Läkare emblem
Pin

Stockholm
3-4 december 2015

000

Nyheter

Så ska cancer i prostata och bröst förebyggas bättre

Foto: Per Hall Fotograf: Gustav Mårtensson

Det är dags att tänka om när det gäller screening av både prostata- och bröstcancer, anser professorerna Henrik Grönberg och Per Hall. Fler liv kan räddas om PSA kombineras med för finade diagnosmetoder, och om kvinnor i riskzonen för bröstcancer får förebyggande behandling.

Henrik Grönberg, som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet, leder en av världens största studier av prostata cancer, där 60 000 män ingår.
Studien är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet och syftet är att hitta en säkrare diagnostisering av cancerformen. I förlängningen ska ett nationellt screeningprogram kunna startas.

– Vi har idag en ostrukturerad testning med PSA vilket leder till överdiagnostisering samtidigt som många aggressiva prostatacancer-fall missas, säger Henrik Grönberg.

STUDIEN STHLM 3 provar ut ett nytt och förbättrat test som kombinerar
genetiska markörer med sex proteinmarkörer, samtidigt som en strukturerad diagnossättning görs.

– Testet kan identifiera aggressiva cancerfall tidigare och samtidigt undvika onödiga biopsier på dem som inte har cancer. Preliminära resultat indikerar att testet fungerar bra, säger Henrik Grönberg.

Studien pågår fram till årsskiftet och i mars nästa år ska resultaten publiceras. Henrik Grönberg hoppas på en kort väg fram till ett nationellt program.

– Vi för samtal med Stockholms läns landsting och Socialstyrelsen om hur man bäst kan ta tillvara det förbättrade testet i kombination med en strukturerad testning. Jag tror det kan gå ganska fort eftersom det finns mycket att tjäna
för både sjukvården, som sparar pengar, och den enskilde mannen, som får en bättre diagnossättning, säger han.

SCREENING AV BRÖSTCANCER har på senare år blivit allt mer ifrågasatt, och just nu är det närmast storm i debatten. Förespråkare och motståndare har grävt ner sig i skyttegravar, anser Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska institutet.

– Man lutar sig mot studier från 1970- och 1980 - talen och det är inte så bra. Vi kan inte strunta i landvinningar som gjorts sedan dess, säger han. Många riskfaktorer för bröstcancer är numera välkända, och fler liv skulle kunna räddas om ett ökat antal kvinnor fick förebyggande behandling innan tumören har unnit utvecklas, enligt Per Hall.

Det är dock inte lika lätt för en vanlig läkare att identifiera kvinnor med ökad risk för bröstcancer, som det är med exempelvis personer i riskzonen för hjärtinfarkt. Riskerna för att få bröstcancer handlar om både genetik, livsstil och vilken täthet brösten har.

– Ingen tar egentligen alla riskfaktorerna i beaktande i  dag. Vi behöver göra förändringar i det nationella programmet eftersom det är det som läkarna förhåller sig till.

OM BRÖSTCANCER upptäcks tidigt är den möjlig att bota och behandla.Men det går också att förebygga bröstcancer. Acetylsalicylsyra, metformin och statiner har i studier visat sig kunna minska risken för cancerformen. Den hormonella medicineringen med tamoxifen som ges till bröstcancerpatienter
för att förebygga återfall kan också minska uppkomsten av ny cancer hos friska kvinnor med cirka 40 till 60 procent

– Det svåra är att bedöma doseringen och hur lång tid de friska kvinnorna måste ta medicinen. Vi kommer att ha i gång en studie på Södersjukhuset nästa år. Socialstyrelsen behöver bevis och det behövs två eller tre studier innan man kan börja förändra, säger Per Hall.

Ett individualiserat screening program är målet, och Per Hall hoppas på att det ska kunna bli verklighet inom cirka tre år.

(Text: Ia Wadendal ur Officiell programtidning Medicinska riksstämman 2014)

Program

Individualiserad prevention och screening av prostata- och bröstcancer

Torsdagen den 4 december kl 8.30–10.00 Sal 24/25

Medverkande: Per Hall och Henrik Grönberg, Karolinska institutet, Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen.