i sjukvården nu tar primärvården nästa steg”

Medverkande (* = Moderator)
Malin André*, Sigvard Mölstad1, Katarina Hedin2, Christina Åhrén3
1Allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö, 2FoU Kronoberg, Växjö, 3Patientsäkerhetsenheten,Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, Regionsstyrelsens kansli, Göteborg, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Antibiotikaresistens är ett överhängande hot mot den moderna sjukvården. Optimal antibiotikaanvändning är en viktigt för att avvärja detta hot. En förutsättning för förbättrad följsamhet till riktlinjerna är att kunna följa upp handläggningen.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: För att följsamhet till riktlinjer ska kunna följas krävs förskrivningsdata kopplade till diagnos och i vissa fall laboratorieprov. Vissa landsting har lyckats ta fram sådana data men enhetliga definitioner har saknats. Under det gånga året har kvalitetsindikatorer definierats i samarbete mellan Strama och Folkhälsomyndigheten. Kvalitetsindikatorerna har specificerats för automatiska journaluttag och är tänkta att dels kunna användas av enskild läkare, av arbetsplatsen, i region/landsting av Strama-grupper och vårdvalsenheter och för uppföljning på nationell nivå.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med workshopen är att beskriva dels den förändring som skett i Sverige vad gäller antibiotikaförskrivning i öppen vård, vilka faktorer som tycks påverka följsamheten till riktlinjer, vilka behov av data som finns från läkaren/vårdcentralen och från Strama-grupper samt hur långt arbetet att möta dessa behov har kommit. Workshopen vill diskutera möjligheter och fallgropar att använda de framtagna indikatorerna i alla landsting.
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

REGASSA – Internetbehandling och fysisk träning i primärvärden. En randomiserad klinisk prövning med fokus på arbetsåtergång, depression, samhällskostnader och automatiserad telefonuppföljning.

Medverkande (* = Moderator)
Viktor Kaldo1, 2, Yvonne Forsell3, 4, Catharina Strid5, Ingemar Petersson5, Nils Lindefors* 6
1Internetpsykiatrin, Psykiatri Sydväst, 2Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, 3Karolinska Instituet, 4Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLL, Stockholm, 5Lunds Universitet, Lund, 6Psykiatri Sydväst, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Rehabiliteringsnätverket, Karolinska Institutet och Lunds Universitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Minskar fysisk träning och internet-KBT sjukskrivning och psykisk ohälsa? Är de hälsoekonomiskt föredelaktiga? Kan patienterna följas upp med ett datoriserat telefonsystem? Här presenteras resultaten av den randomiserade prövningen REGASSA (n=946).
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården är första linjens vård för patienter med psykisk ohälsa och behöver ett bredare utbud av lättillgänglig, evidensbaserad behandling för denna grupp som även lider av hög och ofta långvarig sjukfrånvaro. Nya interventioner behöver både vara kostnadseffektiva och främja arbetsåtergång. Det finns också stora svårigheter att på ett kvalitetssäkrat och ekonomiskt sätt följa symtom- och funktionsnivå när denna grupp patienter genomgår olika behandlingar.
Forskningssatsningen REHSAM syftade till att utveckla och stärka evidens för behandlings- och rehabiliteringsinsatser till de största sjukskrivningsgrupperna, inklusive patienter med psykisk ohälsa. Landstingen i Stockholm, Kronoberg, Blekinge, Västmanland och regionerna Skåne och Västra Götaland bildade tillsammans Rehabiliteringsnätverket. I nära samarbete med Karolinska Institutet och Lunds Universitet genomfördes den omfattande kliniska prövningen REGASSA. Sammalagt inkluderades 946 patienter med depression, ångest och/eller stress. Dessa randomiserades mellan vägledd, individuellt anpassad Internet-KBT, fysisk träning samt sedvanlig behandling i primärvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Viktor Kaldo redovisar de resultat som behandlingarna haft på arbetsåtergång och arbetsförmåga ett år efter behandlingsstart. Då en stor andel patienter i REGASSA inte initialt var sjukskrivna studeras även behandlingarnas förmåga att minska risken för framtida sjukskrivning. Särskilt fokus kommer läggas på de delar av internetbehandlingen som fokuserat på arbetsrelaterade problemområden.
Yvonne Forsell presenterar direkta och långsiktiga effekter på depressionsymtom. Patienterna i fysisk träning slumpades mellan tre olika intensitetsnivåer och en jämförelse mellan dessa kommer här att presenteras för att besvara frågan om vilken nivå som krävs för att få en effekt på depression.
Ingemar Petersson redovisar de planerade registerbaserade uppföljningarna avseende utfall i form av faktisk sjukvårdskonsumtion, faktisk läkemedelsförskrivning samt faktisk sjukskrivning. Dessa uppgifter kommer också att vara stommen i en bredare hälsoekonomisk utvärdering.
Catharina Strid har särskilt studerat om IVR, ett datoriserat telefonsvarssystem för självskattningsformulär, kan användas för att följa den stora patientgruppen i REGASSA. Patienterna har via IVR skattat sin psykologiska funktion, stress och sömn vid sju tillfällen. Följsamhet, förändring i de aktuella måtten och erfarenheter av att använda systemet presenteras.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Preventivmedlens betydelse för hälsa - viktig kunskap inte bara för gynekoologen

Medverkande (* = Moderator)
Helena Kopp Kallner* 1, Kristina Gemzell Danielsson1, Annika Strandell2
1Karolinska Institutet, Stockholm, 2Kvinnosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Sektionen för Obstetrik och Gynekologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hormonella preventivmedel kan förutom antikonception användas som behandling av flera tillstånd, samt förebygga specifika sjukdomar. Kursen kommer att ge en förståelse för basal endokrinologi samt kännedom om både positiva och negativa hälsoeffekter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det finns ett behov av att bredda kompetensen avseende hormonella preventivmetoder, då dessa kan ha betydelsefulla effekter på hälsan, både positiva hälsoeffekter och negativa i form av allvarliga biverkningatr som primärt inte handläggs av gynekologer. Det är därför av stor vikt att belysa ämnet för en bredare grupp av doktorer, varför kursen vänder sig till ST-läkare och specialister inom både gynekologi och allmänmedicin.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Övergripande mål:
1. Förstå basal endokrinologi och hur oilka hormonella preparat påverkar reproduktionsförmågan.
2. Veta hur man använder preventivmedel i vardagen, vilka patienter som är lämpliga/olämpliga samt kunna känna igen associerade biverkningar.
3. Ha kännedomom positiva hälsoeffekter av olika preventivmedel.
Förväntat resultat för den enskilde deltagaren är en ökad kompetens att handlägga dessa patienter, vilket kan resultera i en mer effektiv verksamhet lokalt, färre remisser till specialenheter och för patienten därmed ett snabbare handläggande.
Kursen arrangeras av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och stöttas av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM). Kursen är specialitetsövergripande och riktar sig till ST-läkare, men även färdiga specialister inom både gynekologi och allmänmedicin.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven
 

Alkoholen och samhället - skador på tredje person

Medverkande (* = Moderator)
Jonas Sjögreen* 1, Sven Andreasson2, 3, Frida Dangart4, Johannes Forssberg5, Kerstin Nilsson6
1PRIMA flm, Västerås, 2Karolinska Institutet, 3Riddargatan 1, Stockholm, 4Göteborgs Universitet, Göteborg, 5Tidningen Expressen, Stockholm, 6Örebro Universitet, Örebro, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SLS och IOGT/NTO (SFAM, Beroendesektionen)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Skadeverkningar av alkoholmissbruk drabbar ofta tredje person i familjen, i arbetslivet, på offentliga platser, bland idrottspublik mm. Samband med totalkonsumtion och dryckesmönster i olika samhällen diskuteras och förslag till åtgärder presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: De indirekta skadorna av hög alkoholkonsumtion drabbar många människor och utgör ett samhällsproblem även av kostnadsskäl. Sjukvården spelar en självklar roll i behandlingen av individer. Programpunkten kommer även att lyfta fram ansvaret för läkarna och läkarnas organisationer för medicinsk prevention och andra samhällsåtgärder
PROGRAMPUNKTENS MÅL:
Ökade kunskaper och insikter om alkholens skadliga effekter ur ett samhällsperspektiv med en vetenskaplig rapport som underlag. Konkretisering av generella och specifika preventiva åtgärder. Samt en diskussion om läkarnas och läkarnas roll i detta sammanhang.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Ny behandlingsstrategi vid PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom)

Medverkande (* = Moderator)
Marie Bixo* 1, Inger Sundström Poromaa2, Torbjörn Bäckström1
1Umeå universitet, Umeå, 2Uppsala universitet, Uppsala, Sverige
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk förening för obstetrik och gynekologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Varför bedrivs det så lite forskning om PMDS (svår PMS) när 3-5% av kvinnor i barnafödande ålder är drabbade? Här beskrivs grundforskning om möjliga orsaker och behandlingar samt resultat från en klinisk studie av en möjlig behandling.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: 3-5% av kvinnor i barnafödande ålder lider av PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Tillstånder karaktäriseras av återkommande nedstämdhet, irritabilitet, ångest och humörsvängningar under den premenstruella fasen. Efter menstruationen är kvinnan besvärsfri. Den enda tillgängliga behandlingen är antidepressiva läkemedel som tas intermittent men dessa har ofta biverkningar. Differentialdiagnoserna är depression och ångesttillstånd. Ny forskning fokuserar mer på GABA-systemet eftersom progesterone (som bildas under den premenstruella fasen) metaboliseras till allopregnanolon, en potent GABA-A agonist. I experiment reagerar kvinnor med PMDS annorlunda än friska kontroller vid injektion av allopregnanolon. Det finns substanser som hämmar allopregnanolonets effect och därmed finns potential för framtida läkemedel mot PMDS.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Kunskapen om PMDS är generellt sett låg, både hos allmänhet och vårdgivare. Grundforskning om möjliga bakgrundsmekanismer kan leda fram till nya behandlingar. Resultat från en randomiserad, placebo-kontrollerad fas II studie där kvinnor med PMDS behandlades med UC1010 redovisas.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: M. Bixo: None Declared, I. Sundström Poromaa Conflict with: Aktieägare i Umecrine AB, T. Bäckström Conflict with: Aktieägare i Umecrine AB

Läkaren som litterär gestalt i ett medicinhistoriskt perspektiv

Medverkande (* = Moderator)
Lars Sjöstrand*, Calle Lindgren1, Nils O  Sjöstrand* 2
1Acta paediatrica, 2Medicinens historia, Sektionen för Medicinens historia, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Huvudarrangör: Sektionen för medicinens historia
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Ett sektionssymposium som sektionen för Medicinens historia önskar arrangera. Temat kommer att vara läkaren som litterär gestalt i ett medicinhistoriskt perspektiv. Med utgångspunkt i skönlitteratur kommer läkaren som symbolgestalt att presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Historien är avstampen mot framtiden. Reflekterande över det förgågna är ett sätt att också förstå vilka problem och utmaningar som väntar i framtiden. Över huvud ser vi historielöshet som en av de stora farorna för framtiden, och programpunkten vill bidra till att avvärja denna fara.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Främst har programpunkten ett värde för att den har en allmänbildande karaktär och för att den ger perspektiv på läkaren som symbolgestalt.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

En Värdefull Vård, del 1

Medverkande (* = Moderator)
Karl Sallin*
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En Värdefull Vård lämnar förslag till hur hälso- och sjukvården skall kunna ledas och organiseras för att möta dagens och morgondagens behov. Denna hearing är den första av två under årets Riksstämma.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I dagens hälso- och sjukvård utnyttjas inte professionernas kompetens på ett rationellt sätt vilket medför att varken patienter eller samhällets krav på hälso- och sjukvården möts. Arbetsgruppen En Värdefull Vård har utarbetat en rapport som varit på remiss i hälso- och sjukvårdssverige. Nu bjuder vi in till bred diskussion kring de förslag som där presenteras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att föra en djupgående diskussion kring hur hälso- och sjukvårdssystemet bäst kan utvecklas för att mötadagens och morgondagens behov.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

En Värdefull Vård, del 2

Medverkande (* = Moderator)
Karl Sallin*
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En Värdefull Vård lämnar förslag till hur hälso- och sjukvården skall kunna ledas och organiseras för att möta dagens och morgondagens behov. Denna hearing är den andra av två under årets Riksstämma.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I dagens hälso- och sjukvård utnyttjas inte professionernas kompetens på ett rationellt sätt vilket medför att varken patienter eller samhällets krav på hälso- och sjukvården möts. Arbetsgruppen En Värdefull Vård har utarbetat en rapport som varit på remiss i hälso- och sjukvårdssverige. Nu bjuder vi in till bred diskussion kring de förslag som där presenteras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att föra en djupgående diskussion kring hur hälso- och sjukvårdssystemet bäst kan utvecklas för att mötadagens och morgondagens behov.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Utvecklat IT-stöd i primärvård och hemsjukvård

Medverkande (* = Moderator)
Magnus Peterson*, Åsa Niper1, BoChrister Bertilson2, Lovisa  Jäderlund Hagstedt3, Carl Johan Sundberg4
1Capio Vårdcentral, Farsta, 2CeFam/APC, Huddinge AVC, Huddinge, 3AVC Norrtälje Tiohundra , Norrtälje, 4LIME, KI, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21, b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Utveckling av moderna e-hälsotjänster ger nya förutsättngar att förenkla och effektivisera mötet mellan patient och vårdgivare i primärvård och hemsjukvård
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvården I SLL:s utredning om framtidens hälso- och sjukvård slås fast att husläkarens roll att stödja patienten genom vårdförloppet ska förtydligas och att allt mer vård ska utföras utanför akutsjukhusen. Patientens vård ska ske nära patienten och i utredningen betonas att patienten ska ges större möjligheter till vård i hemmet.
Andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt de senaste hundra åren och den kommer att fortsätta öka kraftigt framöver. Detta kommer att medföra ett ökat behov av sjukvård och hemsjukvård och för att kunna möta detta måste primärvården ges rätt förutsättningar för att kunna leva upp till dessa ambitioner. Införandet av elektroniska patientjournaler, elektroniska beslutsstöd och andra IT-system i vården har förenklat det dagliga arbetet men samtidigt inneburit en ökad tid för administration. Trots att IT har använts inom vården i flera decennier används bara en bråkdel av de möjligheter som modern IT-teknik medför.
Utveckling av sk e-hälsotjänster kan förenkla och effektivisera mötet mellan vårdgivare-patient, vårdgivare-vårdgivare och mellan vårdgivare-patient-anhörig. Förutsättningar finns att utveckla distanskonsultation mellan vårdcentral-sjukhus, sk e-konsultation.
Patientens deltagande i konsultationen kan förberedas och effektiviseras genom att patienten själv dokumenterar sjukhistoria och symptom. Detta kan med modern IT-teknik utgöra basen för såväl kliniskt beslutsstöd, journaldokumentation som kvalitetsregister.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att inom ramen för workshop ge överblick över de aktuella och potentiella landvinngar som finns inom området e-hälsotjänster som kan förenkla och effektivisera mötet mellan vårdgivare-patient, vårdgivare-vårdgivare och mellan vårdgivare-patient-anhörig. Även avseende distanskonsultation mellan vårdcentral-sjukhus, sk e-konsultation
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Registerforskning – varför och hur? Introduktionskurs och workshop

Medverkande (* = Moderator)
Elisabeth Strandhagen*
Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Huvudarrangör: SIMSAM, The Swedish Initiative for research on Microdata in the Social and And Medical Sciences
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: En "kurs" i 3 delar om registerbaserad forskning - att använda register för forskningsändamål (etik, lagstiftning, datauttag), presentation av olika register SCB, Socialstyrelsen, kvalitetsregister) samt en avslutande workshop.
(1 del = 1 t)
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Föreläsningarna kommer att belysa etiska och juridiska aspekter, relevanta register och hur information från olika register kan kopplas samman i forskningssyfte med målsättning att förebygga och förbättra möjligheterna att behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Workshopen kommer att omfatta praktiska aspekter och frågeställningar kring registerbaserad forskning. Representanter från registerhållare samt andra relevanta aktörer kommer föreläsa samt delta aktivt i workshopen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målsättningen är att sprida kunskap om fördelarna med, och hur man praktiskt genomför, registerbaserade forskningsstudier. Förutom att tillgodogöra sig den faktiska informationen kommer deltagarna ges möjlighet att knyta viktiga kontakter. Dessa kontakter, såväl forskare som representanter från registerhållande myndigheter, kommer att vara värdefulla både om deltagarna väljer att bedriva/redan bedriver egna studier baserade på register och/eller om deltagarna önskar initiera samarbeten med existerande registerforskare.
Konkreta exempel på programpunktens betydelse för verksamheten/r är möjlighet till utvärdering av såväl förebyggande som behandlande insatser. Programpunkten torde i långtidsperspektiv ha stor positiv påverkan för såväl patienter som samhället i stort när det gäller att förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Räkna med seniorerna!

Medverkande (* = Moderator)
Marianne Ors*, Gunnar Wetterberg1, Ann Numhauser-Henning2, Barbro Westerholm3
1Diplomat, fd chef SKL, Saco, Privat, Stockholm, 2Professor i civilrätt, Lunds universitet, Lund, 3läkare, riksdagsledamot, Riksdagen, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Delmål:
Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: Föreningen Sveriges Åldre Läkare
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkare som fortsätter sin yrkesverksamhet efter pensioneringen blir en allt viktigare resurs i framtidens vård och kan få nya yrkesroller.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Demografiska förändringar med en allt äldre befolkning medför utmaningar för vården men också för samhället i stort med risk för generationsmotsättningar och åldersdiskriminering när kostnader för sjukvård och pensioner ökar kraftigt. Att få framtiden belyst ur ett socioekonomiskt och ett juridiskt perspektiv ger en grund för fortsatt utvecklingsarbete. Läkare som arbetar efter fyllda 67 kommer att bli en allt viktigare resurs, inte minst som handledare och mentorer.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: 3 föreläsare med olika professionell bakgrund ger åhöraren sina skilda perspektiv vilket ger ökad kunskap och insikt om de samhällsekonomiska förändringarna och ett tydliggörande av den resurs äldre läkare kan utgöra. En beskrivning av risken för åldersdiskriminering vad gäller både personal och patientgrupper är viktigt för vården, där behov och inte ålder ska styra.
Programförslaget är specialitetsövergripande och av intresse för all vårdpersonal samt patienter. Det är utformat som ett miniseminarium med 3 föreläsare under 15 minuter vardera vilket ger ett kort utrymme för diskussion.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Läkare i USA och Sverige: Arbetar vi olika med levnadsvanor?

Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén1, Lars  Weinehall* 2, Helene Johansson2
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, 2Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, Umeå, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: SLS´ kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Jämförelser av hur läkare arbetar med levnadsvanor i USA och Sverige visar på intressanta skillnader. Analyser av enkäter och intervjuer av patienter, läkare och beslutsfattare presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har nyligen utvärderats. Sedan riktlinjerna kom 2011 har många aktiviteter genomförts, men patienterna rapporterar inte fler samtal om exempelvis rökning. I ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet jämförs läkares arbete med levnadsvanor i USA och Sverige. Läkare och patienter har svarat på enkäter. Intervjuer har genomförts med läkare, och med beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Läkarenkäten har visat att läkare i USA upplever att de ägnar mer tid åt att samtala om levnadsvanor, och de rapporterar också större intresse och större kompetens. Preliminära resultat från intervjuerna tyder också på skillnader mellan de två länderna. Till Riksstämman kommer analyser av intervjuerna att kunna presenteras, liksom analyser av patientenkäterna.
Ref: Weinehall L et al. Counseling on lifestyle habits in the United States and Sweden: a report comparing primary care health professionals’ perspectives on lifestyle counseling in terms of scope, importance and competence. BMC Family Practice 2014; 15:83
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Reflexioner kring vårt sätt att arbeta med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården: Kan vi göra det på ett bättre sätt?
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: SLS´ kommitté för prevention
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Jämlika levnadsvanor: Dags att arbeta mer metodiskt?

Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén* 1
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS´ kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Levnadsvanorna är ojämlika, men vi vet för litet hur vi ska nå rätt grupper. Det problematiska nuläget redovisas, liksom konkreta exempel på metoder som når fram. 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Levnadsvanorna är oftast ojämlikt fördelade. Utvärderingen av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder januari 2015 visar att vi saknar kunskap om vi verkligen når de grupper som vi vill nå. Kommittén för prevention har inlett en diskussionen med landsting och med Socialstyrelsen (Riita Sorsa) för att kunna redovisa så relevant statistik som möjligt hur vi i dagens läge når olika målgrupper. Vi kommer också att redovisa exempel på metoder som lyckats nå rätt målgrupp. Preliminärt tas exempel från projekt som lyckats nå patienter födda utanför EU, och eventuellt även från projekt som varit framgångsrika i att nå patienter med kronisk psykisk sjukdom.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Uppmärksamhet av problemen kring ojämlika levnadsvanor, och ökad kännedom om framgångsrika metoder.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

En användbar, standardiserad, strukturerad dokumentation i e-hälsa - hur når vi dit?

Medverkande (* = Moderator)
Urban Forsum1, Daniel Karlsson* 2, Gösta Enberg3, Ragnar Nordberg4, Lars Lindsköld5, Helena Lindgren6
1IKE, 2IMT, Linköpings universitet, Linköping, 3Headlong AB, Stockholm, 4JMP Research & Development AB, 5Bild och funktionsregistret, VGR, Göteborg, 6Inst. datavetenskap, Umeå universitet, Umeå, Sverige
Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Sektionen för medicinsk informatik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Dokumentationen, och hur den ska utföras och nyttjas i elektroniska patientjournalsystem, utgör alltjämt en svårlöst fråga för hälso- och sjukvården.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Efter 50 år utveckling av bland annat problemorienterad journalföring, ADB, och senare IT, i vården och olika datoriserade kunskapsstöd verkar kärnfrågan kvarstå: hur ska den heterogena hälso- och sjukvården hantera information på ett sätt så att de nyttor som ligger runt hörnet kan förverkligas. Värdet ligger i informationens tillgänglighet.
Dokumentationen är också ett väldigt omfattande problem. Dagens patientjournalsystem som används i landsting och regioner innehåller ofta hundratals, om inte tusentals, mallar. Intermountain Healthcare i USA, som varit föregångare för vård-IT sedan 1960-talet, har ca 6 000 mallar i sitt system och det är ändå inte heltäckande. Att komma överens om en tillräckligt stor del av dokumentationen och samtidigt tillåta frihet att anpassa dokumentationen till lokala förhållandena är en stor utmaning.
Både myndigheter och vårdgivare har ett stort ansvar men för att säkerställa god kvalitet i arbetet krävs att de olika professionerna engagerar sig. För läkargruppen är det naturligt att SLS tar på sig en ledarroll och samordnar det professionella arbetet med den standardiserade, strukturerade dokumentationen.
Flera av frågorna som rör dokumentationen är genuint svårlösta och inbegriper problem i flera olika domäner utöver det medicinska, så som informatik, organisation, etik etc.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi föreslår att en arbetsgrupp/nätverk inom SLS och dess sektioner skapas vilken kan agera som ett nav vilket tillsammans med andra parter kan formulera konkreta behov. SLS kan på detta sätt också medverka i projekt där idéer testas i verksamheten och där lärdomar dras och sprids.
Alla specialiteter är målgrupp
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

eLäkekonst kräver struktur, samverkan och styrning men hur? Vem har ansvar för att det fungerar?

Hearing med nationella aktörer
Medverkande
(* = Moderator)
Göran Petersson* 1, Nina Rehnquist2, Karin Båtelson3, Catarina Andersson Forsman4, Anna Léfèvre Skjöldebrand5, Anne Carlsson6, Hans Karlsson7, Agneta Karlsson8
1eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar, 2SBU, Stockholm, 3Klin neurofysiologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 4Läkemedelsverket, Uppsala, 5Swedish MedTech, 6Reumatikerförbundet, 7SKL, 8Socialdepartementet, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Huvudarrangör: SLS IT-kommitté
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: eHälsa har blivit ett mantra för regering och SKL och IT i vården spelar synnerligen stor roll för läkekonsten. Vid denna hearing utfrågas nationella aktörer om hur de ska hantera eHälsoutredningens förslag om mer struktur, samverkan och styrning.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING:
All vård baseras idag på välfungerande IT och allt fler funktioner inom vården digitaliseras med mer eller mindre genomtänkta system. Rätt utformat kan IT vara ett bra stöd för både patient och läkare i att hitta information, kommunicera och lära sig. Dåligt utformat kan IT utgöra ett stort hinder med risk för frustration och tidsstöld. Bland problemen med IT är att olika system införs utan krav och inte heller med adekvat användarmedverkan. IT:s potential utnyttjas inte för att skapa användarvänlig kommunikation med kvalitetsregister. Bristande struktur försvårar användning av data ur patientjournaler för forskning och verksamhetsutveckling. Olika system är inte interoperabla och nya  IT-lösningar införs utan tillräcklig testning. Samverkan mellan nationella aktörer är bristfällig och styrningen otydlig utan någon nationell handlingsplan.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med årets hearing är att panelen ska få redogöra för hur den har uppfyllt förra årets löften om struktur, samverkan och styrning. Denna återkommande punkt har visat att riksstämman och SLS sätter press på nationella aktörer och härigenom kan underlätta en sund utveckling av eHälsa.
Målgruppen är samtliga läkare som ju alla berörs av IT på ett eller annat sätt.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Riktade hälsosamtal - den svenska modellen

Medverkande (* = Moderator)
Hans Lingfors* 1
1Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Region Jönköpings län, Jönköping, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Sektionen för Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Generella hälsoundersökningar anses av en del inte göra någon nytta, men hur är det med så kallade riktade hälsosamtal? Och vad är det för skillnad mellan allmänna hälsoundersökningar och riktade hälsosamtal?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I en systematisk översikt avseende generella hälsoundersökningar publicerad av Cochraneinstitutet 2012 fann författarna fann inget stöd för så kallade generella hälsokontroller då dessa inte minskade antalet sjukdoms- och dödsfall (varken totalt eller kardiovaskulära- eller cancerorsakade).
Författarna föreslog i stället att framtida forskning skulle fokusera på hälsokontrollers separata delar som till exempel screening för kardiovaskulära riskfaktorer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diabetes eller njursjukdom, det vill säga riktade hälsokontroller.
I Cochraneöversikten ingick inte den typ av riktade hälsosamtal som sedan flera år erbjuds invånarna i några svenska landsting. I detta symposium kommer skillnaden mellan generella hälsoundersökningar och en svensk modell för hälsosamtal riktade mot hjärtkärlsjukdom att belysas och analyseras. Här kommer också positiva erfarenheter av den svenska modellen från Region Västerbotten och Region Jönköpings län att redovisas. I symposiet kommer bland annat att redovisas vilka effekter hälsosamtalen har på levnadsvanor, biologiska riskmarkörer och hjärtkärlsjukdom. Vem kommer på hälsosamtal? Är det bara de friska och välutbildade, som redan har goda levnadsvanor?  I symposiet redovisas vilka målgrupper som nås via hälsosamtalen och diskuteras hur hälso- och sjukvården kan bidra till en mer jämlik hälsa.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med detta symposium är att:
- Belysa skillnaden mellan generella hälsokontroller och riktade hälsosamtal
- Belysa effekter av den svenska modellen för riktade hälsosamtal med avseende på levnadsvanor och biologiska riskmarkörer samt hjärtkärlsjukdom
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Hur kan distriktsläkare påverka IT-systemen i vården?

Medverkande (* = Moderator)
Anne Björk* 1, Johanna  Hellberg2, Ingrid Eckerman3, Martin  Wehlou4, Martin Fredriksson5, Robert Kovacs6
1Ekeby hälsocenter, 2Flogsta vårdcentral, Uppsala, 3SFAM, Stockholm, 4Encia Uppsala Hälsomottagning, Uppsala, 5Läkarkollegiet, Västra Frölunda, 6Stureby  vårdcentral, Enskede, Sverige
Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Huvudarrangör: SFAM:s IT-råd
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Idag klagar många läkare över att it-systemen inte gör den nytta de var tänkta att göra.
SFAM:s nybildade IT-råd kommer att  diskutera om och i så fall hur vi ska påverka kravspecifikationen i samband med upphandlingar av nya IT-system i vården.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING:  Vi står inför förändringar med ny teknik och generationsskifte i samband med införande av nya journalsystem. Det är nu vi läkare har möjlighet att vara med och skapa och förändra
Därför  är det viktigt att läkarna och andra användare inom vården engagerar sig på allvar.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att inspirera läkare till att öka förståelsen för hur nya IT-system planeras in, hur kraspecifikation går till samt att inspirera till ökad medverkan av läkare och annan personal, i dessa processer.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

App, lapp sa att du slapp (Kan appar ersätta alla papperslappar, som man vill slippa?)

Medverkande (* = Moderator)
Anne Björk*, Johanna Hellberg1
1Flogsta vårdcentral, Uppsala, Sverige
Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: IT-kommittén
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Distriktsläkarna Anne Björk och Johanna Hellberg  diskuterar vilka appar som kan vara mest användbara i det kliniska arbetet.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Anne Björk och Johanna Hellberg redovisar en genomgång av medicinska appar.
Aktuella frågor: Finns det appar för allt?
Hur hittar jag och kan lita på en app?
Varför kan inte vården dra nytta av individens appinformation?
Blir appar nya ingången till vården?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ökade kunskaper om appar är viktiga för kännedom om vilka av dem som kan vara lämpliga i det kliniska arbetet, och underlätta såväl doktorns arbete som patientens möjligheter att lämna och få information.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Vi & dom? Om behovet av ny moral för den moderna människan. Det globaliserade samhället ställer nya krav på oss medan vår moraliska intuition är av evolutionen anpassad till att värna den egna gruppen

Medverkande (* = Moderator)
Nina Rose*, PC Jersild1
1Författare, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Huvudarrangör: Kvinnliga läkares förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Idag krävs färdigheter att hantera möten med många fler människor som är olika oss själva, inte minst på jobbet. Då gäller det att rubba förutfattade meningar, rannsaka sina egna tillkortakommanden och förändra gruppbeteenden.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Inom vården arbetar människor med olika kulturella bakgrunder, ungefär hälften av läkarna är kvinnor, hälften män. Många möts av rasistiska och sexistiska beteenden, från patienter och kollegor. I SLFs enkäter visar att en fjärdedel av kvinnor har känt sig diskriminerade pga kön. I förmodern tid har vi behövt värna den egna gruppen. Nu behöver vi lära oss att agera efter vår moral och inte bara intuition som duperar oss.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att öka förståelsen för de egna handlingarna och dess konsekvenser. Att se andras beteenden och få verktyg att förändra gruppbeteenden som är skadliga för vår gemensamma framtid.
Målgrupp är alla läkare oavsett specialitet
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Akutsjukvård - ett gemensamt ansvar

Medverkande (* = Moderator)
Katrin Hruska*
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Huvudarrangör: Svensk Förening för Akutsjukvård, SYLF
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: När allt fler akutmottagningar bemannas av specialister i akutsjukvård förändras förutsättningarna för arbetet och utbildningen på akuten för AT-läkare och ST-läkare. Hur ser vi till att alla läkare under utbildning får den kompetens de behöver?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Målbeskrivningen för AT-läkare innehåller många mål relaterade till akutsjukvård. Det har varit ett gemensamt ansvar för alla specialiteter att se till att dessa mål uppfylls. På många akutmottagningar har dock AT-läkare arbetat mer eller mindre självständigt. Vi vill i detta symposium diskutera hur AT-läkare och randande ST-läkare ska få den utbildning de behöver på akutmottagningen när dessa leds av specialister i akutsjukvård.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vårt symposium syftar till att förklara de organsiatioriska förändringar det innebär när akutmottagningen bemannas av akutläkare och belysa behoven hos läkare under utbildning.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Patientsäkerhet för läkarstudenten och AT-läkaren

Medverkande (* = Moderator)
Lis Abazi* 1
1AT-läkare, Norrtälje sjukhus, Norrtälje, Sverige
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: God vård och säker vård är två oskiljbara mål. En god medicinsk grund räcker idag inte för att erbjuda en god och säker vård i den komplexa sjukvård vi introduceras i. Välkommen du som läkarstudent och AT-läkare till en introduktion i patientsäkerhet
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Programet ger dig som läkarstudent och ung läkare ett kliniskt och vetenskapligt perspektiv på patientsäkerhet. Medialt lyfts patientsäkerhet som en stor framtidsfråga men dess närvaro bleknar i den yngre läkarkårens undervisning, såväl på läkarutbildningen som på AT. Terminologin för patientsäkerhet tenderar snarare att användas som ett samlingsord för dysfunktion i sjukvårdens organisation. Resultatet blir ett abstrakt begrepp som inte inbjuder till deltagande. Sett ur ett historiskt och vetenskapligt perspektiv är patientsäkerhet en mycket intressant utveckling i modern sjukvård. Med fortsatt forskning på området och implementering av den redan kända kunskapen kan så gott som alla medicniska fält beröras och utvecklas till det bättre. En form av organisationens interventionella radiologi.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att skapa en större insikt i patientsäkerhetsarbete idag och som vetenskapligt fält. Att initiera ett engagemang hos unga läkare för patientsäkerhetsarbete på den egna kliniken.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Psykiatri i tiden II

Medverkande (* = Moderator)
PhD och Biträdande verksamhetschef Huddinge Sjukhus Psykiatri Mats Adler, Professor och överläkare Susanne Bejerot, Phd och Chef för Länsakuten St Görans sjukhus Andreas Carlborg
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel.
Önskad presentationsform: Föreläsning
Anknyter programpunkt till ST-utbildning: Ja
Huvudarrangör: Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
Övergripande programbeskrivning: Svenska Psykiatriska Föreningen vill inbjuda till en uppföljning från fjolårets överfyllda invigningsföreläsning med nya representanter från den moderna psykiatrin. Programpunkten inleds med att Mats Adler via god insikt i DSM 5 går igenom lite kring psykiatrisk diagnostik idag och utifrån detta diskuterar arbetet med utverkande av psykiatriska behandlingsprogram. Susanne Bejerot fortsätter med att utifrån psykiatrisk diagnostiskt tänkande i sin helhet gå vidare till att berätta en del om biologiska markörer vid psykisk sjukdom utifrån sin egen forskning om neuroinflammation. Slutligen kommer Andreas Carlborg berätta om ett pilotprojekt med att utveckla en psykiatriambulans som utgår ifrån Sveriges största psykakut, Länsakuten på St Görans sjukhus, med psykiatrisk personal som åker ut till personer med behov av akutpsykiatrisk hjälp i vissa lägen för att undvika polisingripanden bland annat.
Bakgrund/Behovsbeskrivning: Bidra till kunskap om psykiatrisk diagnsostisering och behandling, forskning och ett projekt om att förbättra omhändertagandet av psykiskt sjuka. 
Programpunktens mål: Att bidra till ökad kunskap om psykiatrisk diagnostik, forskning och innovation.
Potentiella jävsförhållanden: Inga.

Biologiska markörer vid psykisk sjukdom - Idag och i framtiden

Moderator: Professor Mikael Landén
Medverkande: Överläkare Carl Johan Ekman, Phd och Överläkare Katarina Howner, Phd och Överläkare Johan Lundberg
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel.
Önskad presentationsform: Föreläsning
Anknyter programpunkt till ST-utbildning: Ja
Huvudarrangör: Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
Övergripande programbeskrivning: Att psykiska sjukdomar påverkar hjärnan med sina 100 miljarder nervceller är det få som idag ifrågasätter. Kunskapen kring hur är under ständig utveckling. Utifrån den nya kunskapen som uppstår görs vidare forskning kring om olika typer av biologiska markörer kan bidra till diagnostik av psykisk sjukdom och på det sättet bidra till att bättre behandling hittas tidigare. Denna programpunkt kommer belysa en del om det läget idag via genomgång av aktuell forskning med rön från röntgenologiska och andra biologiska mätmetoder. Välkomna till en inblick i dagens kunskapsområde om biologiska markörer på sjukdomar som påverkar vårt mest avancerade organ.
Bakgrund/Behovsbeskrivning: Dynamiskt utvecklingsområde där aktuell forskning kan leda till förändrade tankar om hur vi hittar bäst behandlingsmetoder av psykisk sjukdom.
Programpunktens mål: Ökad kunskap, inspiration.
Potentiella jävsförhållanden: Inga

Psykiatri - När, var och hur?

Moderator: Vice Ordförande för Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF, Ullakarin Nyberg
Medverkande: Barnpsykiater, två från Konsultationspsykiatrin HS, Internetpsykiater (tillfrågade - alla lovat återkomma med vem som föreläsare utifrån utveckling av programpunkten)
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel.
Önskad presentationsform: Föreläsning
Anknyter programpunkt till ST-utbildning: Ja
Huvudarrangör: Svenska Föreningen för Allmänmedicin, SFAM; Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
Övergripande programbeskrivning: Psykiska sjukdomar är några av våra vanligaste sjukdomar och den större delen av de psykiatrin ska skötas psykiska sjukdomar ska skötas via allmänmedicin men lite tid att utföra vården samt den kompetensutvecklingen som behövs för kvalitativ vård gör att vikten av samarbete mellan allmänmedicin och den specialiserade psykiatrin ökar. Med bakgrund i vad primärvården ska behandla för psykiska sjukdomar i alla åldrar kommer programpunkten ge ökad kunskap om behandling av de vanligaste tillstånden och utredning innan remittering till den specialiserade psykiatrin och information om internetpsykiatri. Vidare en diskussion om hur vidgat samarbete kan komma till stånd.
Bakgrund/Behovsbeskrivning: Förbättrad psykisk hälsa och minskat lidande av psykisk sjukdom i samhället via ökad kunskap och förbättrade samarbetsformer.
Programpunktens mål: Öka psykiatrisk kunskap, förbättra samarbetsformer allmänmedicin och psykiatri
Potentiella jävsförhållanden:Inga
 

Utmattningssyndrom - En botbar farosot

Moderator: Professor Marie Åsberg
Medverkande: Professor och verksamhetschef Ingibjorg Jonsdottir, Överläkare Kristina Glise plus en man
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel.
Önskad presentationsform: Föreläsning
Anknyter programpunkt till ST-utbildning: Ja
Huvudarrangör: Svenska Föreningen för Allmänmedicin, SFAM; Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
Övergripande programbeskrivning: Utmattningssyndrom är en oerhört kostasam sjukdom för både individ och samhälle. Det finns emellertid både förebyggande åtgärder och behandling som fungerar. Med en bakgrund från det epidemiologiska läget idag och utvecklingen på samhällsnivå kommer drivande av Stressmedicin i Göteborg delge både aktuell kunskap och forskning med handfasta tips om behandling. Vidare kommer....
Bakgrund/Behovsbeskrivning: Utmattningssyndrom är en av vår samhälles stora folksjukdomar. Viktigt att belysa det aktuella läget och ge kunskap om möjlighet både till att förebygga och behandla detta tillstånd.
Programpunktens mål: Ökad kunskap, belysning av vikt av prevention och behandling av denna folksjukdom

Alienquadrologin - En psykoanalytisk saga om moderskap och anknytning

Moderator: Rikstämmosekreterare Maria Larsson
Medverkande: Psykoanalytiker och verksamhetschef Göran Rydén St Görans sjukhus
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, etik
Önskad presentationsform: Föreläsning
Anknyter programpunkt till ST-utbildning: Ja
Huvudarrangör: Svenska Psykiatriska Föreningen, SPF
Övergripande programbeskrivning: Svenska Psykiatriska Föreningen har under sex år under sina kongresser parallellt till övrigt vetenskapligt innehåll haft föreläsningar där filmer eller filmklipp använts för att förstärka kunskap inom ett särskilt område. Nu för andra året i rad kommer den psykiatriska filmfestivalen till läkarstämman. Denna gång kommer Göran Rydén hålla en föreläsning om anknytning utifrån Alienquadrologin. Som psykoanalytiker och cineast kommer Göran att bidra till ett kunskapsinnlärande om moderskapets och anknytningens betydelse på ett garanterat helt nytt sätt. Välkomna!
Bakgrund/Behovsbeskrivning: Ge ökad förståelse om anknytningens betydelse på annorlunda sätt
Programpunktens mål: Att ge inspiration till att veta mer om psykiatri och kunskap om anknytning
Potentiella jävsförhållanden: Inga

Läkare som dömts för brott - när bör legitimationen återkallas?

Medverkande (* = Moderator)
Ingemar Engström* 1
1Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarlegitimationen ska enligt lag återkallas vid vissa former av grov brottslighet. Men när är detta rimligt eller önskvärt? Hur kommer yrkestiken till uttryck i denna fråga?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Läkarlegitimationen är en fråga om samhällets förtroende och patientens tillit till varje enskild läkare. Vi vet att ett tjugotal läkare varje år får sin legitimation återkallad på grund av grov brottslighet. Men samtidigt vet vi också att många domar aldrig rapporteras från domstolarna till tillsynsmyndigheten IVO. På vilka grunder är det rimligt att legitimationen återkallas? Är patientsäkerheten tillräckligt beaktad i denna fråga?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att samla alla berörda aktörer i denna fråga till en gemensam diskussion om rimliga kriterier för när samhällets förtroende kan anses förbrukat och när legitimationen därför bör återkallas. Frågan har varit föremål för ett brett mediaintresse med utgångspunkt i programserien "Patienten och tystnaden" i SR Kaliber.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Snacka om evidens! Men hur hanterar läkare all kunskap på tobaksområdet?

Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius, Per Haglind* 1, Hanne Tönnesen2, Barbro Westerholm3, Stefan Lindgren4
1Läkare motTobak, Göteborg, 2KC Hälsofrämjande Vård, Lund, 3Sveriges riksdag, Stockholm, 4Sekt f gastroenterologi, Malmö, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Baserat på vardagsexempel från tobaksområdet belyses den diskrepans som ses mellan vetenskaplig evidens och vardagshandling i vården. Representanter för Läkaresällskapets delegationer diskuterar rimliga orsaker och förbättringsmöjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Dokumentationen av hälsoeffekterna av cigarettrökning är omfattande och visar att inte någon del av kroppen undgår påverkan – och varannan vanerökare dör av sin rökning. Trots detta – och trots att läkare gärna hävdar att evidens är prio ett för handlandet - har läkarkårens reaktion och handling varit blygsamma och till stor del bestått i symtomatisk behandling nedströms. Riktlinjer för förebyggande behandling finns men följsamheten är oklar. Så t ex har det gått mer än 10 år efter den första publikationen av minskad komplikationsrisk i samband med rökfri operation – men ännu kan inte rutinen sägas vara tillfredsställande genomförd på svenska sjukhus. Endast 55% av hjärtinfarktpatienter är rökfria ett år efter sin infarkt. Vadan denna diskrepans mellan evidens och handling? Fattas det forskning och i så fall vilken? Är kvalitetskontrollen undermålig? Är det en s k resursfråga? Eller är det läkares förhållningssätt till rökning/rökare? Hur utnyttjas i så fall dagens utbildning till att bättre rusta morgondagens läkare till mer hälsofrämjande samhällsaktörer – med insikten om att tobaksfrågan inte kan eller ska lösas på operationsbordet utan på politikernas bord.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Medvetandegöra deltagarna om diskrepansen mellan vetenskaplig evidens och vardagsverksamhet på sjukvårdsgolvet.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Vårdmötets betydelse för att skapa en mer jämlik vård.
Om personcentrering, hälsofrämjande förhållningssätt och värdebaserad vård

Medverkande (* = Moderator)
Margareta Kristenson* 1, Pär  Höglund2, Björn  Hansell3, Åsa Andersson4, Inger  Ekman5
1Linköpings Universitet, Linköping, 2Medical Management Center, Stockholm, 3Medicinkliniken  , Sjukhuset Arvika, Arvika, 4Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm, 5 Centrum för Personcentrerad vård, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: Socialmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Medvetenheten om att det finns skillnader i vården ökar men det är fortfarande inte självklart vad skillnaderna beror på eller hur de bäst ska motverkas. Denna workshsop vill diskutera hur vårdmötet kan bidra tilll en mer jämlik vård för alla
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Även välfärdslandet Sverige skillnader i vårdens kvalitet och resultat.  Medan geografiska skillnader i första hand kan härledas till organisatoriska skillnader kan skillnader mellan befolkningsgrupper hänföras till vad som händer i vårdmötet. Påverkar detta vår möjlighet att minska skillnaderna? Kan det vara lättare att ändra organisationsformer och strukturer än att påverka vad som sker i de enskilda vårdmötena?
Begreppen personcentrering, hälsofrämjande förhållningssätt och värdefull vård ligger alla nära varandra och kan, tillsammans, skapa en grund skapa vård på lika villkor för alla.
Begreppet personcentrerad vård synliggör att patienten är en person, som större delen av sitt liv lever utanför sjukvården.  Den personcentrerade vården bygger på ett partnerskap mellan personen i fråga och de professioner som hen möter i hälso- och sjukvården och innebär att vi lyssnar på patientens berättelse.  Genom ett personcentrerat arbetssätt tydliggörs och frigörs de mänskliga resurser som bidrar till en bättre hälsa och mer effektiv vård.  Att tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka dessa psykologiska resurser, särskilt patientens tilltro till sin egen förmåga. Grundläggande delar i det arbetet med att skapa personcentrering är utbildning för vårdens medarbetare och chefer, att alla inblandade förstår varför ett personcentrerat arbetssätt är viktigt och hur vi kan utveckla vårdens insatser tillsammans med patienter och närstående. Värdebaserad och värdefull vård är en ansats som vill lyfta blicken från gjorda insatser till vunna resultat. En avgörande del i att åstadkomma ett värdebaserat vårdsystem är att aktörer i vården effektivt lyckas samverka över vårdgränserna - inte bara på individnivå - utan även organisatoriskt och strukturellt
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Varför kan ett hälsofrämjande förhållningssätt bidra till en mer jämlik vård: teori och empiri om betydelsen av psykologiska resurser
Vad är en Personcentretad vård, hur gör man och hur påverkar det jämlik vård.
Hur man genom tjänstedesign finna verktyg för de kroniskt sjuka att bättre kunna hantera sin livssituation och kontakterna med vårdcentralen.
Varför är teamarbete viktigt för att skapa en jämlik vård, och hur får man det att ske
Hur kan man skapa samverkan över gränserna, mot en värdeskapande och jämlik vård.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

FCTC, NCD och post2015-SDG – lika viktiga begrepp att känna till som PCI, HbA1C och DRG.

Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius*, Lars-Erik  Holm1, lars Jerdén2
1Socialstyrelsen, 2Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak, SLS Kommittén för prevention, Kommittén för global hälsa
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Belysning av utvecklingen avseende globala överenskommelser för en mer hållbar hälsa och deras konsekvenser på nationell nivå. Vad innebär detta för vårt hälsofrämjande arbete inom de största levnadsvaneområdena?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Senaste årens arbete med internationella överenskommelser för en långsiktigt hållbar hälsa har tydliggjort nödvändigheten av samsyn och samverkan mellan dessa hälsopolitiska uttryck. Så är t ex Tobakskonventionens åtgärder väsentliga för framgång i arbetet med de icke smittsamma sjukdomarna (NCD - levnadsvanearbetet på nationellt plan). På samma sätt är NCD-deklarationen en väsentlig del för att nå de nya post-2015-målen. Dessa globala överenskommelser är viktiga i sig men ännu viktigare är av naturliga skäl verkstaden på nationell nivå. Läkarkåren måste i kraft av sin kunskap ta sitt ansvar att dels driva på regeringens ambitioner och implementering på nationell nivå men också att tillämpa denna kunskap i det vardagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: En ökad medvetenhet om senaste årens globala överenskommelser på hälsoområdet och i förlängningen deras betydelse för det svenska folkhälsoarbetet.
Samarrangemang mellan SLS Kommittéer för prevention resp Global Hälsa, de mest NCD-relaterade sektoinerna och Svenska NCD-nätverket. Regeringsrepresentanter från social- ressp utrikesdepartementet inbjuds. Lars-Erik Holm inleder med en global översikt
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Samvetets plats i hälso- och sjukvården

Medverkande (* = Moderator)
Ingemar Engström*
Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Vid symposiet planeras en diskussion om samvetets plats i läkarens yrkesetik.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Under året har ånyo en diskussion om önskvärdheten av en samvetsklausul för personal i hälso- och sjukvården kommit upp. Delegationen för medicinsk etik har tagit avstånd från detta förslag. Detta betyder dock inte att samvetet är ett oväsentligt redskap i det professionella yrkesutövandet. Men vad menar vi med samvetet och vad ska vi använda det till i det konkreta arbetet? Hur mycket av vårt agerande kan och bör styras av personliga värderingar och när bör vi snarare använda andra grunder för vårt handlande?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Avsikten är att lyfta frågan om samvetets plats i yrkesutövningen för läkare för att tydliggöra begreppet och dess potentiella användbarhet i etisk reflektion och handling.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 – dagens utmaning, morgondagens möjlighet

Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius, Margareta  Kristenson* 1, Luke Clancy2, Gabriel Wikström3, Lena Micko4
1Universitetet, Linköping, Sverige, 2Dublin University, Dublin, Irland, 3Socialdepartementet, 4SKL, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak, Tobaksfakta - oberoende tankesmedja, gärna SLS och SLF
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Rökningen är den största enskilda orsaken till ohälsa och förtida död. Allt fler länder beslutar om en tidsbestämd utfasning av tobaksrökningen. Stöd för denna strategi ökar också i Sverige. Vad tycker regering och hälso- och sjukvårdshuvudmän?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Sedan rökfria restauranger infördes 2005 har den tobakspolitiska verksamheten i stort legat i träda. En ny regering uttalar dock en högre ambition – bl a ska ”påverkbara hälsoklyftor slutas inom en generation”. Därmed kommer av nödvändighet ökat fokus att riktas mot det tobaksförebyggande arbetet som i stort bygger på en implementering av Tobakskonventionens breda åtgärdpaket. Med hänsyn till de 100 000 medborgare som årligen insjuknar och de 12 000 som årligen dör p g a av sin rökning krävs ett perspektivskifte. En del i ett sådant är en tidsbestämd utfasning av rökningen baserad på ett politiskt beslut om ett måldatum (vårt förslag år 2025) då rökningen ska ha nedbringats till under 5% i befolkningen och därmed inte utgöra den stora börda på folkhälsan som i dag. Sverige har här några förebilder, bl a Irland som har satt måldatum 2025 och är i framkant när det gäller de olika komponenterna för att nå det målet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att medvetandegöra läkarkåren om nödvändigheten av och innehållet i denna tobakspolitiska process som har potentialen att kraftigt minska ohälsa och vårdbehov – och därmed potential att kanalisera ekonomiska resurser till vård av de tillstånd som inte lika lätt kan förebyggas. Att stödja en sådan process bör vara en högst angelägen uppgift för läkarkåren. 
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

Ska ännu fler generationer kvinnor bli sjuka och dö i rökrelaterade sjukdomar innan någon sätter stopp?

Medverkande (* = Moderator)
Hans Olof Gilljam* 1, Gunilla Bolinder* 2, Lovisa Högberg3, Åsa Regner4
1Inst. för folkhälsovetenskap, KAROLINSKA INSTITUTET, Stockholm, 2KTC, Karolinska universitetssjukhuset,, Solna, 3Kvinnokliniken, Falu lasarett, Falun, 4Socialdepartementet, Stockholm, Sverige
Aktuellt innehåll:
Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Tobaksrelaterade skador ökar hos kvinnorna. Dödsfallen i lungcancer är fler än i bröstcancer. KOL och andra skador ökar. Kvinnor är mer utsatta än män. Eftersom en quick fix inte finns för utsatta grupper krävs en skärpt tobaksförebyggande strategi.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: En cynisk tobaksindustri har länge medvetet exploaterat kvinnor för att kompensera för männens minskande rökning. Fortfarande röker 20% av kvinnorna och de unga röker mest. Vi lyfter fram den senaste forskningen om rökningens effekter på kvinnan själv, fostret och barnet. Kvinnor kan bli mer beroende och drabbas hårdare än män av rökningens skadeverkningar, särskilt lungcancer och KOL. Nya data visar också att tobaksrökning signifikant ökar risken för bröstcancer med 30%. Kvinnliga rökare förlorar i genomsnitt 11 levnadsår, jämfört med 10 år för män. Reumatoid artrit drabbar främst kvinnor och är mycket starkt kopplad till tobaksrökning. Koppling finns också till ett 15-tal cancerformer, infertilitet och thyreotoxikos. Kvinnor lever längre än män och därför är rökningsrelaterade risker som osteoporos, maculadegeneration, hörselnedsättning m.fl. orsaker till sämre livskvalitet och/eller invaliditet. Ny forskning visar att foster till rökande mammor föds med sämre lungfunktion jämfört med icke exponerade foster, och att skillnaden ökar ytterligare om exponeringen fortsätter efter partus. Skadan kan överföras även till nästa generation, trots att ingen exponering förekommit i mellangenerationen. Industrins interna dokument visar att cigaretter inte bara optimerats för att attrahera kvinnor, utan också för att skapa beroende och att skada dem. Idag har cigaretten blivit en av de viktigaste orsakerna till ojämlikheten i hälsa mellan de mest utsatta och övriga.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att visa på oacceptabla könsskillnader i rökningens värld. Enligt WHOs tobakskonvention ska genderaspekter särskilt beaktas i det tobaksförebyggande arbetet. Detta stärker ytterligare behovet av ett snart politiskt beslut om en långsiktig strukturerad utfasning av rökningen i vårt land: Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven



ID: 151201-114
Behovet av validerade kunskapsprov i kirurgisk teknik 2015
Medverkande (* = Moderator)
Margareta Berg*


Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Projektet Surgicon
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Behövs Internationella Körkort för Kirurger?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Projektet Surgicon (www.surgicon.org) har sedan 2010 drivit frågan om Internationella Licenser inom Kirurgiska specialiteter, genom bl a att organisera 2 världskongresser i ämnet 2011 och 2013. Ledare inom Am Coll of Surgeons, RACS i Australien, RSCI på Irland och 45 representanter för kirurgin på motsvarande nivå har föreläst om aktuell forskning på området. Båda mötena attraherade deltagare från 30 länder på 6 kontinenter.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi avser
att kristallisera frågeställningarna på området,
att redogöra för moderna forskningsresultat och
att beskriva förslag till lösningar för ett forsatt internationellt arbete med svenskt ledarskap inom området "Globalt accepterade körkort för kirurger".
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Att diskuteras

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-117
Var, av vem och på vilket sätt skall de svårt skadade tas emot i framtiden?
Medverkande (* = Moderator)
Louis Riddez*


Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Traumacentrum Karolinska Universitetssjukhuset
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Den framtida traumasjukvården ska byggas på samarbete mellan regionala traumacentrum och akut-och traumasjukhus runt om i landet. Socialstyrelsens nationella traumautredning och framtida krav på vad de olika sjukhusen bör uppnå presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Denna programpunkt kommer att diskutera vilka kriterier som bör följas för att skicka skadade förbi det närmast belägna sjukhuset för att åka till traumacentrum men också vilka krav som skall uppfyllas av detta traumacentrum. Därutöver kommer det att diskuteras vilka minmikrav som behövs både vad gäller utrustning och kunskapsnivå på de sjukhus som handhar svårt skadade. Ett viktig fråga är också på vilket sätt vi kan kontrollera att kvaliteten upprätthålls och vem som skall ansvara för undervisning etc.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Det övergripande målet med den traumautredning som Socialstyrelsen utfört är att höja kvaliteten av omhändertagandet av svårt skadade och att denna kvalitet är ungefär lika var som helst skadan uppstår.
För den enskilde deltagaren ska programpunkten förhoppningsfullt ge relativt klara riktlinjer om vad vi idag anser som rimligt omhändertagande av en svårt skadad vare sig det initial omhändertagandet sker på ett s.k. akut-och traumasjukhus eller traumacentrum. Det kommer också att ange de minimikunskapskrav som varje medarbetare bör ha på respektive sjukhus och vilka möjligheter som finns att skaffa dessa.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Detta möte bygger på Socialstyrelsens färdiga traumautredningsuppdrag men också på Landstinget Ömsesidag Försäkringsbolags inititaiv att säkerställa kvaliteten på traumaomhändertagandet genom omfattande revisioner av verksamheten runt om i landet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-118
Är det inte dags för livslånga kompetenser, istället för märkliga mål?
Medverkande (* = Moderator)
Stefan Lindgren1, Maria Ehlin Kolk2, Peter Svensson1, Martin Wohlin* 2
1Högre utbildning, Lunds universitet, Lund, 2Högre utbildning, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Är det inte dags att lämna önskelistorna för vår utbildning och istället utifrån kärnkompetenser definiera vilka områden som alla läkare, oavsett utbildnings- och erfarenhetsnivåer behöver arbeta med kontinuerligt genom hela yrkeslivet?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Dagens och morgondagens sjukvård ställer stora krav på samarbete och samverkan och kräver ständig uppgradering av kompetenser inom IT, kommunikation, administration, juridik mm. Men, hur ska vi mäkta med att överblicka och styra detta när listorna på det vi behöver kunna växer och blir längre för varje genomgång? Det behövs nya grepp för att ena professionen kring en nationell diskussion om vad en läkare är och vad bara en läkare kan göra.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Alla deltagare ska få en god inblick i möjligheterna och svårigheterna med att utveckla kärnkompetenser för läkare.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Deltagarna är alla verksamma inom olika delar av SLS och högre utbildning och ämnar sprida intresse för detta seminarium genom dessa nätverk och kanaler.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-119
IT-stöd för läkare
Medverkande (* = Moderator)
Angelika Skarin* 1
1Ögonkliniken SUS, Lund/Malmö, Sverige

Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: ?
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Jag föreslår att under rubriken IT-stöd e-hälsa tar upp detta också strikt ur användarens synvinkel.  Den ideala digitala journalen? Skall den vara skräddarsydd för varje specialitet? Har psykiatrer och ögonläkare samma behov?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det skulle kunna vara så väldigt mycket bättre!
PROGRAMPUNKTENS MÅL: se ovan
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: vet ej

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-120
Medfinansiering av sjukvård. Är det lösningen på morgondagens prioriteringsproblem?
Medverkande (* = Moderator)
Joakim Färdow*


Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS delegation för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Medfinansieringsmodellen bygger på att patienten själv står för vissa kostnader, till exempel dyrare linser vid vissa typer av ögonoperationer. Frågan är om medfinansiering är förenligt med den etiska plattformen för prioriteringar i vården?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Prioriteringsfrågorna är alltid aktuella och kommer att få en allt större betydelse i morgondagens sjukvård. Resurserna som kan avsättas till den offentligt finansierade sjukvården är begränsade. Samtidigt introduceras hela tiden nya, effektiva och kostnadskrävande behandlingsmetoder. Detta gör att kraven på en säker och tydlig bas för prioriteringar blir allt större. Riktlinjerna för den idag rådande prioriteringsplattformen inom hälso- och sjukvården antogs 1997. Målsättningen var att främja god vård på lika villkor för hela befolkningen. Prioriteringsplattformen har tre grundläggande och rangordnade etiska principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Under senare år har man inom sjukvården börjat tala om medfinansiering. Tanken är att patienten själv står för vissa kostnader, till exempel dyrare linser vid vissa typer av ögonoperationer. I januari 2015 kom Statens medicinsketiska råd (SMER) ut med en rapport där man argumenterar emot medfinansiering. Enligt rådet är medfinansiering inte förenligt med den nu gällande prioriteringsplattformen eftersom det strider mot principen om vård på lika villkor och riskerar att leda till ökad ojämlikhet i hälsa. SMERs slutsatser är emellertid inte självklara och det finns flera punkter i rapporten som kan problematiseras. Enligt vissa forskare är det prioriteringsplattformen som är otillräcklig när det gäller att möta dagens och morgondagens prioriteringsproblem. Förslag har också inkommit där man velat förändra plattformen.
Joakim Färdow är överläkare inom oftalmologi och påbörjade under 2013 doktorandprojektet "Etiska problem med fokus på prioriteringsplattformens tillämpning inom svensk sjukvård" vid Avdelningen för medicinsk etik inom medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare är professor Nils-Eric Sahlin.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att presentera ett aktuellt prioriteringsetiskt problem. Är medfinansiering förenligt med den nu rådande etiska plattformen för prioriteringar i vården? Vilka värdekonflikter gentemot den gällande plattformen kan tänkas uppkomma om medfinansiering tillåts? Om prioriteringsplattformen måste förändras för att rymma medfinansiering, hur skulle en sådan förändrad plattform se ut?
 
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Önskar gärna samarbete med SLS delegation för medicinsk etik. Programpunkten är helt specialitetsövergripande. Målgruppen är alla läkare och även andra med intresse för sjukvårdens framtida finansierings- och prioriteringsproblem.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven
 

ID: 151201-126
Nationellt system för primärvårdskvalitet - till nytta för patienten och hela sjukvården
90 minuter
Cecilia Björkelund kan endast 3 december
Medverkande (* = Moderator)
Cecilia  Björkelund* 1, Staffan  Ekedal2, Olof  Norin3, Eva  Arvidsson4, Anders  Olausson5, Kerstin Nilsson6, ´Malin André7
1Enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, 2Hälsans vårdcentral, Jönköping, 3Utvecklingsavdelningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm, 4Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping, 5 European patient forum, Göteborg, 6Institutionen för läkarutbildningen, Örebro, 7FoU-avdelningen, Hälsa och habilitering, Uppsala, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Primärvården har en viktig roll vid nästan alla sjukdomstillstånd. Idag finns kvalitetsdata endast i begränsad omfattning från primärvården, vilket försvårar både lokalt lärande och ledning/styrning.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården har en viktig roll vid nästan alla sjukdomstillstånd. Mycket hanteras enbart i primärvården, men svårare sjukdomstillstånd kräver ofta samarbete mellan primärvården, den specialiserade vården och olika typer av sociala insatser. Väl utformade och använda kvalitetsdata i primärvården är därför angelägna, både för att utveckla primärvårdens egen verksamhet och för hela de vårdkedjor där primärvården har en viktig roll. Idag finns kvalitetsdata endast i begränsad omfattning från primärvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Workshopen kommer att beskriva och diskutera det nationella systemet för primärvårdkvalitet som möjliggörs med medel från kvalitetsregistersatsningen och drivs inom NSK kompetensgrupp för primärvård. Systemet bygger på automatiskt uthämtade journaldata. Systemet består av nationella beslutsstöd med evidensbaserade kvalitetsindikatorer, stimulans till regioner och landsting att skaffa verktyg för lokal återkoppling till läkare/vårdcentraler av journaldata, där lokala data presenteras med jämförelsetal från andra enheter lokalt och nationellt och en nationell standard för de termer och begrepp som ingår i kvalitetsindikatorerna. Den nationella standarden ska också innehålla krav på dialog/reflexion av data så att de används i kvalitetsförbättring. Systemet innebär att lokala data blir åtkomliga på den enskilda arbetsplatsen med möjlighet att identifiera egna enskilda patienter och samtidigt att aggregerade data kan presenteras nationellt.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Av intresse för: Allmänmedicin och övrig sjukvård
Målgrupp: forskare, läkare, sjuksköterskor, primärvårds- och sjukvårdsledning.
Förväntat antal deltagare: 75-100
Marknadsföring genom kontakter med sektioner ovan. Artikel i Allmänmedicin, SLS-nytt och på SLS-hemsidan.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven
 

ID: 151201-129
Världens första farmakologiska behandling av preeklampsi
Medverkande (* = Moderator)
Stefan Hansson*


Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Lunds universitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Föredraget belyser resan från grundvetenskaplig forskning om havandeskapsförgiftning-preeklampsi (PE) till planering av kliniska Fas 1 studier med världens första läkemedel mot denna fruktade sjukdom som årligen drabbar 8,5 Miljoner kvinnor.
 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Havandeskapsförgiftning-¬‐Preeklampsi drabbar varje år 8 500 000 blivande mödrar i världen varav
5000 i Sverige. Det är den ledande dödsorsaken hos både mödrar och foster under graviditeten. Sjukdomen kan idag inte predikteras i tidig graviditet och är även senare svårdiagnosticerad, dessutom saknas behandling. Det enda som kan göras för att avbryta sjukdomsförloppet är att förlösa modern, ett svårt avvägande där både barnets och moderns välmående måste tas i beaktning. I och med detta svarar havandeskapsförgiftning för 15 % av alla för tidigt födda barn och vart fjärde barn föds därutöver tillväxthämmade (IUGR).
Våra aktuella resultat visar att fritt fosterhemoglobin (fHb) skadar placentan varvid läckage till den maternella blodcirculationen uppstår. Nivåeerna av fritt fHb stiger i mammans blod och bidrar till de kärl och njurskador som så småningom leder till de kliniska manifesten av preeklampsi (PE), högt blodtryck och proteinuri, som debuterar efter 20e graviditetsveckan.
 Fritt fHb och alfa-¬‐1-¬‐mikroglobulin (A1M) fungerar som biomarkörer som har en stor potential att identifiera riskgraviditeter innan de kliniska symptomen uppträder samt möjliggör en individanpassad dosering av ett nytt framtida läkemedel.
 Den nya  farmakologiska behandlingen baseras på ett endogent protein, A1M som lindrar de toxiska effekterna av fHb, avlägsnar fria hem-¬‐grupper, och inducerar naturliga mekanismer för vävnadsreparation.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Föredraget belyser vikten av tålmodig grundvetenskaplig forskning på ett kliniskt relevant problem, som genom fruktsamma nationella och internationella samarbeten med kliniker kan leda till utveckling av ett nytt läkemedel.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Detta projekt är centralt i aktuella Life Science debatt liksom debatten om vikten att kliniskt verksamma läkare aktivt är delaktiga i grundforskning. Dessa två punkter är av allmänintresse. I övrigt belyser föredraget behovet av att satsa på förlossningsrelaterade sjukdomar och reproduktion, en kvinna i minuten dör i samband med förlossning runt om i världen. Slutligen är föredraget av specifikt intresse för läkare inom Obstetrik och gynekologi

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: S. Hansson Conflict with: grundare A1M Pharma AB


 

ID: 151201-130
Njurbiopsi vid systemsjukdomar – Vad har vi att vinna och vad kan vi förlora?
Medverkande (* = Moderator)
Iva Gunnarsson* 1, Mårten Segelmark2, Björn Peters3, Johan Mölne4, Christopher Sjöwall5
1Reumatologi, Karolinska sjukhuset, Stockholm, 2Njurmedicin, Universitetssjukhuset, Linköping, 3Njurmedicin, Kärnsjukhuset, Skövde, 4Patologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 5Reumatologi, Universitetssjukhuset, Linköping, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk Reumatologisk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Njurarna angrips ofta hos patienter med vaskulit och SLE, och är avgörande för prognosen. Fynd av hematuri och cylinderuri inger misstanke om njurengagemang men behöver bekräftas. Även om svåra komplikationer är ovanligt är njurbiopsi inte riskfritt.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Hur ser indikationerna ut för njurbiopsi vid inflammatoriska systemsjukdomar, och hur stora är riskerna? Vilken information kan erhållas av en njurbiopsi med avseende på diagnos, aktivitet, skada och framtida prognos? När finns det behov av att göra en re-biopsi efter avslutad induktionsbehandling? Och om man ska re-biopsera, när ska den utföras?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiets syfte är att belysa vilken information som en njurbiopsi kan ge med avseende på diagnos, inflammatorisk aktivitet, skada och framtida prognos. Därutöver belyses frågor om vilka riskerna är för patienten. Vilken roll har re-biopsi efter induktionsbehandling hos patienter med nefrit vid SLE, ANCA-vaskulit och andra systemsjukdomar? Ämnet är aktuellt med tanke på det nystartade svenska njurbiopsiregistret. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom njurmedicin, reumatologi, internmedicin och klinisk patologi.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Programpunkten utgör ett samarrangemang mellan Svensk Reumatologisk Förening och Svensk Njurmedicinsk Förening. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom njurmedicin, reumatologi, internmedicin och klinisk patologi.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-134
Hur tillvaratar vården utlandsutbildade läkares kompetens?
Medverkande (* = Moderator)
Torbjörn Ledin* 1, Sören Berg2, Peter Nilsson3, Hans Hjelmqvist4
1Öron, Univ sjh, 2Thoraxanestesi, Universitetssjukhuset, Linköping, 3SUS, Malmö, 4KS Huddinge /KI, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS Utbildningsdelegation/ ordförande Torbjörn Ledin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur kan vi i Sverige ta till vara utlandsutbildade läkares kompetens och hur kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor?  Vad kan en invandrad läkare med utbildning gjord utomlands lära oss med sina egna erfarenheter som utgångspunkt?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Att inte komplettera invandrade läkares utbildning är slöseri med resurser. Komplettering och validering av utlandsutbildade kostar drygt en tiondel jämfört med kostnaden för en svenskutbildad läkare enligt SACO. Hur vi kan vi på ett bättre sätt arbeta med dessa frågor? Hur ser arbetet med dessa frågor ut och finns det nya sätt att arbeta på? Vad kan en invandrad läkare med utbildning gjord utomlands lära oss om detta? Genom att tillvarata vår invandrade arbetskraft får vi en stor möjlighet att bredda vår kunskap dessa individer för med sig till Sverige och samtidigt ligger utmaningen i att varje region själva tar ansvar för detta.
Med hjälp av moderator samt ca 3-4 inbjudna föreläsare engagerade i frågan: Peter Svensson och Sören Berg från KUL-programmet, Inger Hagqvist från PLUS-programmet samt en invandrad läkare, som får berätta om sina personliga erfarenheter, belyses ämnet och en diskussion kan vidta.
PLUS riktar sig till utlandsutbildade läkare och målet med PLUS är att läkaren ska bli trygg i det svenska sjukvårdssystemet. Metoden för programmet är att komplettera tidigare utbildning och erfarenhet med utbildning i det svenska språket för de som behöver, kunskap om svensk hälso- och sjukvård och reflektion kring förhållningssätt.
KUL- Komplettering för utlandsutbildade läkare har som mål att den studerande ska visa den kunskap och förmåga som krävs för läkaryrket i Sverige och kunna söka till allmäntjänstgöring. Under utbildningen behandlas bla läkarrollen i Sverige, organisationen av svensk sjukvård, vilka sjukvårdsresurser som finns och hur de utnyttjas optimalt, liksom lagar och förordningar som är aktuella för sjukvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att deltagaren ska få en djupare förståelse för dessa frågor, se de möjligheter den egna verksamheten har och inspiration att arbeta vidare med dessa på hemmaplan. Att få in utlandsutbildade kollegor på ett tidigt och smidigt sätt i svensk sjukvård är en stor vinst för såväl den enskilde kollegan som samhället och patienten då detta blir en kvalitetsförbättring och kvalitetssäkring av svensk sjukvård.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgrupp- samtliga läkare (samtliga specialiteter) samt studirektorer, chefer, läkarförbundet; SLS, politiker och Socialstyrelsen mfl. Förväntat antal åhörare: ett femtiotal.
SLS kan marknadsföra detta både som ett viktigt ämne i rådande politiska situation samt att arbetet med detta är en förutsättning för en framtida god bemanning i sjukvården. Vi har inte råd att inte ta tillvara dessa kollegors kompetens!

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-144
Nya riktlinjer för förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel
Medverkande (* = Moderator)
Jonas Spaak, Anders Gottsäter* 1, Carl Johan Östgren* 2, Peter Nilsson3, Annika Rosengren4
1Kärlenheten, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Sverige, 2Linköpings Universitet samt Läkartidningen, Vårdcentralen i Ödeshög, Ödeshög, -, 3Akutcentrum, Skånes universitetssjukhus, Malmö, 4Avd för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Svensk förening för hypertoni stroke och vaskulär medicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel berör en majoritet av patieterna i sjukvården och nyheter och utmaningar diskuteras.
 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Hjärtkärlsjukdom är Sveriges och världens vanligaste dödsorsak, där vi idag har effektiva behandlingar som underutnyttjas. Högt blodtryck är av WHO med flera angivet som den enskilt viktigaste medicinska faktor vilken bidrar till förtidig död, både i Sverige och internationellt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Kunna ledande orsaker till förtidig hjärtkärlsjukdom och död.
Kunna medicinska behandlingsmöjligheter.
Kunna medicinska behandlingsmål.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Arrangeras av Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin i samarbete med Svensk förening för allmänmedicin.
Målgrupp: All sjukvårdspersonal med patientkontakt träffar dessa patienter. Beslutsfattare.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-147
Gold Mining - Existing and Future Data Base Research in Israel and Sweden
Medverkande (* = Moderator)
Hans Thulesius* 1, Shlomo Vinker2, Johnny Ludvigsson3, Stefan Jansson4, Cecilia Björkelund5, Malin Andre6, Jerker Karlén7, Dominique Andersson Hange5
1FoU Kronoberg Växjö, Växjö, Sverige, 2Sackler School of Medicine , Tel Aviv, Israel, 3Pediatrik, Hälsouniversitetet, Linköping, 4Enheten för allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral/ Örebro/Uppsala universitet, Örebro, 5Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, Göteborg, 6Allmänmedicin och Preventivmedicin, Uppsala universitet, Uppsala, 7Samhällsmedicin, Hälsouniversitetet, Linköping, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Denna workshop handlar om databaser som guldgruvor: 4 miljoner israelers journaler; tusentals göteborgskvinnor sedan 60-talet; alla sydostsvenska barns hår, blod + dagböcker; diabetesjuka i Laxå sen 1972; framtidens nationella primärvårdsdata.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: This workshop is about databases as gold mines: 4 million Israelis’ patient records (Vinker); thousands of Göteborg women since the 1960s (Björkelund, Hange); all Southeast Swedish children's hair, blood and diaries (Karlen, Ludvigsson); all people with diabetes in Laxå since 1972 (Jansson); future Swedish primary care patient record data (André).
Tomorrow's health care requires research on databases that are often compared to gold mines requiring large investments but slow to become profitable.
By aligning patient records we get data for research and care development. Cohort studies based on quality registries and patient records are ethically problematic since informed consent is often missing.
Israel's largest health maintainance organization Clalit has half the population as members and its' patient record data is used in big epidemiological studies.
Morgondagens vård och hälsa kräver forskning med databaser som ofta liknas vid guldgruvor som drar stora investeringar och med en lönsamhet som dröjer.
Genom att "ensa" olika journalsystem fås data till forskning och vårdutveckling. Kohortstudier med kvalitetsregister samkörda med andra register är etiskt komplext då informerat samtycke ofta saknas.
Israel största sjukvårdsförsäkringsbolag Clalit har halva befolkningen som medlemmar och dess journaldata används i många epidemiologiska studier.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: The goal of the workshop is to give samples of different types of database research in Sweden and in Israel and a creative discussion on how database research can be improved. What can be learned from Clalit? How do we combine different registry data while preserving participants' privacy/integrity? Is it possible to improve combinations of specific cohort data with registry data? Is aligning disparate databases a real cost problem or are we too stingy with investments in database infrastructures for research purposes and health care development? Can better database research eventually improve public health?
Målet för workshopen är att ge prov på olika slags databasforskning i Sverige och i Israel och en kreativ diskussion hur forskningen kan förbättras. Vad kan vi lära från Clalit? Hur kombineras register samtidigt som deltagarnas integritet bevaras? Kan specifika kohortdata kombineras med registerdata? Kostar "ensning" av databaser mycket eller är vi snåla med infrastrukturer för forskning och vårdutveckling?  Leder effektiv databasforskning till minskad ohälsa?
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Other sections: Diabetology, Internal medicine, Pediatrics
Target group: researchers, physicians, nurses, administrators
Expected nr of participants: 75-100
Marketing by contacts with sections above. Article in SLS-Nytt and on webpage.
 
Diabetologi, Internmedicin, Pediatrik
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer oavsett intresseområde.
Förväntat antal deltagare: 75-100
Marknadsföring genom kontakter med sektioner ovan. Artikel i SLS-nytt och på hemsidan.
OBS att denna workshop hänger ihop med gästföreläsare Shlomo Vinkers föreläsning Bridging socioeconomic health inequities with quality indicator data -  examples from the largest health maintenance organization in Israel
 OBS!! Vi önskar att workshopen förlängs från 60 till 90 minuter med tanke på att vi är många deltagare!
 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-150
Kvalitetsregister - kostar det mer än vad det smakar?
Medverkande (* = Moderator)
Ulf Haglund* 1, Li Felländer-Tsai2, Soffia Gudbjörnsdottir3, Olle  Svensson4
1Uppsala universitet, Uppsala, 2KI, Stockholm, 3Nationella diabetesregistret, Göteborg, 4Umeå universitet, Umeå, Sverige

Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kommittén för medicinsk kvalitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Är arbetet med de nationella kvalitetsregistren ute i verksamheten upplagt på ett sådant vis att fortsatt intresse bland de registrerande, oftast läkare, kan säkerställas? Innebär pålagor från stat och landsting och bristande automatisering en risk?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: De nationella kvalitetsregistren utgör den viktigaste kunskapsbasen för lokalt förbättringsarbete ute i verksamheten. Det är viktigt att kunna jämföra sin egen verksamhet med andras. Förutsättningen för pålitliga data i regsitren är att professionen bibehåller ett starkt engagemang i registerarbetet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att belysa frågor som uppfattas vara viktiga för att undvika onödigt och tidsödande dubbelarbete (automatisk dataöverföring från journaler till register, införande av streckkoder för registrering och spårbarhet av implantat), att diskutera hur och på vilka grunder uttag av regsiterdata för andra ändamål än lokalt förbättringsarbete (t ex forskning, som bas för ersättningssystem) ska kunna tillåtas.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kommittén för medicinsk kvalitet.
En representant för Läkarförbundet kan komma att inbjudas för att diskutera frågan om registren som bas för ersttning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-151
Bridging socioeconomic health inequities with quality indicator data -  examples from the largest health maintenance organization in Israel
Medverkande (* = Moderator)
Hans Thulesius* 1, Shlomo Vinker2
1FoU Kronoberg Växjö, Växjö, Sverige, 2Sackler School of Medicine , Tel Aviv, Israel

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Age adjusted diabetes prevalence in poor Israelis exempt from health care co-payment is 15% vs. 9% in total population. This poverty gap has triggered interventions using quality indicators from patient records as tools to reduce inequities.  
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Karl Marx used reports of poor health in workers as argument against (uncontrolled) capitalism. Shlomo Vinker at Clalit, Israel's biggest HMO, with >50% of the population has used quality indicators as tools to address health inequity. He will present quality indicator supported interventions to reduce health inequities based on socioeconomic differences - the strongest predictor of health inequity. If we do not address and deal with the illness gap between the rich and the poor today it will remain and eventually cause increased health care costs tomorrow.
Åldersjusterad diabetesprevalens hos fattiga israeler som inte betalar egenavgift för vård är 15% mot 9% för övriga. Denna fattigdomsklyfta har triggat interventioner där man med kvalitetsindikatorer från patientjournaler som verktyg söker minska ojämlikheter.
Karl Marx använde rapporter om ohälsa hos arbetare som argument mot (okontrollerad) kapitalism. Shlomo Vinker på Clalit, Israels största sjukförsäkringsbolag med >50% av befolkningen har studerat folkhälsoproblem där kvalitetsindikatordata blivit värdefulla verktyg för att minska ojämlik ohälsa baserad på socioekonomiska skillnader - den starkaste prediktorn för ojämlik hälsa. Om vi inte hanterar detta problem idag kommer ohälsogapet mellan rika och fattiga att bestå och troligen ge ökade sjukvårdskostnader i morgon.
 
PROGRAMPUNKTENS MÅL: This lecture gives examples of how a rich country with growing differences between rich and poor can fight public health inequalitities. With the help of quality indicators derived from patient records, based on illnesses and their treatment, succesful interventions have been applied.
This lecture can give ideas of how Sweden, with growing socioeconomic gaps and increasing public health inequalities, can use  registry data to reduce health differences between rich and poor.
Denna föreläsning ger exempel på hur ett rikt land med växande skillnader mellan fattiga och rika kan bekämpa ojämlikheter i folkhälsa. Med kvalitetsindikatorer om sjukdomar och behandlingar från patientjournaler har lyckade interventionsprojekt genomförts.
Föreläsningen kan ge idéer till hur Sverige, med växande socioekonomiska klyftor och ojämlikare folkhälsa, kan använda registerdata för att att utjämna hälsoskillnader mellan rika och fattiga
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Diabetologi, Socialmedicin, Etik
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer oavsett intresseområde.
Förväntat antal deltagare: 75-100
Marknadsföring genom kontakter med sektioner ovan. Artikel i SLS-nytt och på hemsidan.
OBS! Shlomo Vinker ingår som deltagare i anmälan om workshop "Gold Mining - Existing and Future Data Base Research in Israel and Sweden"
 
Diabetology, Social Medicine, Ethics
Target group: researchers, physicians, nurses, administrators
Expected nr of participants: 75-100
Marketing by contacts with sections above. Article in SLS-Nytt and on webpage.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-152
Etisk språkutveckling i hälso- och sjukvården
Medverkande (* = Moderator)
Magnus Fogelberg*


Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, IT, E-hälsa och kommunikation, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: Kommittén för medicinsk språkvård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Symposiet ska anknyta till riksstämmans tema ”Morgondagens vård och hälsa – utmaningar och möjligheter” och fokusera på den etiska kommunikationen – det terapeutiska samtalet och etisk dokumentation.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Patientens tillgång till information på Internet gör att läkare - och annan hälso- och sjukvårdspersonal - i mötet med patienten möter en person som redan vet mycket om sitt hälsoproblem. Men den information som patienten skaffat sig riskerar i vissa delar vara ovedergäftig och kan på så sätt ha ingjutit såväl orimlig optimism som onödig ångest. Redan i dag och allt mer i framtiden måste läkaren kunna bearbeta patienterns information och kompettera den på ett respektfullt och begripligt sätt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att i diskussion i en expertgrupp och med auditoriet
1) Analysera hur patientlagen påverkar vårt sätt att kommunicera genom samtal med patienten och i dokumentationen.
2) Belysa vikten av ett respektfullt bemötande av patienten där samtalet lever upp till etiska krav och ger patienten möjlighet till delaktighet och deltagande i beslutsprocessen samt informerar patienten på ett sätt som ger patienten möjlighet att hantera sitt hälsoproblem både praktiskt och mentalt. Detta innebär att regler för etiskt acceptabla uttryckssätt och tydlighet i information ska diskuteras.
3) Tydliggöra patientlagens och patientdatalagens krav på dokumentation så att begriplighet för patienten förenas med exakthet i den medicinska informationen, alltid med uttryckssätt som undviker formuleringar som kan vara anstötliga för patienten.
Således avser symposiet att bidra till en ökad förståelse för etiska krav på kommuniationen inom hälso- och sjukvården och bättre informerade patienter.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Symposiet arrangeras i samarbete med etikdelegationen. Målgruppen är alla läkare (och egentligen all hälso- och sjukvårdspersonal) och kan inte sägas vända sig till en viss specialitet. Förväntat antal åhörare är 50, men symposiet kan mycket väl väcka intrese så att långt flera åhörare ansluter sig. Kommittén bedömer att det har sådant allmänvärde att det bör marknadsföras centralt SLS, t.ex. på webbplatsens ingångssida, i SLS-aktuellt och i publikationer om riksstämman.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-153
Är läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård oetisk - och olaglig?
Medverkande (* = Moderator)
Marit Karlsson*


Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS Delegation för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarstudenter behöver klinisk undervisning för att utvecklas inför sitt framtida yrke. Samtidigt betonas i lag att patienter ska godkänna studenters deltagande i vård. Hur ska studentmedverkan i sjukvård utformas för att vara etiskt försvarbar?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Klinisk tjänstgöring inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att studenter inom olika vårdutbildningar ska uppnå sådana kunskaper, förmågor och färdigheter som krävs för att få en viss legitimation eller yrkesbenämning. Genom att delta i vården av patienter ges studenter möjlighet att få tillämpa teoretisk kunskap i verkligheten och att få träna olika färdigheter, t.ex. att möta patienter på professionellt sätt. Den kliniska tjänstgöringen är även central för att utveckla en professionell identitet och för att förstå hur hälso- och sjukvården fungerar. Samtidigt betonar aktuell lagstiftning att patientens integritet och självbestämmande ska respekteras i fråga om studenters deltagande i vård och behandling av patienter. Ett informerat samtycke till studenters deltagande bör eftersträvas, men vad innebär detta konkret? Böra alla patienter aktivt tillfrågas och uttalat godkänna en students närvaro vid varje enskilt tillfälle i vård och behandling? Eller kan patienten ge ett generellt samtycke för en period? Eller kan samtycke förmodas, och det räcker att patienten har möjlighet att tacka nej (s.k. opt-out)? Bör patienter som inte kan ge ett informerat samtycke, ex. medvetandesänkta personer, kognitivt påverkade patienter, exkluderas från klinisk undervisning? Vem ansvarar för att samtycket inhämtas? Har studenter möjlighet att läsa patientens journal, eller måste särskilt samtycke inhämtas för detta? Och hur säkerställs samtidigt en god klinisk utbildning för våra framtida läkarkollegor?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Det finns många frågor kring hur läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård ska utformas för att tillfredsställa gällande lagstiftning, etiska krav och samtidigt säkerställa en god utbildning för framtida läkare. Dessa frågor behöver belysas ytterligare, för att klargöra hur vi bör hantera studenters medverkan i hälso- och sjukvård. SLS Delegation för medicinsk eetik avser uppdatera sin riktlinjer för läkarstudenters medverkan i hälso- och sjukvård.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Förslagsvis mellan SLS Delegation för medicinsk etik, Kandidatföreningen eller MSF, SLS Utbildningsdelegation, jurist, etiker, representant för Datainspektionen, patient/representant från allmänheten.
Målgrupp: läkare och verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvård  och universitet där undervisning av läkarstudenter sker, oavsett specialitet. Relevant även för allmänheten.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-154
Akutsjukvård på vårdcentralen eller primärvård på Akuten? Hur möter vi patientens behov?
Medverkande (* = Moderator)
Katrin Hruska*


Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk Förening för Akutsjukvård, Svensk Förening för Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur ska sjukvården möta patienters behov av akuta utredningar? Var går gränsen mellan primärvård och akutsjukvård? Och vad är primärvård på akuten?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Inom såväl akutsjukvård som allmänmedicin söker patienter med symtombilder snarare än färdiga diagnoser. Det gäller att utesluta underliggande akuta tillstånd oavsett var patienten söker. Med låga trösklar för akuta utredningar leder detta ofta till att patienter hänvisas direkt till akuten för symtom som bröstsmärta och akuta buksmärtor. Symposiet handlar om detta gränssnitt och tar också upp hur det skiljer sig mellan storstad och glesbygd.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Sjukvården behöver organiserat utifrån ett systemperspektiv, där rätt patienter hamnar på rätt ställe och där resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver vi samarbeta över verksamhetsgränserna.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Akutsjukvård och Allmänmedicin.
 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-155
Gikt – en underbehandlad sjukdom. Hur kan vi förbättra oss?
Medverkande (* = Moderator)
Lennart Jacobsson* 1, Mats Dehlin1, Meliha Kapetanovic2, Ylva Aurell3, Christopher Sjöwall4
1Reumatologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 2Reumatologi, Skånes universitetssjukhus, Lund, 3Radiologi, Sahlgrenska sjukhuset, Mölndal, 4Reumatologi, Universitetssjukhuset, Linköping, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk Reumatologisk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Gikt är ett underdiagnosticerat och underbehandlat, men klassiskt och mycket vanligt sjukdomstillstånd. Senare års nyvunna kunskap inom patofysiologi har bidragit till flera nya terapeutiska möjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Gikt är ett ofta förbisett tillstånd som typiskt ger manifestationer i form av akut ledinflammation, som kan gå över i kronisk ledsjukdom. Fynd av uratkristaller i ledvätska är ett säkert diagnostiskt tecken medan stegrat urinsyra i blod inte nödvändigtvis behöver finnas. Ökad uppmärksamhet och kunskap om detta behandlingsbara tillstånd är viktigt då de långsiktiga konsekvenserna av förhöjt urat bl.a. ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Under symposiet kommer en översikt av nya rön avseende epidemiologi, patofysiologi, bilddiagnostik och behandling att ges. Även fallbeskrivningar kommer att ingå under sessionen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiet syftar till att ge en helhetsbild av gikt och omfattar föreläsningar om nyvunnen kunskap kring patogenes, behandlingsläget i Sverige, diagnostik och nya terapeutiska möjligheter. Frågan om vem som ska sköta utredning och medicinsk behandling av patienter som inte svarat på konventionella läkemedel kommer att diskuteras. Ökad kunskap och uppmärksamhet kring dessa tillstånd gynnar i slutändan patienten. Symposiet avser att nå en bred skara åhörare och riktar sig bl.a. till specialister och ST-läkare inom allmänmedicin, internmedicin och reumatologi.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Ingen samarrangerad programpunkt med annan SLS-sektion, men ämnet har bl.a. potential att intressera kollegor inom allmänmedicin, internmedicin och reumatologi.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-157
Livslångt lärande – livslångt examinerande?
Medverkande (* = Moderator)
Hans Hjelmqvist* 1, Torbjörn Ledin* 2, Stefan Lindgren3, Hannu Halila4, Anders W Jonsson5, xx yy6
1AnOpIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Stockholm, 2Öronkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping, 3Akutcentrum, Skånes Universitetssjukhus/Malmö, Malmö, Sverige, 4vice CEO, Finnish Medical Association, Helsingfors, Finland, 5Socialutskottet, Riksdagen, Stockholm, 6Läkarförbundet, XX, XX, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: Sällskapets Utbildningsdelegation
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarens livslånga lärande innebär att specialistens kompetensutveckling (fortbildning) allt mer kommit i fokus. Vilka krav ska ställas på fortbildningen? Vem ansvarar för genomförande och kvaliteten? Livslångt lärande - livslångt examinerande?   
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Till skillnad från grund- och specialistutbildningen saknas idag en formell reglering av fortbildningen för färdiga specialister. Då detta utan jämförelse är den längsta perioden i en läkares yrkesverksamhet är det nödvändigt att ta fram ett system som säkerställer att alla läkare har, och kan utveckla, erforderlig kompetens för den verksamhet som bedrivs och som kommer att bedrivas i framtiden.  Denna fortbildning måste ske så att den samlade professionella kompetensen utvecklas utifrån både individens och verksamhetens behov.  Den enskilda läkaren dokumenterar sina fortbildningsaktiviteter i en e-portfolio som sedan ligger till grund för avstämning att man uppnått de mål som sattes i den årliga utbildningsplanen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att lyfta fram och diskutera hur ett system för läkarnas fortbildning bör utvecklas och kvalitetssäkras.  Vidare hur utbildningsaktiviteterna kan konkretiseras i en årlig utbildningsplan för varje enskild läkare.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Detta är en fråga av mycket stor betydelse för hela professionen.  Samarbete kommer att ske med Läkaresällskapets nämnd, sektionerna samt läkarförbundets ledning.
Förväntat antal åhörare är stort
Utbildningsdelegationen önskar samverka med övriga SLS mm för att marknadsföra denna punkt

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-158
Skall det göra ont att bli gammal? Utmaningar för smärtvården med en åldrande befolkning.
Medverkande (* = Moderator)
Jan Persson*


Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Smärtlindringssektionen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svårbehandlad smärta är ett av de största problemen i dagens sjukvård. Smärtproblemen är mer uttalade hos de äldre, och med en åldrande befolkning ställs smärtvården inför nya utmaningar.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Äldre har på grund av förändringar i smärtfysiologi, farmakologi och kognition ofta en smärtproblematik, som skiljer sig från den hos yngre individer. Med en växande andel åldringar i befolkningen måste detta i större utsträckning uppmärksammas och studeras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Den enskilde deltagaren förväntas få en ökad insikt om smärtpanoramat och därtill kopplade specifika problem hos äldre. Tänkbara strategier kommer även att presenteras.
Verksamheten kommer att föreslås rutiner för att bemöta framtidens utmaningar.
Samhället kommer att kunna i framtiden få en förbättrad smärtvård för den växande andelen äldre, med humanitära och ekonomiska vinster.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Allmänmedicin, geriatrik. Förväntat antal åhörare ca 100.
Ansluter till den nationella smärtplanen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-159
Fysisk aktivitet och mental hälsa
Medverkande (* = Moderator)
Eva Zeisig* 1, Eva Andersson2, Jill Taube3, Anders Hovland4, Ingibjörg Jonsdottir5
1Professionell utveckling, Klinisk vetenskap, Umeå Universitet, Umeå, 2Gymnastik och idrottshögskolan & Karolinska Institutet, 3Själ och Kropp, Stockholm, Sverige, 4Klinisk psykologi, Bergen, Norge, 5Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svenska förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Vid symposiet presenteras senaste forskningsrön gällande effekt av fysisk aktivitet som prevention och behandling vid psykisk ohälsa, såsom depression, ångest och stress.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Psykisk ohälsa och stress ökar i samhället samtidigt som vi blir alltmer stillasittande både på arbete och under fritid. Kan vi vända denna trend och öka den psykiska hälsan, minska stress och minska morgondagens vård genom att öka den fysiska aktiviteten?
Stress i sig utgör ingen enskild diagnos, men stressexponering kan bidra till både psykisk och somatisk ohälsa. Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress.
Vid symposiet ges även en översyn av effekten av fysisk aktivitet på depression bl.a. genom fynden i den senaste Cochranerapporten med titeln "Motion mot depression" publicerades 2013. Resultatet visar att fysisk aktivitet kan förebygga insjuknande och återsjuknande i depression. Fysisk aktivitet har även en gynnsam effekt på vanliga kobormida tillstånd, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Bland olika ångestsyndrom, ses starkast evidens för att fysisk aktivitet kan bidra till symtomreduktion och remission finns när det gäller panikångest. Personer med panikångest bör rekommenderas konditionsträning för att lindra symtomen.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: På samhällsnivå är den psykiska ohälsan ett enormt problem då den, förutom att den leder till personligt lidande, även leder till kostnader i form av utgifter i socialförsäkringssystemet, för sjukvården och produktionsbortfall på arbetsplatserna. I Sverige ses en ökande sjukfrånvaron, särskilt ökning av antalet personer som är sjukskrivna för psykisk diagnos. Försäkringskassan har rapporter där det framgår att man mellan 2011 och 2013 ser en kraftig ökning av den psykiska ohälsan efter en viss nedgång åren 2005–2010. Mellan 2011 och 2013 var psykisk sjukdom den vanligast förekommande diagnosen bland kvinnor. Som sjukskrivningsorsak var psykisk ohälsa vanligast bland kvinnor och män yngre än 50 år.
Depression är den största enskilda orsaken till förlorade friska levnadsår i västvärlden, och egentlig depression är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. I Sverige och Norge beräknas 20 % av invånarna drabbas av egentlig depression någon gång under livet. Man har uppskattat att var fjärde individ någon gång i livet kommer att drabbas av ett ångestsyndrom.
Fysisk aktivtet har en behandlande och förebyggande effekt vid stressrelaterade tillstånd, ångest och depression som även har effekt på comorbiditet. En uppdatering av evidens, aktuell forskning och rekommendationer kommer att presenteras.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Specilaiteter: Allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, barn- och ungdomspsykiatri, beroendemedicin, diabetologi, geriatrik, internmedicin, kardiologi, psykiatri, rehabiliteringsmedicin.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-160
Sitting is the new smoking?
Medverkande (* = Moderator)
Eva Zeisig* 1, Mai-Lis Hellenius2, Elin Ekblom Bak3, Matthias Lidin4, Anja Nordenfelt5
1Professionell utveckling, Klinisk vetenskap, Umeå, 2Institutionen för medicin, Enheten för kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, 3Gymnastik- och idrottshögskolan, 4Folkhälsa/Medicin, Livsstilmottagningen Karolinska Sjukhuset , 5Insamlingsstiftelsen En frisk generation, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Ny meta-analys på 47 studier visar att sittandet i sig ökar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förkortar livet. Fysisk aktivitet minskar risken, men bara till ca 30 %.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Enligt senaste Eurobarometern motionerar vi svenskar mest i Europa, men samtidigt sitter vi också mest! Fysisk aktivitet minskar risken för typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer och förlänger livet, men kanske bara till ca 30 % när stillasittandet är så utbrett som idag. Nya interventionsstudier visar att korta bensträckare kan ha stora effekter på metabolismen och vi har antagligen kraftigt underskattat den lilla rörelsen som kan ha stor betydelse för hälsa med minskat behov av morgondagens vård.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: En vetenskaplig bakgrund till varför stillasittandet leder till ohälsa och vilka möjligheter som finns att motverka detta hos såväl barn, vuxna som äldre.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kommittén för Prevention. Specilaiteter: Allmänmedicin, arbets- och miljömedicin, diabetologi, geriatrik, internmedicin, kardiologi, pediatrik, rehabiliteringsmedicin.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-161
Litiumbehandling - effekter och njurpåverkan på kort och lång sikt
Medverkande (* = Moderator)
Carl Gustaf Elinder med flera* 1
1Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svenska Psykiatriska Föreningen och Svensk Njurmedicinsk Förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Litium är förstahandsval som stämningsstabiliserande behandling vid bipolära syndrom. Behandlingen kräver kontinuerlig uppföljning och observans på bieffekter såsom njurpåverkan och risk för nedsatt njurfunktion på lång sikt.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Bipolära syndrom drabbar ca 1,5 % av befolkningen. Profylaktisk behandling med litium rekommenderas i första hand som stämningsstabiliserare. Behandlingen är säker men kräver noggrann monitorering och observans på biverkningar. Litiumintoxikation är ett allvarligt tillstånd som kräver inläggning och akutmedicinsk vård. Litiumeffekter på njurar är välkända, de flesta patienter får polyuri och nedsatt koncentrationsförmåga som kan bli irreversibel på lång sikt. Risken för nedsatt njurfunktion är låg men betydelsefull i enstaka fall.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att ge kunskap om risk-nyttoförhållandet vid litiumbehandling och belysa alternativ vid problem och biverkningar. Deltagare förväntas tillägna sig kunskap om handläggning vid litiumintoxikation och njurbiverkningar på kort och lång sikt.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Svenska Psykiatriföreningen och Svensk Njurmedicinsk Förening

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-162
Ensamkommande flyktingbarn - belastning eller tillgång.
Medverkande (* = Moderator)
Lars Joelsson*, Roya Rashidi1, Carl-Magnus Forslund2, Anna Jakobsson3
1Mottagnng, Flyktinghälsan, 2BUP kliniken, Malmö, 3Socialförvatningen, Örebro, Sverige

Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk förening för barn- och ungdomspsykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: De ensamkommande barnen kommer till Sverige utan föräldrar och utan att kunna språket. De har ofta varit med om traumatiska händelser. Detta är en stor utmaning och möjlighet för både barnen och oss hjälpare inom sjukvården och socialtjänsten.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Barnen och ungdomarna kommer från en annan kultur, kan inte svenska, har inga föräldrar i Sverige och kan även vara somatiskt sjuka. Det finns ingen journal eller bakgrundsbeskrivning av deras hälso- och sociala situation. Den första kontakten med sjukvården blir hälsoundersökningen som görs inom primärvården. Roya Rashidi som är allmänläkare på flyktinghälsan i Malmö har mångårig erfarenhet från att träffa ensamkommande barn för en hälsoundersökning. Hon tycker att det är svårt att vem skall man samarbeta med när det inte finns några föräldrar? Här är det mycket olika beroende på om barnen och ungdomarna bor i familjehem eller på gruppboende och också vilket gruppboende de bor på. Det är också olika vilken God Man som de har. Samma erfarenhet har Carl-Magnus Forslund som är ST läkare på BUP kliniken i Malmö. Han har träffat många ensamkommande barn och ungdomar på akutmottagningen och på akutavdelningen. Carl-Magnus berättar om sin erfarenhet att ta emot barn och ungdomar som söker akut, i bland dramatiskt med svåra symptom. Slutligen berättar Anna Jakobsson, som är enhetschef på socialförvaltningen i Örebro, om deras verksamhet som de haft sedan 2008. De har olika former av boende och en utslussverksamhet där man i samarbete med skolan erbjuder ungdomarna från 18 - 21 år undervisning och stöd, rådgivning. Ungdomarna får då också möjlighet att provbo i någon av socialförvaltningens lägenheter. Örebros verksamhet har varit lyckosam och de flesta ungdomarna utbildar sig och skaffar sig eget boende och arbete.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Alla läkare kan komma att träffa barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige. Det gäller inte minst allmänläkare, barnläkare, skolläkare och barnpsykiatriker. Att lyssna på vilka utmaningar som finns hur man kan hantera dessa på primärvården och inom den specialiserade barnpsykiatrin kan ge erfarenhet och redskap för att möta dessa barn och ungdomar. Att få höra hur man arbetar inom socialtjänsten och skolan är viktigt då man måste samarbeta för att kunna hjälpa barnen och ungdomarna. Att sedan få en positiv bild av hur der går för dem är viktigt att ha med sig när man träffar dem i akuta svåra situationer och ger ett viktigt hopp om framtididen.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Svensk förening för allmänmedicin, svenska barnläkarföreningen och svenska skolläkarföreningen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-163
Huvud-halscancerpatientens sena biverkningar och komplexa problematik - hur kan vården främja en mer jämlik munhälsa? Här blir tänderna även doktorns ansvar.
Medverkande (* = Moderator)
Valentina Plazinic*


Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Folktandvården Medicinsk tandvård, Södersjukhuset, Stockholm
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Många patienter får svåra biverkningar och omfattande orofaciala funktionshinder av behandlingen. Vi vill upplysa vårdgivare om problematiken och informera om det stöd som finns att tillgå. Kan vi hjälpa denna patientgrupp bättre?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Vår verksamhet vid Medicinsk tandvård, Södersjukhuset, riktar sig till patienter med särskilda behov där en stor grupp är huvud-halscancer-patienter som behandlas inför, under och efter kirurgisk och onkologisk terapi. Det är välkänt att många patienter får svåra bestående biverkningar och omfattande orofaciala funktionshinder av behandlingen; vår uppfattning är att detta inte uppmärksammas tillräckligt av vårdapparaten. Genom att upplysa vårdgivare om problematiken och informera om det stöd som finns att tillgå kan vi nå fler patienter för att lindra deras besvär och hjälpa dem behålla en acceptabel oral funktion.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att upplysa allmänläkare, onkologer och specialister i området om tandvårdsproblematiken hos patienter som genomgått strålbehandling och/eller kirurgisk behandling av huvud-halstumör samt patienter med bisfosfonatrelaterade käkbensnekroser. Genom att belysa dessa patienters situation kan vi få en dialog kring biverkningspanoramat, behandlingsbehovet och patientens rätt till fri specialiserad tandvård.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgrupp är allmänläkare, onkologer och specialister i området

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-164
Patientsäkerheten i Sverige. Vad har hänt de senaste 10 åren, och vad återstår?
Medverkande (* = Moderator)
Pelle Gustafson*, Ullakarin Nyberg1, Kiku Pukk Härenstam2, Hans Rutberg3
1Psykiatri, SLL, 2ALB, ALB, Stockholm, 3Universitetssjukhuset i Linköping, Universitetssjukhuset i Linköping, Linköping, Sverige

Aktuellt innehåll: Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kommittén för säker vård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Patientsäkerheten i svensk sjukvård har utvecklats de senaste åren. Resultat börjar nu komma som antyder att färre patienter skadas allvarligt. Mycket återstår dock att göra. Symposiet beskriver dels vad som gjorts, men också vad som återstår.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Trots att ett avsevärt arbete har lagts ner i svensk sjukvård de senaste 10 åren skadas fortfarande knappt var 10:e patient. Vårdrelaterade infektioner, läkemedelsfel, och trycksår dominerar, men också blåsöverfyllnad och kirurgiska skador är relativt vanliga.
För att komma vidare i arbetet krävs att pågående arbete fortsätter, men också nya inslag. Symposiet kommer att presentera de områden som hittills inte funnits i tillräcklig omfattning.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Symposiet syftar till att ge en översikt över vad som gjorts i svensk sjukvård för att höja säkerheten, vilka resultat som uppnåtts, men också vad som återstår att göra.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kommittén för säker vård

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-165
Läkarnas ansvar för jämlik folkhälsa och vård på lika villkor - betydelsen av vidgade perspektiv i den egna verksamheten
Medverkande (* = Moderator)
Sara Svensson* 1, Martin Wohlin* 1
1Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Uppsala Universitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: För att kunna bedriva vård, forskning och utbildning på lika villkor och främja en jämlik folkhälsoutveckling, behöver läkarvetenskapen konkreta verktyg för att synliggöra och förstå inverkan av stereotypa föreställningar och samhällsstrukturer.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Upprepade granskningar har visat att svensk sjukvård inte är jämlik. De som är i störst behov av vård är ofta också är de som diskrimineras och marginaliseras. Ojämlik fördelning av hälsa ger djupgående effekter i samhället och påverkar individens möjligheter till utbildning och försörjning. Vad beror denna ojämlika fördelning på och vad kan vi som läkare, enskilt och som grupp, göra för att bidra till ökad jämlikhet?
Genom att anlägga vidgade perspektiv, såsom genus- eller intersektionella perspektiv kan de strukturer och normer som styr maktfördelning mellan olika grupper i samhället synliggöras och problematiseras och öka förståelsen för hur stereotypisering, diskriminering och ojämlikhet uppstår och upprätthålls.
Vid Uppsala universitet utfördes 2002 en enkätstudie bland samtliga läkarstudenter (n = 689, svarsfrekvens 56 %) som visade att diskriminering och trakasserier på grund av kön var vanligt förekommande. Då en uppföljande enkätstudie genomfördes 2013 (n = 942, svarsfrekvens 76 %), hade läkarutbildningen genomgått utbredda förändringar och moment med fokus på genus och könsskillnader hade adderats.
Trots detta, rapporterade 81 % av läkarstudenterna 2013 att de blivit utsatta för diskriminering och/eller trakasserier på grund av kön.  Majoriteten av övergreppen hade skett under klinisk praktik och de flesta hade blivit utsatta av läkare, lärare och medstudenter. 69 % av studenterna hade upplevt sig kränkta av könsstereotypa uttalanden i undervisningen. En majoritet ansåg att integreringen av ett genusperspektiv i läkarutbildning- och profession i hög utsträckning kan bidra till förbättrad hälsa för såväl manliga som kvinnliga patienter, samt till större jämställdhet och bättre arbetsmiljö bland läkare.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Som läkare bör vi aktivt ta del i arbetet att främja vård efter behov och på lika villkor. Om vi avsäger oss rätten att delta i denna process, riskerar agendan att sättas av andra aktörer och intressenter.
Målet med programpunkten är att utifrån deltagarnas kompetens och erfarenheter ta fram förslag på hur vidgade perspektiv praktiskt kan integreras i såväl grund- som vidareutbildning, forskning och klinisk praktik. Diskussionen förväntas skapa medvetenhet och intresse hos enskilda deltagare och inspirera till engagemang och vilja till förändring. Att lyfta debatten inom läkarprofessionen kan bidra till större inflytande över en sjukvård och medicinsk vetenskap i förändring och hjälpa oss att aktivt arbeta för att stärka jämlikhet och rättvisa i samhället.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: I samarbete med SFMU. Programpunkten är specialitetsövergripande och riktar sig till samtliga läkare, med särskilt fokus på de med forsknings-och undervisningsintressen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

 


ID: 151201-166
Psykiska störningar ökar hos skolbarn och ungdomar och fler söker vård. - Första linjen...ska den finnas? och hur bör hjälpen se ut??
Medverkande (* = Moderator)
Håkan  Jarbin* 1, Sara Lundqvist2, Agneta Hamilton3, Åse Victorin4
1Psykiatrin i Halland, BUP kliniken, Halmstad, 2BUP Göteborg, Mottagningen i Västra Frölunda, Göteborg, 3Vårdcentralen Kusten, Ytterby, 4Mando AB, Hovås, Sverige

Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Psykiska störningar drabbar 10-20% av unga och BUP besöks av uppemot 8% av skolbarn årligen. Symtom märks ofta i skolan men första linjen saknas för unga 6-17 år. Hämta inspiration för utvecklingsarbete med perspektiv från skola, närsjukvård och BUP.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Förekomsten av psykiska störningar bland barn och unga är 10-20%. Vi ser ett ökat antal som söker vård för psykiska besvär och då främst nedstämdhet, ångest, psykosomatiska symtom och sömnstörning. Förändringar i skola och samhälle har även inneburit att fler unga söker och får diagnos inom adhd och autism. I Sverige har det sedan länge funnits en första linjens sjukvård för späda och små barn via barnavårdscentraler. Efter psykiatrireformen på 1980-talet fick även vuxna från 18 år vård för psykiska störningar från närsjukvården. För åldersgruppen 6-17 år med psykiska störningar saknas närsjukvård eller annan första linjens vård. Bland barn och unga söker 3-4% årligen den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. På orter där BUP är väletablerat besöker 8 % av skolbarn BUP varje år. Detta leder till att enkla störningar behandlas på en för hög vårdnivå och då för långt från den lokala miljön samt att vården för patienter med allvarligare psykiska störningar trängs undan. SKL har via projektet P-synk initierat utveckling av första linjens vård och gett stöd till olika lokala utvecklingsprojekt och till metodutveckling. Väsentliga hinder har varit att flera huvudmän och intressenter behöver samarbeta samt att vårdval och privatisering komplicerat bilden ytterligare. Steget från goda lokala exempel till en adekvat första linjens vård för alla unga är ännu mycket långt.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med debatten är att belysa möjligheter och svårigheter med att utveckla första linjens vård för unga med psykiska störningar. Debatten berikas av panelens olika infallsvinklar som innefattar skolhälsovård, närsjukvård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Deltagarna kommer att få med sig inspiration, idéer och goda exempel att ta med hem till det lokala utvecklingsarbetet.  
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Svenska Föreningen för Allmänmedicin
Svenska Skolläkarföreningen

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-167
Global Hälsa: Framtiden i våra händer – vad skall vi göra med den?
Medverkande (* = Moderator)
Hampus Holmer*, Tobias Alfvén* 1
1Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: År 2015 är ett nyckelår för den globala hälsan. Samtidigt som intresset växer inom läkarkåren och inte minst bland studenterna, pågår ett flertal internationella processer för att forma framtidens hälsa. Detta symposium handlar om hur du kan bidra.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Ett globalt perspektiv på hälsa är centralt för "Morgondagens vård och hälsa". En global värld innebär såväl utmaningar som möjligheter, i form av gemensamma sjukdomsutmaningar, både smittsamma och icke-smittsamma, migrationsströmmar m.m. och samtidigt gemensamma lösningar och synergismer. För att bemöta de globala utmaningarna finns idag en rad aktörer – regeringar, FN-organ, universitet och organisationer m.fl. – som utgör ett globalt hälsosystem. Detta system kraftsamlar nu för att bemöta framtidens utmaningar, och kommer att behöva allas hjälp för att uppnå sina ambitiösa mål.
Kandidatföreningen och SLS nya kommitté för Global Hälsa fortsätter i år med det populära temat global hälsa vid riksstämman och tar ett helhetsgrepp kring framtidens globala hälsoutmaningar genom denna programpunkt där morgondagens vård och hälsa i en första del belyses ur ett globalt perspektiv, med fokus på de processer som pågår inom det internationella systemet idag. Symposiets andra del fokuserar på hur symposiedeltagarna själva kan medverka till positiv utveckling genom att arbeta med dessa frågor i Sverige och utomlands. Programpunkten sätter punkt för Kandidatföreningens global hälsa-kampanj och utgör samtidigt startpunkt för SLS Global Hälsa-kommittés fortsatta arbete.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målsättningen är att öka kunskapen hos deltagarna kring framtidens utmaningar och föreslagna lösningar samt hur den enskilde kan bidra till detta genom sin karriär. Förhoppningsvis kan denna programpunkt så frön till stora insatser för hälsan i världen, till gagn för både enskilda patienter och för samhället i stort.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kandidatföreningen och Global hälsa-kommittén

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-168
Turning the world upside down: What Sweden can learn from the developing countries
Medverkande (* = Moderator)
Hampus Holmer*, Mia Engström* 1
1Kandidatföreningen, Malmö, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Turning The World Upside Down: Vad kan svensk sjukvård lära sig av världens fattigaste länder, med allra störst sjukdomsbörda, där nya idéer och rutiner för sjukvården ständigt utvecklas, under extrema förutsättningar?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Till denna programpunkt föreslår vi att bjuda in Lord Nigel Crisp för att tala om vad fattiga länder kan lära oss om morgondagens vård och hälsa. Nya idéer utvecklas ständigt i dessa extrema sjukvårdsmiljöer, där vårdbehoven och kraven på effektivitet står i omvänd proportion till tillgängliga resurser. Samtidigt råder alltjämt en påtaglig ensidighet i informationsutbytet med låginkomstländer. Svensk sjukvård har mycket att vinna på ett låginkomstlandsperspektiv och på att lära av de lösningar som utvecklats i sådana miljöer.
 
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med föreläsningen är att belysa ett lite ovanligt perspektiv på morgondagens vård och hälsa, och att därigenom inspirera besökarna till att tänka i nya banor. Förväntat resultat är ett breddat perspektiv på den egna verksamheten såväl som, till äventyrs, en ny synvinkel på låginkomstländerna.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Programpunkten görs i samarbete med kandidatföreningen och kommittén för global hälsa. Målgruppen är bred. Marknadsföring genom allmänna Riksstämmomaterialet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-170
Utbildning för chefläkare/anmälningsansvariga läkare med syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med att förbättra patientsäkerheten i svensk sjukvård
Medverkande (* = Moderator)
Pelle Gustafson1, Hans Rutberg* 2, Thomas  Linden3
1Kommitten för säker vård, patientförsäkringen LÖF, 2Kommitten för säker vård, 3Chefsföreningen, Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS Kommitté för säker vård
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Till Riksstämman 2015 planeras starten av den tredje chefläkarkursen.Syftet med kursen är att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med förbättrad patientsäkerhet i svensk sjukvård.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapet, chefsföreningen i Sveriges Läkarförbund och Patientförsäkringen LÖF tog 2013 initiativ till att skapa en formell chefläkarutbildning. Vi hade identifierat chefläkarna som en av de viktigaste grupperna i svensk sjukvård när det gäller att initiera och driva patientsäkerhetsfrågor. Tidigare har det inte funnits någon formell utbildning för chefläkare och en inventering av uppdragsbeskrivningar som vi gjorde visade att chefläkaruppdraget varierar mycket mellan olika sjukhus och landsting. I den första utbildningen 2013-14 deltog drygt sextio chefläkare och i den andra (2014-2015) ett drygt trettiotal. De tidigare kurserna har fått mycket gott betyg och ett stort intresse för kursen finns och därför planeras en fortsättning. Kursen är på fyra dagar med start på Riksstämman 2015 samt ett internat i början av 2016. Kursen avslutas med en gemensam chefläkardag hösten 2016 på SLS tillsammans med de tidigare kurserna.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vilka krav och förväntningar finns det på chefläkaren? Under Riksstämman  redovisar en sjukhusdirektör och en landstingsdirektör vårdgivarens syn på chefläkarrollen. Inspektionen för vård och omsorg beskriver sin sin på chefläkarrollen och en erfaren chefläkare delar med sig av sin erfarenhet. Innehållet i internatet är bland annat: kritisk analys av metoder och verktyg, teoretisk säkerhetskunskap,fallbeskrivningar, ledningens engagemang samt diskussion om chefläkarrollen. Mycket tid finns för gruppdiskussioner.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgruppen är chefläkare,blivande chefläkare och anmälningsansvariga läkare. Kursen arrangeras av SLS kommittté för säker vård, Patientförsäkringen LÖF samt chefsföreningen i Sveriges Läkarförbund. Marknadsföringen av kursen sköts av oss organisatörer.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-171
Att fråga om levnadsvanor: Fallgropar och möjligheter
Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén* 1
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: SLS' Kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hur uppmärksammar vi levnadsvanor som riskbruk av alkohol, eller bristande fysisk aktivitet? Det finns stora skillnader mellan landstingen, många fallgropar, men också stora möjligheter. Vi diskuterar problemen, och ger konkreta förslag.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Ett bra arbete med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor är viktigt i all klinisk verksamhet inom hälso- och sjukvården. Det finns idag betydande praxisskillnader över landet. En del landsting använder olika formulär, medan andra enbart förlitar sig på att personalen frågar. Formulären ser olika ut, och lämnas ut vid olika tidpunkter - före besöket, i receptionen, eller av den som ska samtala med patienten. Det finns också stora olikheter i vad som erbjuds patienten om man konstaterar en ohälsosam levndsvana. Det händer inte sällan att patienten inte erbjuds något stöd alls. Den nybildade nationella kompetensgruppen för levnadsvanearbete har ställt som en uppgift att borra i detta, medverka till att större konsensus skapas, och att de bästa arbetssätten får snabbare spridning.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Deltagaren går hem med konkreta förslag hur hen kan göra i sin egen verksamhet framöver, och kanske med en tankeställare kring riskerna med hur man gör idag.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Som namn har jag idag endast mig som moderator, men jag kommer att komplettera, bl.a från SKLs Nationella kompetensgrupp för levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård, där jag sitter med. Samarbete kommer även att sökas med Svensk Förening för Allmänmedicin.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-172
Vårdens stöd till hälsofrämjande levnadsvanor: hur beaktas jämlikhet i hälsan?
Medverkande (* = Moderator)
Maria Rosaria Galanti* 1, Bo Buström1, Finn Rasmussen1, Henna Hasson1
1Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLSO, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), SLSO
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Programpunkten består av en interaktiv workshop där vårdens arbete för att stödja hälsosamma levnadsvanor hos patienter diskuteras i relation till sociala skillnader i hälsan och hälsans bestämningsfaktorer.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det är väl känt att sociala förhållanden har avgörande betydelse för hälsan. Det står också klart att en stor del av de sociala skillnaderna i hälsa kan förklaras av skillnader i levnadsvanor. Kunskapen om hur vårdens stöd till levnadsvaneförändring fungerar i socialt utsatta grupper är däremot bristfällig.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Syftet med denna workshop är att presentera ny kunskap om hur metodanpassningar, ersättningsmodeller och effektiva implementeringsstrategier kan öka genomslaget och effektiviteten i vårdens sjukdomsförebyggande arbete med fokus på de grupper där behoven är som störst. En översikt av ojämlikhet i hälsan i Stockholms län, exempel på insatser mot övervikt och rökning samt möjliga vägar till framgångsrik implementering presenteras och diskuteras.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Ingen anslutning till arbete i SLS-sektioner, -delegationer eller - kommitteer

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-174
Morgondagens kost, klimat och hälsa?
Senaste rönen om optimal kost för både hälsa och klimat samt etiska och praktiska synpunkter.

Medverkande (* = Moderator)
Bertil Hagström*, Monika Pearson1, Line  Gordon2, Folke  Tersman3, Gunhild A. Stordalen4
1Livsmedelsverket , 2Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet , Stockholm, 3praktisk filosofi, Filosofiska institutionen, Uppsala, Sverige, 4Stordalen Foundation & GreeNudge, EAT and EAT Stockholm Food Forum  ,  Stordalen Foundation & EAT Head Offic, Oslo, Norge

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Läkare för Miljön LfM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Morgondagens kost, klimat och hälsa?
Vilken kost är optimal för vår hälsa och blir då motsvarande matproduktion bra för klimatet? Etiska och praktiska synpunkter. Individens valfrihet kontra kollektivets väl. Hur gör vi då?
 
 
 
 
 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I ett nationellt och globalt perspektiv sker det en stadig ökning av förekomst av övervikt och fetma. Det är i sin tur relaterat till en översjuklighet i typ 2 diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancersjukdomar. Samtidigt talar en ackumulerad mängd data för att kostens sammansättning spelar en viktig roll för den framtida hälsan. Förändringen av den planetära miljön pga växtgasutsläpp är också ett stort hälsohot. Konsumtion av rött kött är en av de viktigaste källorna till produktion av växthusgaser ur ett individperspektiv. Hög köttkonsumtion har också kopplats till ökad risk för vissa sjukdomar. Forskningsfältet har dock varit svåröverskådligt och det är angeläget att uppdatera läkarkåren i dessa brännandeaktuella frågor
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att på ett allsidigt sätt informera om kostens betydelse för hälsan och den globala miljön.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?:  
Sektionen för allmänmedicin - ok
Sektionen för internmedicin - ok
Sektionen för klinisk nutrition - ok
Sektionen för arbets-och miljömedicin – inväntar besked
Sektionen för Tropikmedicin och internationell hälsa - inväntar besked
 
Peter Friberg, fd ordf. i SLS, har varit starkt engagerad och behjälplig i att få detta symposieförslag till stånd och fortsatt marknadsföring av symposiet sker i samarbete med SLS.
 
Målgrupp är läkare intresserad av miljö, hälsa och samhälle i ett globalt perspektiv.
Vi räknar med ett stort intresse med tanke på ämnets karaktär, föreläsare och paneldeltagare.  Vi önskar att fär ämnet behandlad i symposieform pga. ämnets karaktär, vilket torde kräva 90 minuters längd.
Med tanke på att mat och klimat är ett brännande ämne räknar vi med att symposiet blir välbesökt.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-175
Behov av sjukvård -  vad menar vi?
Medverkande (* = Moderator)
Helena Dreber* 1
1Capio Lekeberg VC, Lekeberg, Sverige

Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik (läkarsällskapet)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Behovsbegreppet är högaktuellt i svensk sjukvård. Enligt HSL ska den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Vad som menas med behov är dock inte entydigt. Vad är egentligen ett behov?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Men en begränsad sjukvårdsbudget står vi dagligen inför prioriteringar samtidigt som den medicinska utvecklingen möjliggör alltfler behandlingar. Det är därmed nödvändigt att veta hur prioriteringar efter behov ska ske på det sätt som bäst stödjer hälso- och sjukvårdens uppgift. Detta försvåras av den otydliga definitionen av begreppet behov.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi vill med denna programpunkt ta ett steg tillbaka och fördjupa diskussionen kring behovsbegreppet relaterat till sluten- och öppenvård i Sverige. Vilka behov ska sjukvården ta hand om? Vem har formuleringsprivilegiet, patienten eller sjukvården? Vad avgör vem som har ett behov? Hur ska dessa delas upp mellan primärvård och slutenvård? Har sjukvården tillräcklig kunskap för att ta hand om medborgarnas sjukvårdsbehov? Vardagspraktiska aspekter såsom ”Vad händer i patientmötet när sjukvården inte kan möta upp behoven?” Behov kontra nytta.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Delegationen för medicinsk etik. (arrangör)

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-176
Digitaliserad anamnesupptagning- när och hur kan det användas?
Medverkande (* = Moderator)
Anna Nager* 1, 2, Carl Johan Sundberg3, Jonas  Spaak4, Malin Jonsson-Fagerlund5
1Sektionen för allmänmedicin, Karolinska Institutet, 2Sophiahemmets Husläkarmottagning, 3Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet, 4HND-centrum, hjärtkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm, 5ANOPIVA-kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Sverige

Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Anamnesupptagning lämpar sig i vissa delar väl för digitalisering. Datorprogram som kan interagera med patienten inför ett läkarbesök kan därför medföra möjliga fördelar. Frågan är i vilka situationer digitaliserad anamnesupptagning bör användas.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det pågår en snabb utveckling av olika program för att samla in och analysera stora mängder data i syfte att underlätta diagnostik och för bedömning av patienter inför olika ingrepp. I framtiden kan det bli möjligt att patienter lämnar digitaliserad anamnes innan besök i vården. Data från digitaliserad anamnesupptagning kan komma att kopplas till beslutsstöd som utöver läkarbesöket kan ge ytterligare underlag till handläggning. I denna workshop vill vi diskutera i vilka situationer digitaliserad anamnesupptagning bör användas och vilka möjligheter och risker som finns.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Enskilda deltagare kommer att få en översikt av forskningsläget inom digitaliserad anamnesupptagning samt genom diskussioner få fördjupad kunskap om dess potentiella användning. Diskussionspunkter kan, bland andra, bli inverkan på vårdkvalitet, patienters integritet och inverkan på läkarrollen. Verksamheter får kunskap inför möjliga framtida projekt inom digitaliserad anamnesupptagning.
 
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Samarbete med följande tre föreningar: Svensk Kardiologisk Förening, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård och Svensk Förening För Hypertoni, Stroke och Vaskulär Medicin.
Målgrupp: läkare från alla specialiteter och beslutsfattare.
Beräknat antal deltagare: 60 personer

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-178
Astma och anafylaxi - nyheter, utmaningar och möjligheter
Medverkande (* = Moderator)
Björn Ställberg* 1, Christer  Janson2, Caroline Nilsson3, Karin Lisspers1
1Gagnefs vårdcentral, Gagnef, 2Lung- och allergikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, 3Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFAM
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Nya astmariktlinjer, viktiga förbättringsområden vid utredning och uppföljning samt nya behandlingsrekommendationer vid astma. Dessutom uppdaterade anafylaxirekommendationer. För doktorn är allt detta en stor utmaning men ger även nya möjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Remissversionen av nya riktlinjer från Socialstyrelsen för vård av astma och KOL kom 2014. Riktlinjerna kommer att diskuteras under 2015. Dessutom har SKL:s programråd för astma/KOL tagit fram ett antal förbättringsområden baserade på Socialstyrelsens riktlinjer, områden där behovet av förbättring och förändring är stort. Under mitten av 2015 kommer Läkemedelsverket att ge ut nya behandlingsrekommendationer för astma. SFFA har också nyligen uppdaterat sitt tidigare anafylaxidokument.
Att, baserat på dessa riktlinjer, kunna erbjuda patienten en jämlik och kunskapsbaserad vård är en stor utmaning för alla som arbetar med dessa patientgrupper. Dessa nya kunskapsunderlag, riktlinjer och behandlingsrekommendationer innebär också nya möjligheter till en bättre och mer kostnadseffektiv vård.
Programpunkten kommer att fokusera på nyheter avseende astma och anafylaxi med fokus på vad en allmänläkare behöver veta.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med programpunkten är att den enskilde deltagaren skall få ökad kunskap om prioriterade åtgärder vid vård av patienter med astma, en ökad kunskap avseende behandling av astma baserat på nya rekommendationer. Dessutom kunskap om behandling av anafylaxi och om nya möjligheter vid utredning av anafylaxi.
En ökad kunskap hos den enskilde läkaren är också till nytta för verksamheten, patienten och samhället.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Moderatorn representerar SFAM. Föreläsarna representerar SFAM, Svensk Förening för Allmänmedicin, (Karin Lisspers), SLMF, Svensk Lungmedicinsk Förening, (Christer Janson) och SFFA, Svenska Föreningen För Allergologi, (Caroline Nilsson).
Programmet har framtagits i diskussion mellan SFAM och SLMF.
Målgrupp: Programpunkten riktar sig till allmänläkare, blivande specialister i allmänmedicin men är av intresse för specialister och blivande specialister i allergologi, lungmedicin och pediatrik.
Förväntat antal åhörare 75 personer eller mer
 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-179
Mastcellsakrivering utan allergi - NSAID-  och acetylsalicylsyre- (ASA) intolerans på spåret: orsak, utredning, behandling
Medverkande (* = Moderator)
Lucia Mincheva-Nilsson*


Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SFFA - svensk förening för allergologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: En distinkt grupp patienter utvecklar NSAID/ASA intolerans  i form av  astma och kroniska näs/bihållebesvär. Den svåra, ibland letala, luftvägsobstruktionen  är inte allergiutlöst. Vad beror NSAID/ASA intolerans på?  Hur diagnostisera och behandla?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING:
Ledbesvär, kroniskt inflammatoriska och andra smärttillstånd utgör ett viktig och ökande problem hos vår åldrande befolkning vilket medför en stigande användning av läkemedel innehållande NSAID och ASA som också kan köpas receptfritt. I takt med detta ökar problemet med NSAID/ASA intolerans som kan orsaka svår anafylaxi-liknande astma attacker med stor risk för letal utgång eller kroniska näs- och bihållebesvär med eosinofilli. Att möta, diagnostisera och behandla dessa tillstånd hos framtidens alltfler åldrande  NSAID/ASA brukare är en av morgondagens vårdutmaningar. SFFA sätter NSAID/ASA intolerans i fokus i ett minisymposium/workshop där det senaste inom forskning, kliniska aspekter, diagnostik och behandling  av detta tillstånd belyses.
PROGRAMPUNKTENS MÅL:
Målet med minisymposiet/workshoppen är att uppgradera kunskaperna och beredskapen att utreda och behandla NSAID/ASA intolerans varthelst i vårdkedjan dessa patienter befinner sig.  Vi vänder oss i princip till alla läkare och andra vårdare som kan komma i kontakt med NSAID/ASA brukare, men mer specifikt vänder vi oss till en bred grupp av specialister - allergologer, allmän läkare, lung- och invärtes medicin specialister och otolaryngologer.
Minisymposiet är moderatorledd och består av 3 föredrag där interaktiva formen med informella diskussioner, utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan föreläsare och deltagare premieras. Deltagarna skall ges möjlighet att ta del av det senaste inom området, fylla i/justera sina kunskaper och utbyta erfarenheter med föreläsarna och med varandra. Ett up-to-date minisymposium som ökar kunskapsnivån i ett angeläget ämne och bidrar till att höja kvaliteten inom vården vilket gagnar enskilda patienten och hela samhället idag och imorgon.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Symposiet utgår från SFFA. Symposiet är specialitetsövergripande och vänder sig till allergologer, lung- och invärtesmedicinare, distriktsläkare, otolaryngologer och kliniska immunologer och deras respektive sektioner.  Vi önskar marknadsföra det som programpunkt för SFFA och rekommendera det till ovannämnda föreningars/sektioners program. Vi beräknar ha mellan 50-100 deltagare.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-181
Den lätta skallskadan- hur mild (och benign) är den egentligen? Och hur ska den handläggas?
Medverkande (* = Moderator)
Niklas Marklund*, Jakob Johansson1, johan Unden2, ramona Åstrand3
1Anestesikliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala, 2Anestesikliniken, Malmö, Malmö, Sverige, 3Neurokirurgiska Kliniken, Rigshospitalet, Köpenhamn, Danmark

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Neurokirurgi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Symposiet handlar om riktlinjer för omhändertagande av lätta skallskador på barn och vuxna på akuttmottagningen och i samband med hjärnskakningar inom idrotten. Biomarkörerstudier och långtidskonsekvernserna av upprepate hjärnskakningar belyses.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Skallskador är den viktigaste orsaken till förtida död och handikapp hos patienter under 40 år. Även efter en lätt skallskada som är myckt vanliga på en akuttmottagning får endast upp till 50% en full återhämtning. Det har alltmer uppmärksammats behovet att minska på bestrålning mot huvudet i samband med DT-undersökningar för att minska tumörutvecklling och vilken indikation för DT hjärna finns för dessa patienter? Att minska DT-undersökningar är ännu viktigare för barn och vi kommer att diskutera detta. Slutligen uppmärksammas hjärnskakningar inom idrotten allt mer där vi belyser långtidskonsekvenser och det tidiga omhändertagandet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att bidra med kunskap om initial handläggning av lätta skallskador, både på akuttmotagningen och i samband med idrott. Vi belyser möjliga långtidskonsekvenser av upprepade milda trauma som exempelvis sker inom idrotten och tar upp behandlingen av patienter med kvarstående besvär efter en lätt skallskada- det post-komotionella syndromet.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Neurokirurgi, anestesi, neurologi, ev. neurokemi

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-182
”Strama  - framgångsrikt lärande i sjukvården nu tar primärvården nästa steg”
Vi önskar att symposiet blir av fredagen den 4 december
Medverkande (* = Moderator)
Malin André*, Sigvard Mölstad1, Katarina Hedin2, Christina Åhrén3
1Allmänmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö, 2FoU Kronoberg, Växjö, 3Patientsäkerhetsenheten,Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, Regionsstyrelsens kansli, Göteborg, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Antibiotikaresistens är ett överhängande hot mot den moderna sjukvården. Optimal antibiotikaanvändning är en viktigt för att avvärja detta hot. En förutsättning för förbättrad följsamhet till riktlinjerna är att kunna följa upp handläggningen.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: För att följsamhet till riktlinjer ska kunna följas krävs förskrivningsdata kopplade till diagnos och i vissa fall laboratorieprov. Vissa landsting har lyckats ta fram sådana data men enhetliga definitioner har saknats. Under det gånga året har kvalitetsindikatorer definierats i samarbete mellan Strama och Folkhälsomyndigheten. Kvalitetsindikatorerna har specificerats för automatiska journaluttag och är tänkta att dels kunna användas av enskild läkare, av arbetsplatsen, i region/landsting av Strama-grupper och vårdvalsenheter och för uppföljning på nationell nivå.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med workshopen är att beskriva dels den förändring som skett i Sverige vad gäller antibiotikaförskrivning i öppen vård, vilka faktorer som tycks påverka följsamheten till riktlinjer, vilka behov av data som finns från läkaren/vårdcentralen och från Strama-grupper samt hur långt arbetet att möta dessa behov har kommit. Workshopen vill diskutera möjligheter och fallgropar att använda de framtagna indikatorerna i alla landsting.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Av intresse för: Allmänmedicin, infektion, hygien, mikrobiologi
Målgrupp: forskare, läkare, sköterskor, administratörer.
Förväntat antal deltagare: 75-100
Marknadsföring genom kontakter med sektioner ovan. Strama grupper, artikel i SLS-nytt och på SLS-hemsidan.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-183
REGASSA – Internetbehandling och fysisk träning i primärvärden. En randomiserad klinisk prövning med fokus på arbetsåtergång, depression, samhällskostnader och automatiserad telefonuppföljning.
Medverkande (* = Moderator)
Viktor Kaldo1, 2, Yvonne Forsell3, 4, Catharina Strid5, Ingemar Petersson5, Nils Lindefors* 6
1Internetpsykiatrin, Psykiatri Sydväst, 2Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, 3Karolinska Instituet, 4Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, SLL, Stockholm, 5Lunds Universitet, Lund, 6Psykiatri Sydväst, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Rehabiliteringsnätverket, Karolinska Institutet och Lunds Universitet
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Minskar fysisk träning och internet-KBT sjukskrivning och psykisk ohälsa? Är de hälsoekonomiskt föredelaktiga? Kan patienterna följas upp med ett datoriserat telefonsystem? Här presenteras resultaten av den randomiserade prövningen REGASSA (n=946).
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården är första linjens vård för patienter med psykisk ohälsa och behöver ett bredare utbud av lättillgänglig, evidensbaserad behandling för denna grupp som även lider av hög och ofta långvarig sjukfrånvaro. Nya interventioner behöver både vara kostnadseffektiva och främja arbetsåtergång. Det finns också stora svårigheter att på ett kvalitetssäkrat och ekonomiskt sätt följa symtom- och funktionsnivå när denna grupp patienter genomgår olika behandlingar.
Forskningssatsningen REHSAM syftade till att utveckla och stärka evidens för behandlings- och rehabiliteringsinsatser till de största sjukskrivningsgrupperna, inklusive patienter med psykisk ohälsa. Landstingen i Stockholm, Kronoberg, Blekinge, Västmanland och regionerna Skåne och Västra Götaland bildade tillsammans Rehabiliteringsnätverket. I nära samarbete med Karolinska Institutet och Lunds Universitet genomfördes den omfattande kliniska prövningen REGASSA. Sammalagt inkluderades 946 patienter med depression, ångest och/eller stress. Dessa randomiserades mellan vägledd, individuellt anpassad Internet-KBT, fysisk träning samt sedvanlig behandling i primärvården.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Viktor Kaldo redovisar de resultat som behandlingarna haft på arbetsåtergång och arbetsförmåga ett år efter behandlingsstart. Då en stor andel patienter i REGASSA inte initialt var sjukskrivna studeras även behandlingarnas förmåga att minska risken för framtida sjukskrivning. Särskilt fokus kommer läggas på de delar av internetbehandlingen som fokuserat på arbetsrelaterade problemområden.
Yvonne Forsell presenterar direkta och långsiktiga effekter på depressionsymtom. Patienterna i fysisk träning slumpades mellan tre olika intensitetsnivåer och en jämförelse mellan dessa kommer här att presenteras för att besvara frågan om vilken nivå som krävs för att få en effekt på depression.
Ingemar Petersson redovisar de planerade registerbaserade uppföljningarna avseende utfall i form av faktisk sjukvårdskonsumtion, faktisk läkemedelsförskrivning samt faktisk sjukskrivning. Dessa uppgifter kommer också att vara stommen i en bredare hälsoekonomisk utvärdering.
Catharina Strid har särskilt studerat om IVR, ett datoriserat telefonsvarssystem för självskattningsformulär, kan användas för att följa den stora patientgruppen i REGASSA. Patienterna har via IVR skattat sin psykologiska funktion, stress och sömn vid sju tillfällen. Följsamhet, förändring i de aktuella måtten och erfarenheter av att använda systemet presenteras.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgrupp: Primärvård, psykiatri, eHälsa, fysioterapeuter, psykologer.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-184
Preventivmedlens betydelse för hälsa - viktig kunskap inte bara för gynekoologen
Medverkande (* = Moderator)
Helena Kopp Kallner* 1, Kristina Gemzell Danielsson1, Annika Strandell2
1Karolinska Institutet, Stockholm, 2Kvinnosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Sektionen för Obstetrik och Gynekologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Hormonella preventivmedel kan förutom antikonception användas som behandling av flera tillstånd, samt förebygga specifika sjukdomar. Kursen kommer att ge en förståelse för basal endokrinologi samt kännedom om både positiva och negativa hälsoeffekter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det finns ett behov av att bredda kompetensen avseende hormonella preventivmetoder, då dessa kan ha betydelsefulla effekter på hälsan, både positiva hälsoeffekter och negativa i form av allvarliga biverkningatr som primärt inte handläggs av gynekologer. Det är därför av stor vikt att belysa ämnet för en bredare grupp av doktorer, varför kursen vänder sig till ST-läkare och specialister inom både gynekologi och allmänmedicin.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Övergripande mål:
1. Förstå basal endokrinologi och hur oilka hormonella preparat påverkar reproduktionsförmågan.
2. Veta hur man använder preventivmedel i vardagen, vilka patienter som är lämpliga/olämpliga samt kunna känna igen associerade biverkningar.
3. Ha kännedomom positiva hälsoeffekter av olika preventivmedel.
Förväntat resultat för den enskilde deltagaren är en ökad kompetens att handlägga dessa patienter, vilket kan resultera i en mer effektiv verksamhet lokalt, färre remisser till specialenheter och för patienten därmed ett snabbare handläggande.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kursen arrangeras av Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG) och stöttas av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM). Kursen är specialitetsövergripande och riktar sig till ST-läkare, men även färdiga specialister inom både gynekologi och allmänmedicin.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-185
Alkoholen och samhället - skador på tredje person
Medverkande (* = Moderator)
Jonas Sjögreen* 1, Sven Andreasson2, 3, Frida Dangart4, Johannes Forssberg5, Kerstin Nilsson6
1PRIMA flm, Västerås, 2Karolinska Institutet, 3Riddargatan 1, Stockholm, 4Göteborgs Universitet, Göteborg, 5Tidningen Expressen, Stockholm, 6Örebro Universitet, Örebro, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: SLS och IOGT/NTO (SFAM, Beroendesektionen)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Skadeverkningar av alkoholmissbruk drabbar ofta tredje person i familjen, i arbetslivet, på offentliga platser, bland idrottspublik mm. Samband med totalkonsumtion och dryckesmönster i olika samhällen diskuteras och förslag till åtgärder presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: De indirekta skadorna av hög alkoholkonsumtion drabbar många människor och utgör ett samhällsproblem även av kostnadsskäl. Sjukvården spelar en självklar roll i behandlingen av individer. Programpunkten kommer även att lyfta fram ansvaret för läkarna och läkarnas organisationer för medicinsk prevention och andra samhällsåtgärder
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ökade kunskaper och insikter om alkholens skadliga effekter ur ett samhällsperspektiv med en vetenskaplig rapport som underlag. Konkretisering av generella och specifika preventiva åtgärder. Samt en diskussion om läkarnas och läkarnas roll i detta sammanhang.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: SLS, SFAM, Beroendesektionen

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-186
Ny behandlingsstrategi vid PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom)
Medverkande (* = Moderator)
Marie Bixo* 1, Inger Sundström Poromaa2, Torbjörn Bäckström1
1Umeå universitet, Umeå, 2Uppsala universitet, Uppsala, Sverige

Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk förening för obstetrik och gynekologi
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Varför bedrivs det så lite forskning om PMDS (svår PMS) när 3-5% av kvinnor i barnafödande ålder är drabbade? Här beskrivs grundforskning om möjliga orsaker och behandlingar samt resultat från en klinisk studie av en möjlig behandling.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: 3-5% av kvinnor i barnafödande ålder lider av PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Tillstånder karaktäriseras av återkommande nedstämdhet, irritabilitet, ångest och humörsvängningar under den premenstruella fasen. Efter menstruationen är kvinnan besvärsfri. Den enda tillgängliga behandlingen är antidepressiva läkemedel som tas intermittent men dessa har ofta biverkningar. Differentialdiagnoserna är depression och ångesttillstånd. Ny forskning fokuserar mer på GABA-systemet eftersom progesterone (som bildas under den premenstruella fasen) metaboliseras till allopregnanolon, en potent GABA-A agonist. I experiment reagerar kvinnor med PMDS annorlunda än friska kontroller vid injektion av allopregnanolon. Det finns substanser som hämmar allopregnanolonets effect och därmed finns potential för framtida läkemedel mot PMDS.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Kunskapen om PMDS är generellt sett låg, både hos allmänhet och vårdgivare. Grundforskning om möjliga bakgrundsmekanismer kan leda fram till nya behandlingar. Resultat från en randomiserad, placebo-kontrollerad fas II studie där kvinnor med PMDS behandlades med UC1010 redovisas.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Gynekologer, allmänläkare och psykiatriker med särskilt intresse för hormoners effekt på humöret är målgrupp. Dessutom bör alla som behandlar psykiska sjukdomar ha kunskap om PMDS som differentialdisgnos.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: M. Bixo: None Declared, I. Sundström Poromaa Conflict with: Aktieägare i Umecrine AB, T. Bäckström Conflict with: Aktieägare i Umecrine AB


 

ID: 151201-189
Läkaren som litterär gestalt i ett medicinhistoriskt perspektiv
Medverkande (* = Moderator)
Lars Sjöstrand*, Calle Lindgren1, Nils O  Sjöstrand* 2
1Acta paediatrica, 2Medicinens historia, Sektionen för Medicinens historia, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Sektionen för medicinens historia
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Ett sektionssymposium som sektionen för Medicinens historia önskar arrangera. Temat kommer att vara läkaren som litterär gestalt i ett medicinhistoriskt perspektiv. Med utgångspunkt i skönlitteratur kommer läkaren som symbolgestalt att presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Historien är avstampen mot framtiden. Reflekterande över det förgågna är ett sätt att också förstå vilka problem och utmaningar som väntar i framtiden. Över huvud ser vi historielöshet som en av de stora farorna för framtiden, och programpunkten vill bidra till att avvärja denna fara.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Främst har programpunkten ett värde för att den har en allmänbildande karaktär och för att den ger perspektiv på läkaren som symbolgestalt.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Vi avser att lägga upp detta som ett sektionssymposium, där sektionen för medicinens historia tar på sig ansvaret för programpunkten. Vi anser att ämnet är specialitetsövergripande. Vi räknar med att programmet som SLS kommer att färdigställa inför Riksstämman kommer att marknadsföra programpunkten. Att exakt söka sia om antalet åhörare går inte. Men vi vet av erfarenhet att sektionen för Medicinens Historias programpunkter brukar vara välbesökta.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-190
En Värdefull Vård, del 1
Medverkande (* = Moderator)
Karl Sallin*


Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS nämnd
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En Värdefull Vård lämnar förslag till hur hälso- och sjukvården skall kunna ledas och organiseras för att möta dagens och morgondagens behov. Denna hearing är den första av två under årets Riksstämma.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I dagens hälso- och sjukvård utnyttjas inte professionernas kompetens på ett rationellt sätt vilket medför att varken patienter eller samhällets krav på hälso- och sjukvården möts. Arbetsgruppen En Värdefull Vård har utarbetat en rapport som varit på remiss i hälso- och sjukvårdssverige. Nu bjuder vi in till bred diskussion kring de förslag som där presenteras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att föra en djupgående diskussion kring hur hälso- och sjukvårdssystemet bäst kan utvecklas för att mötadagens och morgondagens behov.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: EVV.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-192
En Värdefull Vård, del 2
Medverkande (* = Moderator)
Karl Sallin*


Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS nämnd
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En Värdefull Vård lämnar förslag till hur hälso- och sjukvården skall kunna ledas och organiseras för att möta dagens och morgondagens behov. Denna hearing är den andra av två under årets Riksstämma.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I dagens hälso- och sjukvård utnyttjas inte professionernas kompetens på ett rationellt sätt vilket medför att varken patienter eller samhällets krav på hälso- och sjukvården möts. Arbetsgruppen En Värdefull Vård har utarbetat en rapport som varit på remiss i hälso- och sjukvårdssverige. Nu bjuder vi in till bred diskussion kring de förslag som där presenteras.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att föra en djupgående diskussion kring hur hälso- och sjukvårdssystemet bäst kan utvecklas för att mötadagens och morgondagens behov.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: EVV

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-193
Utvecklat IT-stöd i primärvård och hemsjukvård
Medverkande (* = Moderator)
Magnus Peterson*, Åsa Niper1, BoChrister Bertilson2, Lovisa  Jäderlund Hagstedt3, Carl Johan Sundberg4
1Capio Vårdcentral, Farsta, 2CeFam/APC, Huddinge AVC, Huddinge, 3AVC Norrtälje Tiohundra , Norrtälje, 4LIME, KI, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21, b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Utveckling av moderna e-hälsotjänster ger nya förutsättngar att förenkla och effektivisera mötet mellan patient och vårdgivare i primärvård och hemsjukvård
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvården I SLL:s utredning om framtidens hälso- och sjukvård slås fast att husläkarens roll att stödja patienten genom vårdförloppet ska förtydligas och att allt mer vård ska utföras utanför akutsjukhusen. Patientens vård ska ske nära patienten och i utredningen betonas att patienten ska ges större möjligheter till vård i hemmet.
Andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt de senaste hundra åren och den kommer att fortsätta öka kraftigt framöver. Detta kommer att medföra ett ökat behov av sjukvård och hemsjukvård och för att kunna möta detta måste primärvården ges rätt förutsättningar för att kunna leva upp till dessa ambitioner. Införandet av elektroniska patientjournaler, elektroniska beslutsstöd och andra IT-system i vården har förenklat det dagliga arbetet men samtidigt inneburit en ökad tid för administration. Trots att IT har använts inom vården i flera decennier används bara en bråkdel av de möjligheter som modern IT-teknik medför.
Utveckling av sk e-hälsotjänster kan förenkla och effektivisera mötet mellan vårdgivare-patient, vårdgivare-vårdgivare och mellan vårdgivare-patient-anhörig. Förutsättningar finns att utveckla distanskonsultation mellan vårdcentral-sjukhus, sk e-konsultation.
Patientens deltagande i konsultationen kan förberedas och effektiviseras genom att patienten själv dokumenterar sjukhistoria och symptom. Detta kan med modern IT-teknik utgöra basen för såväl kliniskt beslutsstöd, journaldokumentation som kvalitetsregister.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att inom ramen för workshop ge överblick över de aktuella och potentiella landvinngar som finns inom området e-hälsotjänster som kan förenkla och effektivisera mötet mellan vårdgivare-patient, vårdgivare-vårdgivare och mellan vårdgivare-patient-anhörig. Även avseende distanskonsultation mellan vårdcentral-sjukhus, sk e-konsultation
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
Svenska smärtläkarföeningen
Svensk förening för glesbygdsmedicin
Svensk förening för ortopedisk medicin

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-196
Registerforskning – varför och hur? Introduktionskurs och workshop
Medverkande (* = Moderator)
Elisabeth Strandhagen*


Aktuellt innehåll: Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SIMSAM, The Swedish Initiative for research on Microdata in the Social and And Medical Sciences
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: En "kurs" i 3 delar om registerbaserad forskning - att använda register för forskningsändamål (etik, lagstiftning, datauttag), presentation av olika register SCB, Socialstyrelsen, kvalitetsregister) samt en avslutande workshop.
(1 del = 1 t)
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Föreläsningarna kommer att belysa etiska och juridiska aspekter, relevanta register och hur information från olika register kan kopplas samman i forskningssyfte med målsättning att förebygga och förbättra möjligheterna att behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Workshopen kommer att omfatta praktiska aspekter och frågeställningar kring registerbaserad forskning. Representanter från registerhållare samt andra relevanta aktörer kommer föreläsa samt delta aktivt i workshopen.

PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målsättningen är att sprida kunskap om fördelarna med, och hur man praktiskt genomför, registerbaserade forskningsstudier. Förutom att tillgodogöra sig den faktiska informationen kommer deltagarna ges möjlighet att knyta viktiga kontakter. Dessa kontakter, såväl forskare som representanter från registerhållande myndigheter, kommer att vara värdefulla både om deltagarna väljer att bedriva/redan bedriver egna studier baserade på register och/eller om deltagarna önskar initiera samarbeten med existerande registerforskare.
Konkreta exempel på programpunktens betydelse för verksamheten/r är möjlighet till utvärdering av såväl förebyggande som behandlande insatser. Programpunkten torde i långtidsperspektiv ha stor positiv påverkan för såväl patienter som samhället i stort när det gäller att förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling.

Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgruppen är forskare inom medicin och hälsoområdet som arbetar med eller vill lära sig mer om registerbaserad forskning. Bör kunna locka runt 100 deltagare? Markndasföring via egna sändlistor inför riksstämman, gärna också en annons i programmet.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-197
Räkna med seniorerna!
Medverkande (* = Moderator)
Marianne Ors*, Gunnar Wetterberg1, Ann Numhauser-Henning2, Barbro Westerholm3
1Diplomat, fd chef SKL, Saco, Privat, Stockholm, 2Professor i civilrätt, Lunds universitet, Lund, 3läkare, riksdagsledamot, Riksdagen, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: Föreningen Sveriges Åldre Läkare
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkare som fortsätter sin yrkesverksamhet efter pensioneringen blir en allt viktigare resurs i framtidens vård och kan få nya yrkesroller.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Demografiska förändringar med en allt äldre befolkning medför utmaningar för vården men också för samhället i stort med risk för generationsmotsättningar och åldersdiskriminering när kostnader för sjukvård och pensioner ökar kraftigt. Att få framtiden belyst ur ett socioekonomiskt och ett juridiskt perspektiv ger en grund för fortsatt utvecklingsarbete. Läkare som arbetar efter fyllda 67 kommer att bli en allt viktigare resurs, inte minst som handledare och mentorer.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: 3 föreläsare med olika professionell bakgrund ger åhöraren sina skilda perspektiv vilket ger ökad kunskap och insikt om de samhällsekonomiska förändringarna och ett tydliggörande av den resurs äldre läkare kan utgöra. En beskrivning av risken för åldersdiskriminering vad gäller både personal och patientgrupper är viktigt för vården, där behov och inte ålder ska styra.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Föreningen Sveriges äldre läkare har för närvarande inget aktuellt samarbete med SLS-sektion Programförslaget är specialitetsövergripande och av intresse för all vårdpersonal samt patienter. Det är utformat som ett miniseminarium med 3 föreläsare under 15 minuter vardera vilket ger ett kort utrymme för diskussion.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-198
Läkare i USA och Sverige: Arbetar vi olika med levnadsvanor?
Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén1, Lars  Weinehall* 2, Helene Johansson2
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, 2Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, Umeå, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: SLS´ kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Jämförelser av hur läkare arbetar med levnadsvanor i USA och Sverige visar på intressanta skillnader. Analyser av enkäter och intervjuer av patienter, läkare och beslutsfattare presenteras.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har nyligen utvärderats. Sedan riktlinjerna kom 2011 har många aktiviteter genomförts, men patienterna rapporterar inte fler samtal om exempelvis rökning. I ett pågående forskningsprojekt vid Umeå universitet jämförs läkares arbete med levnadsvanor i USA och Sverige. Läkare och patienter har svarat på enkäter. Intervjuer har genomförts med läkare, och med beslutsfattare inom hälso- och sjukvården. Läkarenkäten har visat att läkare i USA upplever att de ägnar mer tid åt att samtala om levnadsvanor, och de rapporterar också större intresse och större kompetens. Preliminära resultat från intervjuerna tyder också på skillnader mellan de två länderna. Till Riksstämman kommer analyser av intervjuerna att kunna presenteras, liksom analyser av patientenkäterna.
Ref: Weinehall L et al. Counseling on lifestyle habits in the United States and Sweden: a report comparing primary care health professionals’ perspectives on lifestyle counseling in terms of scope, importance and competence. BMC Family Practice 2014; 15:83
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Reflexioner kring vårt sätt att arbeta med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården: Kan vi göra det på ett bättre sätt?
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: SLS´ kommitté för prevention

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-199
Jämlika levnadsvanor: Dags att arbeta mer metodiskt?
Medverkande (* = Moderator)
Lars Jerdén* 1
1Jakobsgårdarnas vårdcentral, Borlänge, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18
Huvudarrangör: SLS´ kommitté för prevention
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Levnadsvanorna är ojämlika, men vi vet för litet hur vi ska nå rätt grupper. Det problematiska nuläget redovisas, liksom konkreta exempel på metoder som når fram.  
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Levnadsvanorna är oftast ojämlikt fördelade. Utvärderingen av de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder januari 2015 visar att vi saknar kunskap om vi verkligen når de grupper som vi vill nå. Kommittén för prevention har inlett en diskussionen med landsting och med Socialstyrelsen (Riita Sorsa) för att kunna redovisa så relevant statistik som möjligt hur vi i dagens läge når olika målgrupper. Vi kommer också att redovisa exempel på metoder som lyckats nå rätt målgrupp. Preliminärt tas exempel från projekt som lyckats nå patienter födda utanför EU, och eventuellt även från projekt som varit framgångsrika i att nå patienter med kronisk psykisk sjukdom.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Uppmärksamhet av problemen kring ojämlika levnadsvanor, och ökad kännedom om framgångsrika metoder.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: SFAM
Samarbete med Socialstyrelsen och ett eller flera landsting.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-200
En användbar, standardiserad, strukturerad dokumentation i e-hälsa - hur når vi dit?
Medverkande (* = Moderator)
Urban Forsum1, Daniel Karlsson* 2, Gösta Enberg3, Ragnar Nordberg4, Lars Lindsköld5, Helena Lindgren6
1IKE, 2IMT, Linköpings universitet, Linköping, 3Headlong AB, Stockholm, 4JMP Research & Development AB, 5Bild och funktionsregistret, VGR, Göteborg, 6Inst. datavetenskap, Umeå universitet, Umeå, Sverige

Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Sektionen för medicinsk informatik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Dokumentationen, och hur den ska utföras och nyttjas i elektroniska patientjournalsystem, utgör alltjämt en svårlöst fråga för hälso- och sjukvården.
 
 

 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Efter 50 år utveckling av bland annat problemorienterad journalföring, ADB, och senare IT, i vården och olika datoriserade kunskapsstöd verkar kärnfrågan kvarstå: hur ska den heterogena hälso- och sjukvården hantera information på ett sätt så att de nyttor som ligger runt hörnet kan förverkligas. Värdet ligger i informationens tillgänglighet.

Dokumentationen är också ett väldigt omfattande problem. Dagens patientjournalsystem som används i landsting och regioner innehåller ofta hundratals, om inte tusentals, mallar. Intermountain Healthcare i USA, som varit föregångare för vård-IT sedan 1960-talet, har ca 6 000 mallar i sitt system och det är ändå inte heltäckande. Att komma överens om en tillräckligt stor del av dokumentationen och samtidigt tillåta frihet att anpassa dokumentationen till lokala förhållandena är en stor utmaning.
 
Både myndigheter och vårdgivare har ett stort ansvar men för att säkerställa god kvalitet i arbetet krävs att de olika professionerna engagerar sig. För läkargruppen är det naturligt att SLS tar på sig en ledarroll och samordnar det professionella arbetet med den standardiserade, strukturerade dokumentationen.
 
Flera av frågorna som rör dokumentationen är genuint svårlösta och inbegriper problem i flera olika domäner utöver det medicinska, så som informatik, organisation, etik etc.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vi föreslår att en arbetsgrupp/nätverk inom SLS och dess sektioner skapas vilken kan agera som ett nav vilket tillsammans med andra parter kan formulera konkreta behov. SLS kan på detta sätt också medverka i projekt där idéer testas i verksamheten och där lärdomar dras och sprids.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: IT-kommitteen. Alla specialiteter är målgrupp

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-201
Hur förändrar man komplexa adaptiva hälso- och sjukvårdssystem?
Medverkande (* = Moderator)
Martin Sparr*


Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Socialstyrelsen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Varje system är perfekt utformat för de utfall vi får. Vilket mindset behövs för att nå önskvärda utfall för god vård? I systemtänkandet finns en kritik av de effektivitetssträvanden som präglar rådande styrfilosofi.  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Systemtänkandet inom vård och omsorg har kommit att utvecklas avsevärt under senaste decenniet. Sedan början av 2000-talet har WHO och andra i ökande grad betonat vikten av att utifrån ett systemtänkande mer strukturerat förstå hälsosystemens komplexa och adaptiva natur för att lägga grunden till reformer och förändringar.[1] Detta har bl.a. tagit sig uttryck i ett stort antal artiklar och rapporter om systemtänkande, komplexa adaptiva system och systemteorier i hälso- och sjukvård.[2] Omfattande arbeten har gjorts utifrån systemtänkande inom områden som t.ex. av amerikanska National Cancer Institute angående tobakens skadeeffekter[3] och fetma. Beträffande det senare området har t.ex. den brittiska administrationens arbete blivit mycket uppmärksammat internationellt, inte minst för den systembeskrivning man tagit fram och som fungerat som en kartbild för såväl politikutformning som forskningsprioriteringar.[4]
 
[1] Se t. ex. WHO (2009), Systems thinking for health systems strengthening.
[2] Adam, Health Research Policy and Systems 2014, 12:50, http://www.health-policy-systems.com/content/12/1/50. Se också Bilaga 4 för en beskrivning av WHOs generella ramverk för hälsosystem.
[3] National Cancer Institute. Greater Than the Sum: Systems Thinking in Tobacco Control. Tobacco Control Mongraph No. 18. Bethesda, MD: U.S. Department of Health and Human Services, National Institutes of Health, National Cancer Institute. NIH Pub. No. 06-6085, April 2007.
[4] Foresight. Tackling Obesities: Future Choices – Project report, Government Office for Science 2007;  Tackling obesities: future choices - mid-term review, Government Office for Science 2012.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att ge en bild av kunskapsläget och hur systemtänkande i dag appliceras på olika sätt inom hälso- och sjukvården. Vidare diskuteras varför systemtänkande utmanar rådande paradigm för styrning, kontroll och ansvarsutkrävande.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Vet ej.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-202
eLäkekonst kräver struktur, samverkan och styrning men hur? Vem har ansvar för att det fungerar?
Hearing med nationella aktörer
Medverkande (* = Moderator)
Göran Petersson* 1, Nina Rehnquist2, Karin Båtelson3, Catarina Andersson Forsman4, Anna Léfèvre Skjöldebrand5, Anne Carlsson6, Hans Karlsson7, Agneta Karlsson8
1eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar, 2SBU, Stockholm, 3Klin neurofysiologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, 4Läkemedelsverket, Uppsala, 5Swedish MedTech, 6Reumatikerförbundet, 7SKL, 8Socialdepartementet, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SLS IT-kommitté
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: eHälsa har blivit ett mantra för regering och SKL och IT i vården spelar synnerligen stor roll för läkekonsten. Vid denna hearing utfrågas nationella aktörer om hur de ska hantera eHälsoutredningens förslag om mer struktur, samverkan och styrning.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: All vård baseras idag på välfungerande IT och allt fler funktioner inom vården digitaliseras med mer eller mindre genomtänkta system. Rätt utformat kan IT vara ett bra stöd för både patient och läkare i att hitta information, kommunicera och lära sig. Dåligt utformat kan IT utgöra ett stort hinder med risk för frustration och tidsstöld. Bland problemen med IT är att olika system införs utan krav och inte heller med adekvat användarmedverkan. IT:s potential utnyttjas inte för att skapa användarvänlig kommunikation med kvalitetsregister. Bristande struktur försvårar användning av data ur patientjournaler för forskning och verksamhetsutveckling. Olika system är inte interoperabla och nya  IT-lösningar införs utan tillräcklig testning. Samverkan mellan nationella aktörer är bristfällig och styrningen otydlig utan någon nationell handlingsplan.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med årets hearing är att panelen ska få redogöra för hur den har uppfyllt förra årets löften om struktur, samverkan och styrning. Denna återkommande punkt har visat att riksstämman och SLS sätter press på nationella aktörer och härigenom kan underlätta en sund utveckling av eHälsa.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: De flesta delegationer och kommittéer berörs men vi avser att samarbeta med i första hand Etikdelegationen, Kommittéerna för läkemedelsfrågor, säker vård och kvalitet.
Målgruppen är samtliga läkare som ju alla berörs av IT på ett eller annat sätt. Eftersom denna hearing genomförts fem år tidigare vet vi att det brukar vara mellan 50 och 200 personer, senast 200 + ståplatser. Eftersom eHälsa kommit allt mer på agendan lär det inte bli färre.
De foldrar som vi har fått hjälp med tidigare (Annie Melin) verkar ha fungerat bra. Dessutom avser vi att sprida information om programpunkten i vårt nyhetsbrev.
Med tanke på att sessionen är max 1 timme mot 1,5 timme tidigare år vill vi begänsa antalet utfrågade. Förra året var det ytterligare två.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-203
Riktade hälsosamtal - den svenska modellen
Medverkande (* = Moderator)
Hans Lingfors* 1
1Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, Region Jönköpings län, Jönköping, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Sektionen för Allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Generella hälsoundersökningar anses av en del inte göra någon nytta, men hur är det med så kallade riktade hälsosamtal? Och vad är det för skillnad mellan allmänna hälsoundersökningar och riktade hälsosamtal?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: I en systematisk översikt avseende generella hälsoundersökningar publicerad av Cochraneinstitutet 2012 fann författarna fann inget stöd för så kallade generella hälsokontroller då dessa inte minskade antalet sjukdoms- och dödsfall (varken totalt eller kardiovaskulära- eller cancerorsakade).
Författarna föreslog i stället att framtida forskning skulle fokusera på hälsokontrollers separata delar som till exempel screening för kardiovaskulära riskfaktorer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diabetes eller njursjukdom, det vill säga riktade hälsokontroller.
I Cochraneöversikten ingick inte den typ av riktade hälsosamtal som sedan flera år erbjuds invånarna i några svenska landsting. I detta symposium kommer skillnaden mellan generella hälsoundersökningar och en svensk modell för hälsosamtal riktade mot hjärtkärlsjukdom att belysas och analyseras. Här kommer också positiva erfarenheter av den svenska modellen från Region Västerbotten och Region Jönköpings län att redovisas. I symposiet kommer bland annat att redovisas vilka effekter hälsosamtalen har på levnadsvanor, biologiska riskmarkörer och hjärtkärlsjukdom. Vem kommer på hälsosamtal? Är det bara de friska och välutbildade, som redan har goda levnadsvanor?  I symposiet redovisas vilka målgrupper som nås via hälsosamtalen och diskuteras hur hälso- och sjukvården kan bidra till en mer jämlik hälsa.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet med detta symposium är att:
- Belysa skillnaden mellan generella hälsokontroller och riktade hälsosamtal
- Belysa effekter av den svenska modellen för riktade hälsosamtal med avseende på levnadsvanor och biologiska riskmarkörer samt hjärtkärlsjukdom
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Sektionen för Socialmedicin

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-204
Hur kan distriktsläkare påverka IT-systemen i vården?
Medverkande (* = Moderator)
Anne Björk* 1, Johanna  Hellberg2, Ingrid Eckerman3, Martin  Wehlou4, Martin Fredriksson5, Robert Kovacs6
1Ekeby hälsocenter, 2Flogsta vårdcentral, Uppsala, 3SFAM, Stockholm, 4Encia Uppsala Hälsomottagning, Uppsala, 5Läkarkollegiet, Västra Frölunda, 6Stureby  vårdcentral, Enskede, Sverige

Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: SFAM:s IT-råd
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Idag klagar många läkare över att it-systemen inte gör den nytta de var tänkta att göra.
SFAM:s nybildade IT-råd kommer att  diskutera om och i så fall hur vi ska påverka kravspecifikationen i samband med upphandlingar av nya IT-system i vården.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING:  
Vi står inför förändringar med ny teknik och generationsskifte i samband med införande av nya journalsystem. Det är nu vi läkare har möjlighet att vara med och skapa och förändra
Därför  är det viktigt att läkarna och andra användare inom vården engagerar sig på allvar.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att inspirera läkare till att öka förståelsen för hur nya IT-system planeras in, hur kraspecifikation går till samt att inspirera till ökad medverkan av läkare och annan personal, i dessa processer.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: IT-kommittén

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-206
App, lapp sa att du slapp (Kan appar ersätta alla papperslappar, som man vill slippa?)
Medverkande (* = Moderator)
Anne Björk*, Johanna Hellberg1
1Flogsta vårdcentral, Uppsala, Sverige

Aktuellt innehåll: IT, E-hälsa och kommunikation
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: IT-kommittén
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Distriktsläkarna Anne Björk och Johanna Hellberg  diskuterar vilka appar som kan vara mest användbara i det kliniska arbetet. Ev medverkar även representatner från Inera och e-hälsomyndigheten.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Anne Björk och Johanna Hellberg redovisar en genomgång av medicinska appar.
Aktuella frågor: Finns det appar för allt?
Hur hittar jag och kan lita på en app?
Varför kan inte vården dra nytta av individens appinformation?
Blir appar nya ingången till vården?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ökade kunskaper om appar är viktiga för kännedom om vilka av dem som kan vara lämpliga i det kliniska arbetet, och underlätta såväl doktorns arbete som patientens möjligheter att lämna och få information.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: IT-kommittén

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-209
Vi & dom? Om behovet av ny moral för den moderna människan. Det globaliserade samhället ställer nya krav på oss medan vår moraliska intuition är av evolutionen anpassad till att värna den egna gruppen
Medverkande (* = Moderator)
Nina Rose*, PC Jersild1
1Författare, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kvinnliga läkares förening
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Idag krävs färdigheter att hantera möten med många fler människor som är olika oss själva, inte minst på jobbet. Då gäller det att rubba förutfattade meningar, rannsaka sina egna tillkortakommanden och förändra gruppbeteenden.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Inom vården arbetar människor med olika kulturella bakgrunder, ungefär hälften av läkarna är kvinnor, hälften män. Många möts av rasistiska och sexistiska beteenden, från patienter och kollegor. I SLFs enkäter visar att en fjärdedel av kvinnor har känt sig diskriminerade pga kön. I förmodern tid har vi behövt värna den egna gruppen. Nu behöver vi lära oss att agera efter vår moral och inte bara intuition som duperar oss.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att öka förståelsen för de egna handlingarna och dess konsekvenser. Att se andras beteenden och få verktyg att förändra gruppbeteenden som är skadliga för vår gemensamma framtid.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Inga planerade samarbeten. Målgrupp är alla läkare oavsett specialitet. Vi förväntar oss många åhörare. Intervju med gästföreläsare och debattörer.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-211
Akutsjukvård - ett gemensamt ansvar
Medverkande (* = Moderator)
Katrin Hruska*


Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Svensk Förening för Akutsjukvård, SYLF
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: När allt fler akutmottagningar bemannas av specialister i akutsjukvård förändras förutsättningarna för arbetet och utbildningen på akuten för AT-läkare och ST-läkare. Hur ser vi till att alla läkare under utbildning får den kompetens de behöver?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Målbeskrivningen för AT-läkare innehåller många mål relaterade till akutsjukvård. Det har varit ett gemensamt ansvar för alla specialiteter att se till att dessa mål uppfylls. På många akutmottagningar har dock AT-läkare arbetat mer eller mindre självständigt. Vi vill i detta symposium diskutera hur AT-läkare och randande ST-läkare ska få den utbildning de behöver på akutmottagningen när dessa leds av specialister i akutsjukvård.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Vårt symposium syftar till att förklara de organsiatioriska förändringar det innebär när akutmottagningen bemannas av akutläkare och belysa behoven hos läkare under utbildning.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Svensk förening för Akutsjukvård
SYLF
SLS Utbildningsdelegation

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-212
Patientsäkerhet för läkarstudenten och AT-läkaren
Medverkande (* = Moderator)
Lis Abazi* 1
1AT-läkare, Norrtälje sjukhus, Norrtälje, Sverige

Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Kandidatföreningen
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: God vård och säker vård är två oskiljbara mål. En god medicinsk grund räcker idag inte för att erbjuda en god och säker vård i den komplexa sjukvård vi introduceras i. Välkommen du som läkarstudent och AT-läkare till en introduktion i patientsäkerhet
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Programet ger dig som läkarstudent och ung läkare ett kliniskt och vetenskapligt perspektiv på patientsäkerhet. Medialt lyfts patientsäkerhet som en stor framtidsfråga men dess närvaro bleknar i den yngre läkarkårens undervisning, såväl på läkarutbildningen som på AT. Terminologin för patientsäkerhet tenderar snarare att användas som ett samlingsord för dysfunktion i sjukvårdens organisation. Resultatet blir ett abstrakt begrepp som inte inbjuder till deltagande. Sett ur ett historiskt och vetenskapligt perspektiv är patientsäkerhet en mycket intressant utveckling i modern sjukvård. Med fortsatt forskning på området och implementering av den redan kända kunskapen kan så gott som alla medicniska fält beröras och utvecklas till det bättre. En form av organisationens interventionella radiologi.
PROGRAMPUNKTENS MÅL:         - Att skapa en större insikt i patientsäkerhetsarbete idag och som vetenskapligt fält.
        - Att initiera ett engagemang hos unga läkare för patientsäkerhetsarbete på den egna kliniken.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Kandidatföreningen står som huvudarrangör. "Kommittén för säker vård" är en potentiel samarbetspartner men har ej kontaktats än. Beroende på hur deras planering ser ut skulle programinehållet för denna programpunkt kunna anpassas till att integreras i Kommittén för säker vårds programpunkter.
Målet är att marknadsföra programpunkten gentemot läkarutbildningar som har patientsäkerhet i sitt curriculum men knappt undervisar något i det. Detsamma gäller AT-läkare/underläkare där många har ett driv och ett engagemang för dessa frågor men aldrig får en naturlig introduktion. Verkamheter tenderar å sin sida att beklaga sig för att temat är så svår-sålt bland nya unga. Man skulle därför med fördel kunna marknadsföra programpunkten direkt gentemot AT-studierektorer samt verksamhetschefer vilket skulle kunna öka möjligheten för fler besökare på riksstämman i stort.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-214

Psykiatri i tiden II

Medverkande (* = Moderator)
Hans-Peter Mofors* 1, Mats Adler2, Andreas Carlborg3
1Affektiva mottagningen, Sollentuna sjukhus, Sollentuna, 2Affektiva sektionen, Karolinska universitetssjukhuset/Huddinge, Huddinge, 3Länsakuten, S:t Görans sjukhus, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Psykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Genom olika representanter från den moderna psykiatrin kommer programpunkten erbjuda både direkt kunskap att implementera i en klinisk vardag samt inspiration till utveckling och ökad förståelse om vårt mest avancerade organ och behandlingen därav.
 
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Mats Adler inleder med en presentation utifrån psykiatrisk diagnostik och psykiatriska behandlingsprogram för särskilda diagnoser följt av Andreas Carlborg som presenterar ett projekt som utgår från Länsakuten på St Görans sjukhus med en psykiatriambulans för att bidra till bättre akut omhändertagande av psykiskt sjuka. Två ytterligare deltagare kommer presenteras senare.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ökad kunskap om psykiatri med inspiration till vidareutveckling av området.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgruppen bl a allmänmedicin
100 åhörare

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-215
Neurobiologiska markörer för psykisk sjukdom - vad vet vi och vart är vi på väg?
Medverkande (* = Moderator)
Johan Lundberg* 1, Carl Johan Ekman2
1Affektivt Centrum , S:t Görans sjukhus, 2doktorand, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Psykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Företrädare för forskning inom psykiatri och neurobiologi kommer genom att visa på sina resultat från bland annat PET, MR, LP och fMRI berätta lite om vad vi vet idag kring hur vi med biologiska markörer kan förstå och diagnostisera psykisk sjudkom.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Det sker en dynamisk forskning kring neurobiologiska markörer och psykisk sjukdom i dagsläget där tanken med programpunkten är att ge en inblick i nutidens resultat relaterat till olika psykiska sjukdomar.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ge en inblick i senaste forskningen inom området med inspiration för framtiden.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: ca 100 åhörare

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-216
Psykiatri, när, var och hur?
Medverkande (* = Moderator)
Maria Larsson* 1, Anna Nager* 2, Marie Bendix3
1Stockholm läns landsting, 2Husläkarmottagningen, Sophiahemmet, 3Ordförande konsultationspsykiatri, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Psykiatri och allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: En resa från primärvårdspsykiatrin till specialistpsykiatrin.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: 85% av den psykiatriska vården sker inom primärvården. Finns nödvändiga kompetens och resurser för att behandla psykisk sjukdom som inte klassas som specialistpsykiatri?
 
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Ökad kunskap om psykiatri med inspiration till vidareutveckling av området. Matnyttiga tips att använda i klinisk vardag.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Åhörare 100 st
Allmänmedicinare

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-217
Utmattningsdepression - farosot med möjlig bot?
Medverkande (* = Moderator)
Mr X* 1
1SLS, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Psykiatri och allmänmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: ?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Utmattningsdepression leder både till ett humanitärt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Var ligger sjukskrivningsnivåerna idag? Hur ser behandlingsmetoderna ut? Kan vi förebygga detta tillstånd på ett bättre sätt?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Öka kunskap om dagsläget, behandlingsmetoder och betydelsen och möjlighet kring prevention.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Allmänmedicin
100 åhörare

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-218
Alienquadrologin - en psykoanalytisk saga om moderskap och anknytning (Filmklippsvisning)
Medverkande (* = Moderator)
Maria Larsson* 1, Göran Rydén2
1Stockholms läns landsting, 2Norra Stockholms psykiatri, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt, En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Nej
Huvudarrangör: Psykiatri
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Svenska Psykiatrikongressen har under sex år parallellt till andra vetenskapliga spår under kongressen haft ett film och psykiatrispår där filmklipp, dokumentärer eller filmer använts för att belysa olika frågeställningar.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Göran Rydén är förutom att han är författare, psykoanalytiker, överläkare i psykiatri och verksamhetschef för Norra Stockholms Psykiatri en stor cineast och håller i en filmklippsvisning från Alienquadrologin och diskuterar moderskap och anknytning.
 Nu för andra året i rad även dags på RIX att lära sig mer om psykiatri via att titta på film.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att vidga kunskap om anknytningens styrka och betydelse för utvecklingen av oss människor.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Sal för 100 åhörare.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-220
Läkare som dömts för brott - när bör legitimationen återkallas?
Medverkande (* = Moderator)
Ingemar Engström* 1
1Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar, Patientsäkerhet och förbättringskunskap
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Läkarlegitimationen ska enligt lag återkallas vid vissa former av grov brottslighet. Men när är detta rimligt eller önskvärt? Hur kommer yrkestiken till uttryck i denna fråga?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Läkarlegitimationen är en fråga om samhällets förtroende och patientens tillit till varje enskild läkare. Vi vet att ett tjugotal läkare varje år får sin legitimation återkallad på grund av grov brottslighet. Men samtidigt vet vi också att många domar aldrig rapporteras från domstolarna till tillsynsmyndigheten IVO. På vilka grunder är det rimligt att legitimationen återkallas? Är patientsäkerheten tillräckligt beaktad i denna fråga?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Målet är att samla alla berörda aktörer i denna fråga till en gemensam diskussion om rimliga kriterier för när samhällets förtroende kan anses förbrukat och när legitimationen därför bör återkallas. Frågan har varit föremål för ett brett mediaintresse med utgångspunkt i programserien "Patienten och tystnaden" i SR Kaliber.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Huvudarrangör är delegationen för medicinsk etik. Samråd sker med kommittén för säker vård. Målgrupp är samtliga läkare oavsett specialitet samt företrädare för olika myndigheter. Förväntat antal åhörare är cirka 50.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-222
Snacka om evidens! Men hur hanterar läkare all kunskap på tobaksområdet?
Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius, Per Haglind* 1, Hanne Tönnesen2, Barbro Westerholm3, Stefan Lindgren4
1Läkare motTobak, Göteborg, 2KC Hälsofrämjande Vård, Lund, 3Sveriges riksdag, Stockholm, 4Sekt f gastroenterologi, Malmö, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Workshop, Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak, gärna i samarbete med Sällskapets fyra delegationer
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Baserat på vardagsexempel från tobaksområdet belyses den diskrepans som ses mellan vetenskaplig evidens och vardagshandling i vården. Representanter för Läkaresällskapets delegationer diskuterar rimliga orsaker och förbättringsmöjligheter.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Dokumentationen av hälsoeffekterna av cigarettrökning är omfattande och visar att inte någon del av kroppen undgår påverkan – och varannan vanerökare dör av sin rökning. Trots detta – och trots att läkare gärna hävdar att evidens är prio ett för handlandet - har läkarkårens reaktion och handling varit blygsamma och till stor del bestått i symtomatisk behandling nedströms. Riktlinjer för förebyggande behandling finns men följsamheten är oklar. Så t ex har det gått mer än 10 år efter den första publikationen av minskad komplikationsrisk i samband med rökfri operation – men ännu kan inte rutinen sägas vara tillfredsställande genomförd på svenska sjukhus. Endast 55% av hjärtinfarktpatienter är rökfria ett år efter sin infarkt. Vadan denna diskrepans mellan evidens och handling? Fattas det forskning och i så fall vilken? Är kvalitetskontrollen undermålig? Är det en s k resursfråga? Eller är det läkares förhållningssätt till rökning/rökare? Hur utnyttjas i så fall dagens utbildning till att bättre rusta morgondagens läkare till mer hälsofrämjande samhällsaktörer – med insikten om att tobaksfrågan inte kan eller ska lösas på operationsbordet utan på politikernas bord.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Medvetandegöra deltagarna om diskrepansen mellan vetenskaplig evidens och vardagsverksamhet på sjukvårdsgolvet. SLS kan genom sina delegationer representerande ”kärnfrågorna” stärka sin ledarroll i dessa frågor.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Förslag medverkande: en panel av företrädare för Sällskapets ”kärn”-delegationer som får kommentera och diskutera följande (lätt kritiska) korta (5 min) inlägg:
Per Haglind: Den ofattbara hälsokatastrofen – 100 år med tobaksindustrin innan läkarkåren riktigt vaknat
Hanne Tönnesen: Effektiva metoder att hjälpa rökare sluta finns – men tillämpas de?
Barbro Westerholm (FP): Läkarens roll i politiken för att minska tillflödet av nya rökare?
Stefan Lindgren: nästa generation läkare – bättre rustade aktörer?!
 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-223
Vårdmötets betydelse för att skapa en mer jämlik vård.
Om personcentrering, hälsofrämjande förhållningssätt och värdebaserad vård
Medverkande (* = Moderator)
Margareta Kristenson* 1, Pär  Höglund2, Björn  Hansell3, Åsa Andersson4, Inger  Ekman5
1Linköpings Universitet, Linköping, 2Medical Management Center, Stockholm, 3Medicinkliniken  , Sjukhuset Arvika, Arvika, 4Svensk sjuksköterskeförening, Stockholm, 5 Centrum för Personcentrerad vård, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige

Aktuellt innehåll: En värdefull vård
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15
Huvudarrangör: Socialmedicin
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Medvetenheten om att det finns skillnader i vården ökar men det är fortfarande inte självklart vad skillnaderna beror på eller hur de bäst ska motverkas. Denna workshsop vill diskutera hur vårdmötet kan bidra tilll en mer jämlik vård för alla
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Även välfärdslandet Sverige skillnader i vårdens kvalitet och resultat.  Medan geografiska skillnader i första hand kan härledas till organisatoriska skillnader kan skillnader mellan befolkningsgrupper hänföras till vad som händer i vårdmötet. Påverkar detta vår möjlighet att minska skillnaderna? Kan det vara lättare att ändra organisationsformer och strukturer än att påverka vad som sker i de enskilda vårdmötena?
Begreppen personcentrering, hälsofrämjande förhållningssätt och värdefull vård ligger alla nära varandra och kan, tillsammans, skapa en grund skapa vård på lika villkor för alla.
Begreppet personcentrerad vård synliggör att patienten är en person, som större delen av sitt liv lever utanför sjukvården.  Den personcentrerade vården bygger på ett partnerskap mellan personen i fråga och de professioner som hen möter i hälso- och sjukvården och innebär att vi lyssnar på patientens berättelse.  Genom ett personcentrerat arbetssätt tydliggörs och frigörs de mänskliga resurser som bidrar till en bättre hälsa och mer effektiv vård.  Att tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att stärka dessa psykologiska resurser, särskilt patientens tilltro till sin egen förmåga. Grundläggande delar i det arbetet med att skapa personcentrering är utbildning för vårdens medarbetare och chefer, att alla inblandade förstår varför ett personcentrerat arbetssätt är viktigt och hur vi kan utveckla vårdens insatser tillsammans med patienter och närstående. Värdebaserad och värdefull vård är en ansats som vill lyfta blicken från gjorda insatser till vunna resultat. En avgörande del i att åstadkomma ett värdebaserat vårdsystem är att aktörer i vården effektivt lyckas samverka över vårdgränserna - inte bara på individnivå - utan även organisatoriskt och strukturellt
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Programpunkter;
Varför kan ett hälsofrämjande förhållningssätt bidra till en mer jämlik vård: teori och empiri om betydelsen av psykologiska resurser
Vad är en Personcentretad vård, hur gör man och hur påverkar det jämlik vård.
Hur man genom tjänstedesign finna verktyg för de kroniskt sjuka att bättre kunna hantera sin livssituation och kontakterna med vårdcentralen.
Varför är teamarbete viktigt för att skapa en jämlik vård, och hur får man det att ske
Hur kan man skapa samverkan över gränserna, mot en värdeskapande och jämlik vård.

Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Workshopen är av relevans för alla läkarsällskapets sessioner, och kommer att annonseras brett.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven

 


ID: 151201-224
FCTC, NCD och post2015-SDG – lika viktiga begrepp att känna till som PCI, HbA1C och DRG.
Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius*, Lars-Erik  Holm1, lars Jerdén2
1Socialstyrelsen, 2Svenska Läkaresällskapet, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Workshop
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak, SLS Kommittén för prevention, Kommittén för global hälsa
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Belysning av utvecklingen avseende globala överenskommelser för en mer hållbar hälsa och deras konsekvenser på nationell nivå. Vad innebär detta för vårt hälsofrämjande arbete inom de största levnadsvaneområdena?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Senaste årens arbete med internationella överenskommelser för en långsiktigt hållbar hälsa har tydliggjort nödvändigheten av samsyn och samverkan mellan dessa hälsopolitiska uttryck. Så är t ex Tobakskonventionens åtgärder väsentliga för framgång i arbetet med de icke smittsamma sjukdomarna (NCD - levnadsvanearbetet på nationellt plan). På samma sätt är NCD-deklarationen en väsentlig del för att nå de nya post-2015-målen. Dessa globala överenskommelser är viktiga i sig men ännu viktigare är av naturliga skäl verkstaden på nationell nivå. Läkarkåren måste i kraft av sin kunskap ta sitt ansvar att dels driva på regeringens ambitioner och implementering på nationell nivå men också att tillämpa denna kunskap i det vardagliga hälso- och sjukvårdsarbetet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: En ökad medvetenhet om senaste årens globala överenskommelser på hälsoområdet och i förlängningen deras betydelse för det svenska folkhälsoarbetet.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Samarrangemang mellan SLS Kommittéer för prevention resp Global Hälsa, de mest NCD-relaterade sektoinerna och Svenska NCD-nätverket. Regeringsrepresentanter från social- ressp utrikesdepartementet inbjuds. Lars-Erik Holm inleder med en global översikt

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-225
Samvetets plats i hälso- och sjukvården
Medverkande (* = Moderator)
Ingemar Engström*


Aktuellt innehåll: Etik, kvalitet och prioriteringar
Önskad(e) presentationsformer: Debatt
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: b-mål i nya ST-föreskriften (tex läkemedel, palliativ medicin)
Huvudarrangör: Delegationen för medicinsk etik
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Vid symposiet planeras en diskussion om samvetets plats i läkarens yrkesetik.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Under året har ånyo en diskussion om önskvärdheten av en samvetsklausul för personal i hälso- och sjukvården kommit upp. Delegationen för medicinsk etik har tagit avstånd från detta förslag. Detta betyder dock inte att samvetet är ett oväsentligt redskap i det professionella yrkesutövandet. Men vad menar vi med samvetet och vad ska vi använda det till i det konkreta arbetet? Hur mycket av vårt agerande kan och bör styras av personliga värderingar och när bör vi snarare använda andra grunder för vårt handlande?
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Avsikten är att lyfta frågan om samvetets plats i yrkesutövningen för läkare för att tydliggöra begreppet och dess potentiella användbarhet i etisk reflektion och handling.
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Målgrupp är samtliga läkare oavsett specialitet. Förväntat antal åhörare ca 50.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-226
Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 – dagens utmaning, morgondagens möjlighet
Medverkande (* = Moderator)
Göran Boëthius, Margareta  Kristenson* 1, Luke Clancy2, Gabriel Wikström3, Lena Micko4
1Universitetet, Linköping, Sverige, 2Dublin University, Dublin, Irland, 3Socialdepartementet, 4SKL, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning, Gästföreläsare
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Kommunikativ kompetens, delmål 13-15, Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak, Tobaksfakta - oberoende tankesmedja, gärna SLS och SLF
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Rökningen är den största enskilda orsaken till ohälsa och förtida död. Allt fler länder beslutar om en tidsbestämd utfasning av tobaksrökningen. Stöd för denna strategi ökar också i Sverige. Vad tycker regering och hälso- och sjukvårdshuvudmän?
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: Sedan rökfria restauranger infördes 2005 har den tobakspolitiska verksamheten i stort legat i träda. En ny regering uttalar dock en högre ambition – bl a ska ”påverkbara hälsoklyftor slutas inom en generation”. Därmed kommer av nödvändighet ökat fokus att riktas mot det tobaksförebyggande arbetet som i stort bygger på en implementering av Tobakskonventionens breda åtgärdpaket. Med hänsyn till de 100 000 medborgare som årligen insjuknar och de 12 000 som årligen dör p g a av sin rökning krävs ett perspektivskifte. En del i ett sådant är en tidsbestämd utfasning av rökningen baserad på ett politiskt beslut om ett måldatum (vårt förslag år 2025) då rökningen ska ha nedbringats till under 5% i befolkningen och därmed inte utgöra den stora börda på folkhälsan som i dag. Sverige har här några förebilder, bl a Irland som har satt måldatum 2025 och är i framkant när det gäller de olika komponenterna för att nå det målet.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att medvetandegöra läkarkåren om nödvändigheten av och innehållet i denna tobakspolitiska process som har potentialen att kraftigt minska ohälsa och vårdbehov – och därmed potential att kanalisera ekonomiska resurser till vård av de tillstånd som inte lika lätt kan förebyggas. Att stödja en sådan process bör vara en högst angelägen uppgift för läkarkåren.  
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: SLS och SLF som förklarat sitt stöd till endgame-tanken hoppas jag är intresserade att stå bakom - och marknadsföra det som ett symposium som helt ansluter till årets riksstämmetema. Kommittéerna för global resp nationell hälsa är givna samarbetspartners.
Delrubriker:
Clancy: Den ofattbara hälsokatastrofen och Tobacco Endgame-konceptet. Boëthius: En svensk endgame-strategi sätter åter Sverige i framkant. Wikström: Regeringens ambitioner på tobaksfrågan. Micko: Så tycker hälso- och sjukvårdshuvudmännen och kommunerna.
Prof Clancy kommer också att delta i ett möte i riksdagen dagen innan stämman

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven


 

ID: 151201-227
Ska ännu fler generationer kvinnor bli sjuka och dö i rökrelaterade sjukdomar innan någon sätter stopp?
Medverkande (* = Moderator)
Hans Olof Gilljam* 1, Gunilla Bolinder* 2, Lovisa Högberg3, Åsa Regner4
1Inst. för folkhälsovetenskap, KAROLINSKA INSTITUTET, Stockholm, 2KTC, Karolinska universitetssjukhuset,, Solna, 3Kvinnokliniken, Falu lasarett, Falun, 4Socialdepartementet, Stockholm, Sverige

Aktuellt innehåll: Kunskapsutbyte, vidareutbildning och fortbildning, Forskning, innovationer, nya behandlingsmetoder och läkemedel, Prevention och folkhälsa – nationellt och globalt
Önskad(e) presentationsformer: Föreläsning
Anknyter programpunkten till ST-utbildningens delmål?: Ja
Delmål: Ledarskaps kompetens, delmål 16-18, Vetenskaplig kompetens, delmål 19-21
Huvudarrangör: Läkare mot Tobak
ÖVERGRIPANDE PROGRAMBESKRIVNING: Tobaksrelaterade skador ökar hos kvinnorna. Dödsfallen i lungcancer är fler än i bröstcancer. KOL och andra skador ökar. Kvinnor är mer utsatta än män. Eftersom en quick fix inte finns för utsatta grupper krävs en skärpt tobaksförebyggande strategi.
BAKGRUND/BEHOVSBESKRIVNING: En cynisk tobaksindustri har länge medvetet exploaterat kvinnor för att kompensera för männens minskande rökning. Fortfarande röker 20% av kvinnorna och de unga röker mest. Vi lyfter fram den senaste forskningen om rökningens effekter på kvinnan själv, fostret och barnet. Kvinnor kan bli mer beroende och drabbas hårdare än män av rökningens skadeverkningar, särskilt lungcancer och KOL. Nya data visar också att tobaksrökning signifikant ökar risken för bröstcancer med 30%. Kvinnliga rökare förlorar i genomsnitt 11 levnadsår, jämfört med 10 år för män. Reumatoid artrit drabbar främst kvinnor och är mycket starkt kopplad till tobaksrökning. Koppling finns också till ett 15-tal cancerformer, infertilitet och thyreotoxikos. Kvinnor lever längre än män och därför är rökningsrelaterade risker som osteoporos, maculadegeneration, hörselnedsättning m.fl. orsaker till sämre livskvalitet och/eller invaliditet. Ny forskning visar att foster till rökande mammor föds med sämre lungfunktion jämfört med icke exponerade foster, och att skillnaden ökar ytterligare om exponeringen fortsätter efter partus. Skadan kan överföras även till nästa generation, trots att ingen exponering förekommit i mellangenerationen. Industrins interna dokument visar att cigaretter inte bara optimerats för att attrahera kvinnor, utan också för att skapa beroende och att skada dem. Idag har cigaretten blivit en av de viktigaste orsakerna till ojämlikheten i hälsa mellan de mest utsatta och övriga.
PROGRAMPUNKTENS MÅL: Att visa på oacceptabla könsskillnader i rökningens värld. Enligt WHOs tobakskonvention ska genderaspekter särskilt beaktas i det tobaksförebyggande arbetet. Detta stärker ytterligare behovet av ett snart politiskt beslut om en långsiktig strukturerad utfasning av rökningen i vårt land: Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025
Vilka SLS-sektioner, -delegationer och -kommittéer kommer samarbete ske med?: Allmänmedicin, obstetrik-gynekologi, pediatrik, onkologi, neurovetenskap
50-150 åhörare
Marknadsförd som en underskattad kvinno- och jämställdhetsfråga

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:  Ingen tillkännagiven