Tisdagsmöten på webben

Läkaresällskapet ger dig en möjlighet att bevista tisdagssammankomsterna via Internet.

 

Direktsändningen den 20 mars kl. 17.30 "Utbildar vi för få läkare?" 
- inloggning: ett par minuter före sändningen http://www.webbtv.nu/slslive.htm

 

För att kunna se sändningen, krävs att du har en dator med Windows XP samt Windows Media Player 9 eller senare installerad. Du kan ladda ner programmet kostnadsfritt här.

Har du synpunkter eller frågor - kontakta mattias.carlsson@sls.se

 

 

 Se tidigare webbsända tisdagssammankomster

23 januari -  "Medicin i rymden"  

30 januari -  "Progress in patient safety - (Patientsäkerhet)"

6 februari -  "Glesbygdsmedicin  – hälso- och sjukvård på lika villkor, en politisk och medicinsk utmaning?"

13 februari -  "Hur sjuka är feta tonåringar?"

20 februari -  "Svalget och övre luftvägen i ett spännande samspel" 

 

27 februari - "Tid att tala om tunntarmen - nya aspekter på diagnostik och behandling av kolesterolrubbningar" 

 

6 mars - "Psoriasis -inte bara i huden"

 

13 mars - "Om saltet i maten"

____________

 

20 mars

 

Utbildar vi för få läkare?

 

Moderator: Susanna Brauner, Kandidatför.

Deltagare : Kjell Asplund, Jens Schollin, Hanna Åsberg

Mycket tyder på att Sverige står inför en omfattande läkarbrist inom de närmsta decennierna. Redan idag finns stora svårigheter att fylla tjänsterna inom vissa specialiteter, såsom allmänmedicin och psykiatri. Problemet finns framför allt på de mindre landsortssjukhusen. De stundande stora pensionsavgångarna riskerar att drabba hårt, eftersom 40% av alla specialister är över 50 år idag. Det ökande vårdbehovet från en åldrande befolkning kommer antagligen också att kräva fler läkare.

I Sverige utbildas ca 1 000 läkare varje år, samtidigt får ytterligare lika många med utländsk examen tillstånd att arbeta i Sverige. Antalet svenska studenter som läser till läkare utomlands ökar och de allra flesta vill flytta tillbaka till Sverige för att sedan jobba här. Är det rätt att vi utnyttjar andra länders utbildningssystem för att utbilda läkare? Hur ska vi kunna utbilda de läkare vi behöver, utan att försämra utbildningskvaliteten?

 

27 mars

 

Läkaren och apotekaren – vårdens nygamla radarpar

 

Moderator: Kerstin Hulter Åsberg

Deltagare: Claes Mörlin, Ulrika Gillespie, Anna Alassaad m.fl.

 

Läkemedelsbehandling är den vanligaste vårdåtgärden, och också den som orsakar flest fel. Mellan 10 och 20 procent av alla akutinläggningar orsakas av läkemedelsproblem. Antalet läkemedel per person ökar hela tiden och mest för de äldsta patienterna. Kunskap om riskläkemedel för äldre, om polyfarmaci, om läkemedelsbiverkningar och interaktioner, om dosering med hänsyn till vikt och njurfunktion blir allt viktigare. Apotekaren/farmaceuten har fått en ny roll som samarbetspartner till läkaren och sjuksköterskan och är en nygammal aktör  i vårdteamen på sjukhus, i primärvård och i kommunernas olika boenden.

Läkemedelsgenomgångar kan se ut på olika vis och vi vill visa på goda exempel, som kan förbättra patientens läkemedelsbehandling och underlätta läkarens arbete. Vi tar avstamp i en pågående kontrollerad studie med läkemedelsgenomgångar hos akut inlagda patienter 80 år och äldre på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Projektet har redan vunnit posterpris på Riksstämman två gånger.

 

17 april

 

Människovärdet i vården

 

Moderator: Josef Milerad

Deltagare: Carl-Henning Wijkmark, Niels Lynöe, Stig Nyman och Jan Halldin

 

Kan den ökade ekonomistyrningen av sjukvården leda till sämre respekt för patienters människovärde? Marginaliserade patientgrupper som apatiska flyktingbarn, psykiskt sjuka, missbrukare, hemlösa och äldre far ofta illa i vården. Finns det risk för att vår tolerans för att alltfler grupper inte behandlas på ett värdigt sätt ökar och vilka kan orsakerna vara? Det har skett en radikal förändring av vårdens styrning under de senaste 10–20 åren. Mest påtagligt är den kortsiktiga ekonomistyrningen, vilken medfört att patienten alltmer blivit en handelsvara. Därigenom har det humanistiska perspektivet och människovärdet i vården försvagats. Varför är det så tyst i diskussionen rörande denna etiska konflikt både från vårdarbetarna själva och från företrädarna för medicinsk etik?

Hur kan vi från våra olika positioner i vårdorganisationen verka för att människovärdet i vården upprätthålls?

I detta första seminarium vill vi övergripande diskutera dessa frågor med en författare, en medicinetiker, en sjukvårdspolitiker och en läkare/forskare.

I en andra tisdagssammankomst hösten 2007 planeras en diskussion av samma tema med olika vårdföreträdare. Vid Rikstämman 2007 är avsikten att ha ett symposium i ämnet med bland andra inbjudna sjukvårdspolitiker och företrädare för olika vårdförbund.

Läkartidningen står som medarrangör och avsikten är att dokumentera dessa tre seminarier rörande människovärdet i vården.

 

24 april

 

Lennander-föreläsning

Antibakteriella egenskaper hos guld och silver

 

Föreläsare: Åsa Melhus

 

_______________

 

Vårens genomförda tisdagssammankomster

 

23 januari kl 17.30
 Se webbsändningen "Medicin i rymden"

Moderator Björn Alkner
Deltagare: Hans Berg och Jonas Spaak

 

Christer Fuglesang har som första svensk någonsin flugit ut i rymden. Att vistas i tyngdlöshet innebär en mängd negativa effekter på människokroppen och det är viktigt att hitta motmedel mot dessa. Mer systematiskt kan effekter av rymdvistelse och olika interventioner studeras genom olika simuleringsmodeller på jorden. Dessa resultat har också stora implikationer för olika patientgrupper som blir inaktiva eller immobiliserade till följd av sjukdom eller skada. Effekter av rymdvistelse på bl.a. muskel, skelett, cirkulation och ventilation kommer att diskuteras liksom metoder för att förebygga dessa oönskade konsekvenser.

 

 

30 januari

 

 Se webbständningen Progress in patient safety - (Patientsäkerhet)

 

Moderator: Jon Ahlberg

 

Deltagare: Lucian Leape, Hans Ruthberg
Contact information & articles

 

The Harvard Medical Practice Study var den första stora journalgranskningsstudie som visade att en betydande andel av patienter, som vårdas på sjukhus utsätts för ett fel och misstag och att många av dessa resulterar i patientskador.  Studien publicerades 1991 och kom att bli starten för  det stora intresse för patientsäkerhetsarbete som löper över världen idag. Lucian Leape, som var en av författarna till studien, var tidigare professor i barnkirurgi innan han började arbeta vid Department of Health Policy and Management vid Harvard School of Public Health. Han har över 100 skrifter i ämnet patientsäkerhet och vårdkvalitet. 1999 publicerades boken ”To Err is Human” av det amerikanska Institute of Medicine, i vilken Lucian Leape var en framstående och drivande medlem. Där betonas vikten av systemtänkande för att förhindra undvikbara patientskador. Professor Leape har på vetenskaplig basis argumenterat mot reprimander och bestraffningar av sjukvårdande personal då fel och misstag begås. I stället måste bakomliggande orsaker analyseras och åtgärdas. Inom andra högriskindustrier har man sedan länge utnyttjat kunskaper om samspelet mellan människa, organisation och teknik för att minimera risker för haverier av flygplan, kärnkraftverk, oljeborrplattformar m.fl. men detta synsätt har haft svårt att tränga in i sjukvården. Det finns tre offer vid en patientskada: patienten, den felande läkaren/sköterskan och organisationen. Var och en av dessa behöver hjälp och stöd, var och en på sina villkor. Att utse en syndabock är ett säkert sätt att undvika att dra lärdom av händelsen, som således riskerar att upprepas.

 

6 februari

 

Glesbygdsmedicin – hälso- och sjukvård på lika villkor, en politisk och medicinsk utmaning?

 

Deltagare: Anders Ehnberg, Christer Andersson, Peter Berggren, Michael Kampitsch

 

Svensk förening för Glesbygdsmedicin bildades i april 2001 och är en intresseförening för läkare och övrig sjukvårdspersonal verksamma i Sveriges glesbygdsområden. Som glesbygd definieras inom föreningen om man har mer än 30 min till närmaste sjukhus, vilket vanligen innebär att man har ett primäransvar för all sjukvård i sitt täckningsområde. Detta ställer särskilda krav på sjukvårdspersonalens kompetens, både vad gäller bredd och nivå. Ett av föreningens huvudsyften är att befrämja och utveckla utbildningen inom glesbygdsmedicinens faktaområden. Vid kvällens föredrag presenteras glesbygdsmedicinens olika särdrag, olika vägar till utbildning inom glesbygdsmedicin berörs.

Den sjukvårdsverksamhet som bedrivs i vår glesbygd har under årens lopp, i tider av besparing, i många stycken varit ifrågasatt. Den neddragning av avancerad vård i glesbygd som skett under den senaste 10 års perioden är med föreningens insats som opinionsbildare förhoppningsvis hejdad men vårdmodellen är fortfarande på visa ställen ifrågasatt. Vi vill också belysa den utveckling av Rural medicine som sker på andra ställen i världen, där man inser Glesbygdsmedicinens värde och snarare upprustar och för avancerad vård närmare människorna.

13 februari

 

Hur sjuka är feta tonåringar?

 

Moderator: Claude Marcus
Deltagare: Peter Friberg och Malin Werling

 

20 februari kl 17.30

 

Svalget och övre luftvägen i ett spännande samspel

 

Moderator: Olle Ekberg

Deltagare: Lars I Eriksson, Rickard Kuylenstierna

 

Farynx är gemensam kanal för sväljning och andning. Under normala omständigheter kommer nedsvald föda att hamna i esofagus medan inandad luft hamnar i trachea. För att detta skall fungera krävs ett välkoordinerat samspel. Detta sker på hjärnstamsnivå. Inkoordination kan leda till allvarliga komplikationer om nedsvald föda hamnar i luftvägarna. Detta är vanligt vid olika neurologiska sjukdomar, men även bland äldre. Men även farmaka kan påverka såväl koordinationen som muskulaturen i farynx och larynx. Presentationen avser att beskriva normal och onormal sväljning samt hur koordinationen med andning kan registreras. Olika funktionsavvikelser kommer att beskrivas liksom terapeutiska möjligheter.

 

27 februari

 

Tid att tala om tunntarmen – nya aspekter på diagnostik och behandling av kolesterolrubbningar

 

Moderator: Bo Angelin

Deltagare: Mats Eriksson, Mats Rudling

 

Kolesterolsänkande behandling har fått en allt större betydelse för att förebygga och behandla hjärt- och kärlsjukdomar. Ny kunskap om hur kolesterol tas upp i tarmen och hur nedbrytningen av kolesterol till gallsyror regleras har lett till nya möjligheter att diagnosticera och behandla störningar i lipidomsättningen. Här presenteras nya data som visar på tarmens stora betydelse för den normala kolesterolbalansen och hur nya principer för behandling kan utvecklas.

 

6 mars

 

Psoriasis – inte bara i huden

 

Moderator: Mona Ståhle

Deltagare: Gerd Michaëlsson

 

Psoriasis är en vanlig sjukdom som drabbar 2–3% i vår del av världen, c:a 300 000 individer i Sverige. Orsaken är ännu i grunden okänd, men psoriasis betraktas som en komplex sjukdom där arvsanlag i kombination med omgivningsfaktorer avgör om man ska utveckla sjukdom. Symptomen omfattar i första hand hudutslag, men det finns en växande insikt om att psoriasis även är associerad med risk för andra sjukdomar. Ledbesvär, psoriasisartrit utvecklas under livet hos c:a 1/3 av patienterna. Aktuell forskning visar också, kanske något förvånande att psoriasis, fr.a. utbredda och svåra former, är förenad med en betydande risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom. En kombination av faktorer med tendens att utveckla en metabol störning med övervikt och höga blodfetter samt livsstilsfaktorer såsom rökning bidrar sannolikt till detta.

Pustulosis palmoplantaris (PPP) är en särform av psoriasis som f f a drabbar rökande kvinnnor. Målet för inflammationen är svettutförsgången. PPP är förenad med ökad förekomst av autoimmun thyroideasjukdom, störd kalciumhomeostas och ökad risk för diabetes. Såväl vid PPP som psoriasis vulgaris och psoriasisartrit finns en ökad prevalens av tyst celiaki/glutenöverkänslighet. Patienter med psoriasis vulgaris och PPP som är glutenöverkänsliga blir starkt förbättrade på glutenfri kost. Sammanfattningsvis visar aktuell forskning att psoriasis är associerad med symptom från flera organ än huden.

 

13 mars

 

Om saltet i maten

 

Moderator: Olle Melander

Deltagare: Mattias Aurell,

Lena Hulthen, Åke Bruce

 

Salt och hypertoni – bakgrund och historik

Hur mycket salt äter vi och varifrån kommer saltet? Blodtryckssänkande effekt av saltrestriktion och prediktion av saltkänslighet.Hur kan vi sänka saltintaget i befolkningen? Livsmedelsverkets arbete.

 

 

 

 

 

• Mer information
  Tisdagssammankomsterna hålls i Läkaresällskapets hus kl 17.30 på Klara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm. Efter sammankomsten finns det möjlighet att äta middag till ett lågt pris.
  Ingen föranmälan behövs till sammankomsten eller middagen.
  
  
• Har du förslag till ämne för en tisdagssammankomst?
  Kontakta britt.nordlander@karolinska.se eller christina.ploen@svls.se
  
  
• Tisdagssammankomster på kassett eller CD - MP3 format
  Ord & Ton erbjuder i samarbete med SLS tisdagssammankomsterna på kassettband eller CD i P3 format. Du kan posta, faxa eller ringa in din beställning.
  Priser: 1 kassett/CD 130 kr, 2 kassetter/CD 180 kr (inkl moms och exp avgift)
  Ord & Ton, Öja gård, 640 40 Stora Sundby, telefon 016-641 60, e-post ord.och.ton@swipnet.se
  
   

 

Våra samarbetspartners