Värdebaserad vård ger fel prioriteringar

NKS baserar nu sin verksamhet på en otillräckligt prövad styrmodell som kan bryta mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning, skriver Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet.

REPLIK DN DEBATT Företrädare för det kritiserade Boston Consulting Group (BCG) går till starkt försvar I för såväl sin roll i NKS-projektet som styrmodellen Värdebaserad vård (VBV) som de för höga konsultarvoden medverkat till att införa på sjukhuset. Enligt författarna är det ett banbrytande förbättringsarbete som initierats för ett patientcentrerat arbetssätt och för att rusta sjukvården inför framtiden.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har länge haft invändningar mot ett okritiskt införande av nya styrsystem som VBV i det svenska sjukvårdssystemet. Hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt prioriteras utifrån medicinska behov. NKS baserar nu sin verksamhet på en otillräckligt prövad styrmodell som kan bryta mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning.

Ekonomiska ersättningsmodeller skapar starka incitament som fel utformade kan komma på tvärs med professionella och legala utgångspunkter. Enligt riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården är behovs- och solidaritetsprincipen överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det innebär att vi ska ha en hög betalningsvilja för patienter med de största medicinska behoven, som också ska ges företräde i vården. När ”värde” som i VBV definieras av kostnaden blir rangordningen kullkastad och kostnadseffektivitetsprincipen överordnad. Detta kan påverka hur resurser fördelas mellan olika patientgrupper och leda till selektion av patienter som ger hög ersättning.    

En annan svaghet är att VBV inte prövats när det gäller patienter med komplexa vårdbehov vars totala behandling inte kan beskrivas som tydligt avgränsade vårdcykler – och där ett patientcentrerat arbetssätt verkligen är relevant. Dessa patientgrupper förbrukar stora resurser i vården och har de största behoven av kontinuitet och samordning.

SBU har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga kunskapsläget avseende styrmodellen VBV och avlämna rapport till sommaren. Någon fördjupad diskussion om evidensen kring VBV är egentligen inte meningsfull innan rapporten är presenterad. Däremot är en tydlig lärdom av NKS vi kan dra redan nu att inga dyra storskaliga experiment kring nya styr- eller organisationsformer bör sjösättas innan det finns ordentlig genomgång av och samsyn kring kunskapsläget. Enligt SLS bör samma krav ställas på nya styrmodeller i hälso- och sjukvården som på nya behandlingsmetoder, det ska finnas vetenskapligt stöd och plan för utvärdering.

SLS anser avslutningsvis att det absolut krävs nytänk för att rusta sjukvården för framtiden. Men det gör vi bäst genom att

  • Satsa på medicinsk forskning och kompetensutveckling och i övrigt stimulerande arbetsmiljöer som attraherar och utvecklar vårdens medarbetare
  • Utforma styr- och ersättningssystem som utgår från patientmötet, bygger på tillit till professionerna och stödjer det professionella beslutsfattandet för en vård på lika villkor utifrån behov
  • Återupprätta det medicinska ledarskapet där verksamheternas egna experter och chefer hörsammas i strategiska beslut och doktorer är medicinska ledare för teamet.   

Stefan Lindgren
Svenska Läkaresällskapets ordförande

”Värdebaserad vård ger fel prioriteringar”
REPLIK DN DEBATT 2018-01-12

”Vetenskaplig evidens stödjer Nya Karolinskas arbetssätt”
DN DEBATT 2018-01-08

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.