Primärvården behöver stärkas men resursöverföringen kommer att bli en utmaning

I remissvaret på ”God och nära vård SOU 2017:53” koncentrerar sig Svenska Läkaresällskapet på förslagen om nya styrande principer, med innebörden att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen och som öppen vård i första hand, samt en förstärkt vårdgaranti.

– Vi delar givetvis utredningens uppfattning att det är patienternas behov som ska styra hur vården organiseras, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Huvudprincipen bör vara att hälso- och sjukvård ges som öppen vård med adekvat kompetens, för att vi på bästa sätt ska kunna möta patienternas framtida vårdbehov. Primärvården behöver stärkas och utvecklas för att kunna spela en huvudroll i den framtida hälso- och sjukvården, fortsätter han.

Läkaresällskapet bedömer dock att begreppet nära vård inte är tillräckligt definierat. Det kommer sannolikt att bli svårt att styra utvecklingen mot en nära vård, då det fortfarande är oklart vad den innehåller. Begreppet är relaterat till såväl definitionen av primärvård och primärvårdens uppdrag som till öppen och sluten vård; som ska definieras närmare i utredningens fortsatta arbete. Läkaresällskapet anser därför att det fortsatta arbetet bör inväntas innan styrprincipen lagregleras.

När det gäller resursöverföringen lyfter Läkaresällskapet fram vikten av att den genomförs utan risk för försämring av kvaliteten i vården i sin helhet. Frågans komplexitet återspeglas i svaren från Läkaresällskapets olika sektioner och deras skilda ståndpunkter. Det finns en oro såväl bland läkare i primärvården som sjukhusläkare för hur resursfrågan ska lösas.

– Enligt vår mening kommer det att krävas betydande omställningsresurser för att förslagen ska få genomslag och det behövs en tydlig plan för överföringen som alla inblandade parter kan ställa sig bakom, fortsätter Stefan Lindgren. Kompetensöverföring måste ske successivt och utifrån regionala och lokala förutsättningar.

Läkaresällskapet instämmer inte i utredningens förslag om en förstärkt vårdgaranti. Anledningen är att vårdgarantin inte överensstämmer med den etiska plattformen, en av grundprinciperna i svensk hälso- och sjukvård.

– Vårdgarantin värderar inte de medicinska behoven utan tid används som en mekanisk prioriteringsmekanism, säger Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapet delegation för medicinsk etik. Det innebär att svårare sjuka patienter riskerar att trängas undan av den friskare befolkningens efterfrågan på snabb tillgänglighet till vård.

Vårdens styrsystem måste utformas så att de stödjer de professionella och legala utgångspunkterna., avslutar han.

Primärvårdsfrågor på SLS
Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för primärvårdsfrågor arbetar med dessa frågor under ledning av Lars Borgquist.

Till SLS remissvar

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.