Läkare emblem
Pin

Stockholm
3-4 december 2015

000

Nyheter

Årets invigningstalare: Sir Michael Marmot

Nyligen presenterade sir Michael Marmot och WHO Europe en undersökning om den ojämlika hälsan i Europa. Precis som Malmökommissionen visar den att skillnaderna är stora beroende på vilket samhällsskikt man befinner sig i och var man bor. Sir Michael Marmot är något av en gigant inom epidemiologisk forskning och har varit med och tagit fram studien. Nu kommer han till Riksstämman för att tala om sina studier om hur vår sociala status påverkar hur vi mår.

Isländska kvinnor lever i genomsnitt 12 år längre än kvinnor i Ryssland, och bero-
ende på var du bor i Malmö kan det skilja upp till 7 år i medellivslängd. Men lösningen på problemet med vår ojämlika hälsa står inte i första hand att finna hos sjukvården,menar professor Michael Marmot.

Han är något av en gigant inom epidemiologisk forskning och har varit med och tagit fram studien. Som ung läkare var han intresserad av fysiologi och kemi, men frustrerad över att de patienter man behandlade kom tillbaka efter några veckor eller månader. Sedan dess har han ägnat sig åt att studera hur vår sociala status påverkar hur vi mår.

– Jag menar inte att hälso- och sjukvården är oviktig. När vi blir sjuka behöver vi tillgång till hög kvalitativ medicinsk vård. Men det är inte bristen på vård som gör att vi blir sjuka i första hand.

Istället menar Marmot att vår hälsoresa påbörjades redan då vi blev till.
– Forskningen visar tydligt att en människas sociala position i samhället i hög grad påverkar hans eller hennes hälsa. Därför är det så viktigt att vi ger varje barn den bästa starten i livet så att de får möjlighet att maximera sin kapacitet. Och det är det svårt för sjukvården att göra, säger Michael Marmot.

När Marmot började sin forskning menade många att höginkomsttagare i högre grad än andra drabbades av hjärtsjukdomar.
– Jag fann att det var tvärtom. De med högst inkomst upplever inte mest stress, det gör de som befinner sig längst ned i samhällsskiktet. Men det intressanta vi fann var att risken att få hjärtsjukdom steg gradvis ju längre ned i samhällsskiktet du kom.De som ligger ett hack under de högst upp, har sämre hälsa än de på
toppen. Och de som kommer under dem har ännu sämre hälsa. De allra längst ned på stegen har sämst hälsa.

– Jag tror till exempel att ungdomsarbetslösheten är en tickande hälsobomb.
Enkelt uttryckt handlar det mycket om att känna kontroll och delaktighet i sitt eget livs utformning. Då mår man bättre. Men upplever man sig utan hopp och med minimala möjligheter att skapa sig ett liv utifrån egna beslut, påverkas ens hälsa negativt. Michael Marmot tar som exempel den stress som uppstår hos dem som är socialt utsatta. Det är inte ett tillstånd med svårupplevda och många krav, utan ett tillstånd där man saknar kontroll. Men han har hopp om att det går att ändra.

– Det finns globalt sett en förståelse för vad som behövs för att minska ojämlikheterna i hälsa.

I den rapport som WHO lade fram i slutet på förra året listar vi sex områden som behöver insatser för att minska ojämlikheterna inom hälsa:


1. Barns tidiga utveckling
Ge varje barn den bästa starten i livet.

2. Utbildning
Gör det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att maximera sina förmågor och att ha kontroll över sitt liv.

3. Arbete
Skapa rättvisa arbetsförhållanden för alla

4. Inkomst

Se till att alla får en hälsosam levnadsstandard

5. Miljö
Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara samhällen

6. Vård
Stärk den förebyggande vårdens roll och betydelse för att minska sjukdomar.

Invigingsföreläsning

Health equity and social justice
Health equity should be one of the major criteria of a just society.  Putting health equity at the heart of policy discussions means that at the highest level society has to be committed to social justice.  More practically, all policies should be formulated with regard to their impact on health equity.  Medical and health professionals have key roles to play in their own practice, in working with others, and as advocates.