Proposition 3 om sektioner och medlemskap

Vid Svenska Läkaresällskapets fullmäktigemöte den 15 maj 2018 lägger SLS nämnd fram en proposition som innebär inriktningsbeslut om att organisationen ska förändras. Fullmäktige föreslås även besluta att utse en stadgekommitté bestående av representanter från SLS sektioner och som ska arbeta med stöd från SLS kansli.

Missiv proposition 3 om sektioner och medlemskap
I proposition 3 om sektioner och medlemskap begär SLS nämnd stöd av fullmäktige för ett inriktningsbeslut som innebär att SLS sektioner ska utgöra medlemsbasen i organisationen. Nämnden föreslår också att det bildas en stadgekommitté bestående av representanter för sektionerna. Stadgekommittén ska med stöd från SLS kansli utarbeta detaljerna beträffande hur den organisationen ska utformas och vilka stadgeändringar som behövs både avseende SLS och i normalstadgar för SLS sektioner. Ett skarpt beslut om organisationsförändringen tas först 2019 med praktiskt genomförande från 2020. Avsikten med detta upplägg är att ge SLS sektioner väsentligt inflytande över utformingen av den nya organisationen. De enskilda sektioner ska också under det kommande året ha goda förutsättningar att ta ställning till om de fortsatt vill vara en del av SLS.

Tidplan för processen:

  • Fullmäktige 2018: SLS nämnd lägger fram en proposition som innebär inriktningsbeslut om att organisationen ska förändras. Fullmäktige föreslås även besluta att utse en stadgekommitté bestående av representanter från SLS sektioner och som ska arbeta med stöd från SLS kansli.
  • Maj–oktober 2018: kommittén tar fram förslag till detaljutformning av nya organisationen, bland annat nya stadgar för SLS inklusive följdändringar för normalstadgarför SLS sektioner.
  • Oktober–december 2018: Kommitténs förslag skickas ut på remiss inom organisationen.
  • Januari 2019–mars 2019: Färdigt organisationsförslag skickas ut till SLS sektioner som lyfter detta på sina årsmöten eller eventuellt extrainsatta årsmöten under våren.Tillsammans med inriktningsbeslutet från fullmäktige har sektionerna tillräckligtunderlag för att fatta beslut om de ska vara med i den nya organisationen eller inteoch kan fastställa följdändringar i sina stadgar.
  • Fullmäktige 2019: Nämnden lägger fram en proposition för beslut om SLS nya stadgar inklusive följdändringar för normalstadgar för SLS sektioner, sektionsavgifter och annat som krävs för att förändringen ska kunna träda ikraft. Den nya organisationen gäller från och med den 1 juli 2019 och sektionerna betalar medlemsavgift från och med den 1 januari 2020.

PROPOSITION 3 OM SEKTIONER OCH MEDLEMSKAP

SLS en ideell förening
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är vad som kallas en ideell förening. En ideell förening är en medlemsägd ideell organisation där medlemmarna kan vara enskilda personer eller organisationer. Det är medlemmarna som bygger upp föreningen och gör den legitim. Normalt sett blir en person eller organisation medlem i ideell förening genom att betala en årlig medlemsavgift. Avgiften är både en inkomstkälla för föreningen och ett slags avtal varigenom medlemmens rättigheter och skyldigheter i föreningen regleras.

Grundläggande för att en ideell organisation ska kunna existera och verka effektivt är en fungerande föreningsdemokrati. Det innebär att medlemmarna på likvärdig grund äger och styr sin förening som kollektiv. Viktiga verktyg är årsmötet/fullmäktige – föreningens högsta beslutande
församling – och stadgarna.

SLS består av cirka 10 000 individuella medlemmar i fem kategorier som betalar årlig medlemsavgift på olika nivåer. SLS har även bildat närmare 70 vetenskapliga sektioner som i sig består av betydligt fler personer än de som i dag är individuella medlemmar i SLS. Det är sektionerna som i
fullmäktige – SLS högsta beslutande organ – varje år utser nämndledamöter och andra nyckelpersoner samt beslutar om stadgar, budget, avgifter och verksamhetsinriktning för SLS. Det är även sektionerna som i fullmäktige fattar beslut om att bilda nya sektioner och anta associerade
föreningar. Nämnden är direkt ansvarig inför sektionerna på fullmäktige. Sektion får, enligt stadgarna, utse en ledamot i fullmäktige för varje påbörjat 250-tal sektionsmedlemmar som också är medlemmar i SLS. Av sektionen utsedd ledamot i fullmäktige ska också vara medlem i SLS.

Koppling medlemskap i sektion och till SLS
Ett grundläggande problem i SLS nuvarande organisation är den svaga kopplingen mellan medlemskap i sektion och i moderföreningen SLS. Problemet leder till demokratiskt underskott ur två aspekter:


1) I stadgar finns vissa formella krav på sektionerna när det gäller individuellt medlemskap i SLS – att sektion ska omfatta minst 30 medlemmar i SLS, att ledamot i sektionsstyrelse ska vara medlem eller associerad medlem i SLS och att övriga sektionsmedlemmar bör vara medlemmar eller
associerade medlemmar i SLS. Detta är emellertid lågt ställda krav med tanke på att sektionerna i snitt har över 500 läkarmedlemmar. Undersökningar som SLS gjort tyder också på att andelen SLS-medlemmar i sektionerna i genomsnitt är endast 20-25 procent. Det innebär att en sektions uppfattning om hur SLS verksamhet ska bedrivas sannolikt återspeglar preferenserna hos en grupp sektionsmedlemmar varav de allra flesta inte är medlemmar i SLS. Sektionerna skulle i fullmäktige kunna samla majoritet kring beslut av stor betydelse för verksamheten som helt går på tvärs mot viljan hos SLS medlemskår.

2) I stadgarna finns inga formella krav på att SLS-medlemmar ska vara medlemmar i en sektion. För SLS-medlem som inte är medlem i en sektion finns heller ingen representativitet i fullmäktige. I praktiken innebär det idag ett enkelriktat obligatorium för SLS-medlem att även vara
medlem i sektion om hen ska ha möjlighet att utöva demokratiskt inflytande över SLS verksamhet. Sett ur ett föreningsdemokratiskt perspektiv kan denna situation inte anses acceptabel.

Tre vägar framåt
SLS organisationsstruktur måste enligt nämndens mening förändras i en riktning som säkerställer att enbart medlemmar har demokratiskt inflytande i föreningen. Det finns i princip tre vägar framåt för att stärka föreningsdemokratin i SLS i enlighet med detta kriterium. Alternativet som
nämnden förespråkar är att göra sektionerna (med dess medlemmar) till huvudsakliga medlemmar i SLS och därmed SLS till en renodlad alliansförening, dvs. en ”förening för föreningar”. SLS roll skulle med detta alternativ ännu tydligare vara att stärka sektionernas röst inom
hälso- och sjukvården och driva sektionsövergripande frågor och utvecklingsprojekt.

Som organisationen de facto fungerar i dag ligger detta alternativ närmast och innebär minst radikala förändring. De egentliga ”ägarna” av SLS är sektionerna vilket också ger organisationen stor del av dess legitimitet. Sektionerna skulle med detta alternativ anslutas med samtliga sina
medlemmar och betala en avgift till SLS baserad på antalet läkare som är medlemmar i sektionen. Antalet läkarmedlemmar i sektionen skulle också utgöra underlag för mandatfördelning till SLS fullmäktige. Genom en sådan förändring kommer sektionerna att vid SLS fullmäktige och i andra
sammanhang helt legitimt representera sina läkarmedlemmar som alla indirekt är en del av SLS. Förändringen kommer också innebära att den sammanlagda årskostnaden för att vara del av både sektion och SLS sänks betydligt jämfört med vad den betalar som är medlem i SLS och sektion i
dag.

Individuellt direkt medlemskap i SLS blir längre inte möjligt (med undantag för läkare och andra yrkeskategorier inom medicinen utan naturlig sektionstillhörighet samt för läkare under utbildning). Den som är medlem i sektion, och därmed del av SLS, kommer dock fortsatt kunna nyttja
de förmåner som ingår i dagens medlemserbjudande. Detta är av betydelse för inte minst yngre läkare som vill söka forskningsanslag eller resebidrag ur SLS fonder.

Ett annat alternativ är att införa obligatorium åt båda håll, dvs. krav på individuellt medlemskap i både SLS och sektion oavsett var man söker medlemskapet. Inom exempelvis Läkarförbundet finns ett obligatorium för medlemmar att vara med i såväl lokalförening som yrkesförening förutom
i förbundet centralt. Det tredje alternativet är att tillskapa en starkare form av representativitet för de individuella läkarmedlemmarna – exempelvis genom att medlemmar får rösta fram sina representanter till fullmäktige. I en sådan organisationsmodell upphör sektionernas mandat i fullmäktige och sektionerna får i stället en mer rådgivande funktion liknande den specialitetsföreningarna har inom Läkarförbundet.

Nämnden föreslår fullmäktige besluta
att SLS organisationsstruktur ska förändras med inriktningen att sektionerna blir huvudsakliga medlemmar i SLS och utövar demokratiskt inflytande i SLS fullmäktige baserat på antalet läkarmedlemmar i sektionen.

att utse en stadgekommitté med representanter från sektionerna och med uppdrag att föreslå stadgeändringar, inklusive följdändringar i sektionernas stadgar, som möjliggör att SLS organisationsstruktur förändras i mer demokratisk riktning.

att förändringen av SLS organisationsstruktur ska vara fulltständigt genomförd från och med 2020.

Mer information om Fullmäktige 2018

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.