Klimatet har genom tiderna alltid förändrats. Jorden har både varit varmare och kallare beroende på avstånd till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären. Tidigare klimatförändringar har ofta tagit tusentals år, skillnaden nu är att vi upplever en snabbare ökning än vad som är normalt för jordens medeltemperaturen. Något som tillskrivs växthuseffekten.

Växthuseffekten är ett naturligt fenomen utan vilken liv som vi känner det inte skulle vara möjligt. Benämningen används för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Växthusgaserna kan liknas vid en filt som lägger sig runt jorden – och under filten blir det varmare.

Vår viktigaste växthusgas är vanlig vattenånga som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Ungefär två tredjedelar av solens strålar absorberas vid jordens yta och i atmosfären. Resten reflekteras tillbaka till rymden. För att temperaturen inte ska stiga måste motsvarande mängd energi som kommer in skickas ut. Men växthusgaserna i atmosfären fångar upp och skickar tillbaka en del av den utgående värmestrålningen. Vi får då "växthuseffekten" till följd. Den naturliga växthuseffekten höjer jordens medeltemperatur med drygt 30°C och är därmed en förutsättning för livet på vår jord.

Klimatförändringarna innebär mycket mer än att det blir några grader varmare. Klimatsystemet är komplext och en temperaturökning kan leda till ändringar i klimatet som både förvärrar och mildrar växthuseffekten. När temperaturen stiger kan det till exempel bildas fler låga moln, som i sin tur kan skugga jorden mer och kompensera för en del av uppvärmningen. Men om vi får fler höga moln skulle det istället förstärka uppvärmningen.

Den accelererande växthuseffekten kan även bidra till att mark som länge varit frusen året runt tinar och då lösgörs växthusgasen metan. När glaciärer och havsistäcket smälter till följd av ett varmare klimat barläggs dessutom mark och oceaner, vilket gör att ytorna blir mörkare – därigenom reflekteras mindre solstrålning och uppvärmningen förstärks ytterligare.
Källa: WWF

 

Effekterna av klimatförändringar
I den andra delrapporten "Följder av klimatförändringarna för natur och samhälle" fastslår FN:s klimatpanel med stor säkerhet att många naturliga system blir påverkade av regionala klimatändringar, särskilt temperaturökningar.

Klimatpanelen lägger vikt på kosekvenser som att arter kommer att försvinna, att många kommer att drabbas av översvämningar, att fattiga samhällen drabbas hårdast, att det kommer vara mindre mat till jordens ökande befolkning, att vattensystem kommer att bryta ihop, att klimatändringarna kommer att påverka folks hälsa och att regionen Arktis tinar upp.


Fler kommer att drabbas av översvämningar
Kustområden kommer att vara utsatta för ökad risk som en följd av klimatändringarna och havsnivåstigning. Många miljoner fler människor kommer att vara utsatta för årliga översvämningar Som en följd av ökad fara för översvämningar, både från havet och från floder, kommer de flesta människorna vara hotade på de stora, folkrika och tät befolkade deltorna i Asien och Afrika, medan små öar kommer att vara särskilt sårbara.


Fattiga drabbas värst
Fattiga samhällen är särskilt sårbara. I många afrikanska länder kommer jordbruksproduktionen och tillgången till mat att bli hårt drabbat av variationer och ändringar i klimatet. FN:s klimatpanel förväntar att det afrikanska jordbruket kommer att uppleva reduceringar i landområden som ägnar sig åt jordbruk, kortare växtsäsong och reducerat utbyte. Mängden vatten lagrat i isglaciärer och snöblock antas att avta i detta århundrade. Detta kommer att reducera tillgången till färskvatten i regioner där mer än 1/6 av världens befolkning bor idag. År 2020 kommer mellan 75 och 200 miljoner afrikaner att vara utsatta för ökade problem med vattentillgång som en följd av klimatändringar.

 

Effekter på hälsan
Klimatpanelen förväntar att klimatändringarna kommer att påverka miljoner människors hälsa. Länder som har minst möjlighet att anpassa sig till klimatförändringarna, kommer att uppleva de mest allvarliga effekterna.
Ökad undernäring och påföljande sjukdomar kommer att påverka barns växt och utveckling. Klimatpanelen väntar också flera sjukdomsfall och dödsfall under hetta, översvämningar, stormar, bränder och torka.

Källa: Globalis


Stora utmaningar kvarstår
Trots att millenniemål 7 slår fast att koldioxidutsläppen ska ha halverats till 2015 släpper världens länder idag ut 39 procent mer koldioxid än de gjorde 1990.
Det behövs fler insatser för att utveckla renare teknik och bränsle. Alla har ett stort ansvar för att minska sin energikonsumtion och sina utsläpp av koldioxid.

Den biologiska mångfalden hotas
Ett delmål för millenniemål 7 är att se till att bevara, eller åtminstone minska förlusten av, den biologiska mångfalden. Även om skyddet av biologisk mångfald har förbättrats, delvis tack vare de insatser som gjorts inom ramen för millenniemålsarbetet, fortsätter variationsrikedomen bland levande organismer ändå att minska.

En av indikatorerna för om länder integrerar principer om hållbar utveckling i sin politik är graden av skogsavverkning.Varje år försvinner omkring 13 miljoner hektar skog, vilket motsvarar ett område nästan lika stort som Sierra Leone och Panama tillsammans. Främst handlar det om omvandling till jordbruksmark och trots att ny skog planteras har den inte samma ekologiska värde och biologiska mångfald som äldre skog. Snabbast försvinner skogen i Sydamerika och Afrika medan Asien – med Kina i täten – faktiskt återplanterar mer än vad som avverkas.

Källa: Millennium Development Goals Report 2011


Nya mål för en hållbar utveckling
Millenniemålen ska vara uppnådda år 2015. Arbetet fortsätter efter 2015 och nästa generations utvecklingsmål kommer att vara mer inriktade på hållbar utveckling.
Istället för MDGs - Millenium Development Goals, talar man om SDGs - Sustainable Development Goals.



Klimatsmarta tips!
Genom enkla åtgärder i vardagslivet kan alla vara med och bidra till att stoppa klimatförändringarna.

Transporter
Biltransporter står för en mycket stor del av människan påverkan på växthusgaserna. När vi åker bil förbränns bensin till koldioxid. En liter bensin ger när den förbränns upphov till hela 2.4 kg koldioxid. Gå, cykla, åk kommunalt eller samåk i bil med flera om du har möjlighet.

En flygresa tur och retur mellan Göteborg och Stockholm släpper ut 160 kilo koldioxid utslaget per passagerare. Samma resa med tåg ger upphov till bara ett par kilo koldioxid. Åk tåg framför flyg när det är möjligt.

I ditt hem 
En 60W glödlampa som är tänd 8 timmar om dagen året om förbrukar 175 kWh. Produktionen av 1 kWh ger i genomsnitt upphov till ett utsläpp av koldioxid om 20 gram i Sverige (betydligt högre i andra länder). Enbart den glödlampan ger under ett år upphov till 3.5 kilo koldioxid.

Genom att välja lågenergilampor framför vanliga glödlampor kan elförbrukningen och utsläppen från belysning minska med 75 % i ett hem. Tänk på att stänga av apparater helt när du inte använder dem istället för att sätta dem i viloläge, använd grenuttag. En apparat i stand-by-läge kan fortfarande dra upp till 50 % av energiförbrukning jämfört mot när den används.

För varje grad du sänker temperaturen i ditt hem kan din totala energiförbrukning minska med upp till 5 %. Den som sänker sin inomhustemperatur från 22 grader till 20 grader kan spara upp till 10 % av husets energiförbrukning och utsläpp.
Tänk på att välja en elleverantör av grön energi. Utsläppen av koldioxid skiljer sig åt beroende på av vilken energikälla som använts för att producera elen. I Sverige, med rikligt med vattenkraft, ger en 1 kWh upphov till 20 gram koldioxid, medan samma produktion från kolkraft ger upphov till nästan ett kilo koldioxid!
Välj ett elbolag med grön energiproduktion. Om du går från kolproducerad el till vindkraft sparas nästan ett kilo koldioxid per kWh.

Mat
Den genomsnittlige svensken äter 85 kilo kött om året. Kött är ett mycket energikrävande matslag, delvis beroende på att kor har stora utsläpp av metangas från deras matsmältning. För varje kilo nöttkött bildas motsvarande 24 kg koldioxid. Kyckling och fisk bidrar till ett betydligt måttligare utsläpp av växthusgaser då dessa djur inte producerar metangas vid matsmältningen
Välj kyckling eller fisk framför nöttkött, eller om du så har möjlighet och viljan välj bort allt kött helt och hållet.

Tänk på att försöka vara så energismart som möjligt vid tillagning och förvaring av mat. Koka upp vatten i en vattenkokare istället för att koka upp direkt på platan. Frosta av frysen regelbundet för att undvika isbildning.Efter måltid se till att diskmaskinen fylls fullt ut innan du startar den.

Klimatsmarta investeringar i ditt hem
En oljepanna för uppvärmning av huset kan på ett år släppa ut över 5.000 kilo koldioxid. Utsläppen från en pelletspanna är försumbara då det handlar om bioenergi, och fjärrvärme är upp till 10 gånger utsläppsvänligare än en oljepanna, likaså energipannor. Välj pelletspanna, elpanna eller fjärrvärme framför oljepannan.
En värmepump hämtar energi ur marken och har en driftkostnad jämfört med en energipanna på cirka en tredjedel, men utgör en stor investering.

Källa: Växthuseffekten.org


Kunskap ger kraft till förändring
Genom ökad kunskap och medvetenhet kan vi fortsätta att förbättra världen tillsammans.Välkommen till konferensen "Global Health -beyond 2015" där ledande experter samlas för att diskutera global hälsa med fokus på klimat, ojämlikhet och livstilssjukdomar. Kom och gör din röst hörd. Vår framtid är allas ansvar.

 
Läs tips!

  

Vår tid på jorden av Johan Rockström, en av världens ledande miljöforskare och National Geographics prisbelönte fotograf Mattias Klum.

En bok som skrivits främst för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. Under de senaste 50 åren har vår ohållbara livsstil börjat sätta stark press på de planetariska processer som understödjer vår välfärd och ekonomisk utveckling.
I boken förklaras hur detta har skett. Genom att förena de senaste forskningsrönen med kraftfulla fotografier och upplevelser från den verkliga världen, kombinerar Johan Rockström och Mattias Klum bevis från många olika vetenskapliga discipliner som studerar hur jorden fungerar, liksom förhållandet mellan oss själva och jordens klimat och ekosystem. Deras illustrationer av verkliga skeenden här på jorden sänder mäktiga budskap från en planet som är föremål för snabba, mänskligt framkallade förändringar, som kan få förödande konsekvenser.


Missa inte!
Under Global Health -beyond 2015 visar vi Mattias Klums bilder ur "Vår tid på Jorden". Till program >>

 

Läs mer

Earth Summit 2012 >>

United Nations Sustainable Development Knowledge platform >>

The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) >>

Världsbankens klimatrapport “Turn Down the Heat: Why a 4°C  Warmer World Must be Avoided” >>

United Nations Environment Programme (UNEP) >>

Post-2015 Development Agenda >>

Sustainable Development Goals >>

Rio+20 >>

 

 

 

 



Global Health

Global Health



Se film

Se film

Global Health-beyond 2015

Vilken värld vill du leva i? Global hälsa berör oss alla.

Live stream

Live stream

Workshop den 5 april

Följ delar av workshopen live.

Tack för ert bidrag

Tack för ert bidrag

11 250 kronor till Malariamedicin

Vilket räcker till inköp av 1 599 förpackningar av malariamedicin via Unicefs gåvoshop.