Framtidens Specialistläkare

Sveriges största kongress med ST i fokus! Kongressen riktar sig till ST-läkare, blivande ST-läkare, handledare, studierektorer, specialister, verksamhetschefer och sjukvårdshuvudmän.

För Svenska Läkaresällskapet är det särskilt viktigt  att engagera yngre läkare i de stora framtidsfrågorna. Vi arrangerar under kongressen Framtidens Specialistläkare ett stort antal programpunkter med tydlig koppling till våra kärnvärden för att synliggöra deras betydelse för en personcentrerad hälso- och sjukvård
av hög kvalitet.

SLS programpunkter under FSL 2018

Onsdagen den 5 september

09.15-10.00 Att förstå suicid ur olika perspektiv
Föreläsare: Bo Runeson, professor, överläkare, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning Stockholm.
I mötet med suicidnära personer prövas läkarens förmåga till inlevelse. Inom det suicidpreventiva arbetet kan olika perspektiv användas för att finna vägar att förstå hur man kan förhindra att en människa i en allvarlig kris väljer att försöka ta sitt liv. Det kan vara ett psykologiskt perspektiv eller ett sjukdomsperspektiv, ibland kan suicidhandlingar ses ur ett olycksfallsperspektiv. Inom sjukvården behöver flera perspektiv integreras samtidigt, men ändå är bedömningen och hanterandet av suicidrisk en osäker uppgift. En stor andel av de personer som dör i suicid har inte heller kontakt med psykiatrisk vård. Hur vi kan försöka nå dessa personer är också en utmaning.

10.30-12.00 Läkarprofession – medicinsk etik
Medverkande: Tiit Mathiesen, adj professor, Neurokirurgi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Ann-Kristin Rönnberg, Överläkare, Kvinnokliniken, universitetssjukhuset, Örebro, Leila Tammadon, Specialistläkare i allmänmedicin, Stockholm, Ragnar Levi, Medicinjournalist, SBU, Stockholm.
Moderator: Mikael Sandlund, Professor, Psykiatriska kliniken, Umeå
En workshop runt temat läkarprofession – medicinsk etik. Vad innebär en profession? Vad håller samman läkarprofessionen? Vi uppfattar läkarprofessionen som dynamisk – den är inte en gång för alla definierad, och den måste utvecklas i takt med övriga utvecklingen, samtidigt som kravet samtidigt finns att upprätthållandet av den professionella standarden också måste kunna innebära en möjlighet att säga Nej och STOPP. Frågan är bara när och var? Vi kommer att diskutera de värden som tycks vara basala inom läkarprofessionen och ställa dessa värden (eller läkardygder om man så vill) i relation till några aktuella utvecklingstendenser, ledarskap och vårdens organisation.

13.15-14.45 SLS utbildningsmodell för asylsökande läkare
Medverkande: Sten Lindahl, Professor em, KI, Stockholm, John Wahren, Professor em, KI, Stockholm
Svenska Läkaresällskapet (SLS) ansvarar sedan hösten 2017 för ett utbildningsprogram för asylsökande personer med läkarexamen från tredje land. Programmet bygger på ett pilotprojekt som pågick under tiden april 2016 till april 2017 och som togs fram på helt privat initiativ. Det omfattar intensivundervisning i svenska och översiktlig undervisning i teoretisk och praktisk medicin. Undervisningen är på heltid under 12 månader och syftar till att ge deltagarna förutsättningar att klara av de prov Socialstyrelsen anordnar för erhållande av svensk legitimation som läkare. För närvarande deltar 20 asylsökande läkare i utbildningsprogrammet. Syftet med framställningen är främst att visa på de vinster som programmet innebär på individ- och samhällsnivå.

Torsdagen den 6 september

08.30-10.00 Det yrkeslivslånga lärandet som läkare - ansvar och möjligheter
Moderator/föreläsare: Stefan Lindgren, Professor/Överläkare, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Yrkeslivslångt lärande är en förutsättning för läkarens kompetens, tillfredställelse i arbetet och utvecklingsmöjligheter. Fortbildningen som specialistkompetent läkare saknar den struktur och handledning som utmärker grundutbildningen och specialiseringstjänstgöringen. Men den är en helt nödvändig del i sjuvårdsproduktionen. Under seminariet belyses hur behoven av fortbildning kan formuleras och dokumenteras samt hur arbetet i vardagen kan utgöra grund för fortbildning genom kollegial dialog, litteraturstudier och reflexion. Men också hur metoder från de två tidigare faserna av det yrkeslivslånga lärandet kan stödja fortbildningen

10.30-12.00 Läkekonst – Berättarkonst – Diktkonst En specialistläkare möter en litteraturspecialist
Föreläsare: Anders Palm, Seniorprofessor MDhc, Lunds universitet, Lund och Pia Dellson, Överläkare, författare, SUS, Lund
Varje patient är en berättelse har det sagts. Hur olika de medicinska specialiteterna än är, har alla specialistläkare detta gemensamt: de arbetar med och för berättelser. All läkekonst grundas på berättelser, de må kallas patientberättelser, journalanteckningar, fallbeskrivningar eller patografier. Patientmötet börjar och slutar med berättelsen. Sjukdom är med nödvändighet en del av en större story som är den sjuke som människa. I intresset för berättelsen kan specialistläkaren och litteraturspecialisten mötas. Här möts Medicin och Humaniora. Litteraturprofessorn Anders Palm har uppdraget att utveckla samarbetet mellan mellan medicin och humaniora vid Lunds universitet. Överläkaren i onkologi, psykiatrikern och författaren Pia Dellson har gjort sig känd för sin förmåga att omsätta sin upplevelse av läkarrollen och läkaren som patient i diktens form.

15.30-17.00 Forskning: Går det att göra en klinisk karriär och samtidigt forska på hög nivå?
Medverkande: Henrik Zetterberg, Sara Shams
Moderator: Mats Ulfendahl
I ett personligt hållet samtal diskuterar två kollegor - Sara i början på sin kliniska och akademiska karriär och Henrik en världsauktoritet i sitt område - forskning och livet. Mellan exempel på spännande forskning kring neurodegenerativa sjukdomar berättar de om hur deras egen "resa" varit. Varför forska, vad händer med den kliniska karriären, blir det tid över för familj och vänner, vilka är utmaningarna och vad skulle man kanske gjort annorlunda om man fick göra om?

Fredagen den 7 september

08.30-10.00 Global hälsa: Att arbeta med global hälsa som läkare: Hur gör man?
Medverkande: Tobias Alfvén, Helena Frielingsdorf, Lars Hagander, Märit Halmin, Helen Sinabulya
Moderatorer: Hampus Holmberg, Anna-Theresia Ekman
Vi kommer att diskutera varför svenska läkare bör arbeta kliniskt med global hälsa, utomlands och på hemmaplan, och hur man kan gå till väga rent praktiskt. En rad erfarna panellister kommer att berätta om sina egna erfarenheter och dela med sig av tips och råd till deltagarna. Syftet är att bemöta det växande globala intresset bland svenska läkare, och målet med symposiet är att ge deltagarna en skjuts på vägen mot arbete inom global hälsa. Symposiet vänder sig både till dem som redan har erfarenhet av global hälsa och dem som är nyfikna på området men ännu inte tagit steget.
Programmet genomförs i form av en modererad paneldiskussion där panellisterna först får ge en kort presentation och därefter får svara på frågor från publiken och moderatorerna. Sessionen följs av speed-dating med panellisterna, där deltagare kan anmäla sig för att under en och en halv minut tala med var och en av panellisterna.

08.30-10.00 Levnadsvanor: GULDKORN – levnadsvanor i fickformat
Medverkande: Jill Taube, Yvonne Lowert, Åsa Wetterqvist
Moderator: Jill Taube
Den somatiska ohälsan är både omfattande och ojämlik hos personer med psykisk ohälsa. Vissa patientgrupper har en kraftigt förkortad livslängd jämfört med befolkningen i övrigt, vilket i hög utsträckning beror på påverkbara faktorer. Att den förväntade livslängden för en person med schizofreni är över 20 år kortare är en skamfläck för både välfärdsland och för vår hälso- och sjukvård. En i sammanhanget påverkbar faktor är levnadsvanor, som - om ogynnsamma - bidrar till en stor del av patienters ohälsa. Att aktivt arbeta med att stötta patienters beteendeförändring för bättre levnadsvanor är en uppgift för hela hälso- och sjukvården.  Riktlinjer för detta finns sedan 2011 och de fyra områden som adresserats är fysisk aktivitet, matvanor, alkoholbruk och tobaksbruk.

Svenska Läkaresällskapet har i sitt implementeringsprojekt av dessa riktlinjer bland annat tagit fram en manual som gäller arbetet med levnadsvanor vid psykisk ohälsa med ett koncentrat av det viktigaste och mest användbara. Vid psykisk ohälsa krävs anpassning och kompletterande kunskap. Ett exempel är behovet av dosanpassning av somatiska och psykiatriska läkemedel vid rökstopp och här kan kunskapsluckor finnas i läkargruppen. Då läkare ur alla specialiteter möter patienter med såväl psykiatriska diagnoser som psykisk ohälsa i sin kliniska vardag är manualen relevant för de flesta specialiteter. Manualen - som är en faktisk produkt och i fickformat - är GULDKORN.

Lärandemål/ nyttan för ST-läkare: Övergripande introduktion om levnadsvanornas betydelse för ohälsa i stort. Kunskap om Socialstyrelsens riktlinjer ”Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor”.
Samsjuklighet mellan psykiatriska och somatiska diagnoser
Insikt om att patienter med psykiatrisk problematik dyker upp överallt i vården.
Presentation av materialet GULDKORN och inblick i den kliniska användbarheten

10.30-12.00 Levnadsvanor: Fysisk aktivitet för barn = jämlik hälsa?
Moderator: Eva Zeisig, leg. Läkare, med dr, Stockholms Läns Landsting
Socialstyrelsen har sedan 2017 inkluderat barn och ungdomar i sina ”Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor” som bland annat bygger på rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar, antagna av Svenska Läkaresällskapet 2016. Studier visar tyvärr att alla barn och ungdomar inte kommer upp i den rekommenderade nivån samtidigt som vi ser att fetma ökar bland våra barn. Och just för fetma är fysisk aktivitet behandlande förutom som prevention.
Syftet med seminariet är att presentera kunskapsunderlag till rekommendationer för fysisk aktivitet för barn och ungdomar, ge en bild av möjligheter till implementering inom hälso- och sjukvård och visa på folkhälsoarbete i samhället med möjlighet till samverkan utifrån bland annat rapporter från Kommissionen för jämlik hälsa. Kom och ta del av presentationer av läkar-kollegor, ytterligare hälsoprofession och kunskap utanför hälso- och sjukvården!
Delmål b2 i ST-målbeskrivningarna.

Kontaktperson på SLS: Eva Kenne, 08-440 88 87

Program & anmälan

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.