Öka samverkan mellan läkare och företag

Nära samverkan mellan företag och läkare behövs för hälso- och sjukvårdens utveckling. Det skriver Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet,med flera i en debattartikel.

Med start den 31 maj publicerar de forskande läkemedelsföretagen för andra året öppet de ekonomiska ersättningar som respektive företag betalade ut förra året till hälso- och sjukvården. Det är ersättningar för samarbetsprojekt till enskilda medarbetare inom sjukvården och till vårdenheter, samt för forskning inom hälso- och sjukvården. Detta görs i Sverige liksom i alla andra europeiska länder utifrån en gemensam branschstandard, EFPIA Disclosure Code.

Preliminära uppgifter tyder på att samarbetet mellan läkemedelsföretagen och hälso- och sjukvården år 2016 var av ungefär samma omfattning som under 2015. Det som i fjol framför allt skiljde ut Sverige positivt var den höga andelen läkare, cirka 75 procent, som gav tillstånd till respektive företag att öppet publicera namn och samarbetets ekonomiska omfattning.

Vissa medier har rapporterat utifrån förra årets öppna redovisning, framför allt om samverkan mellan enskilda läkare och läkemedelsföretag. Det är en helt rimlig journalistisk granskningsuppgift. Tyvärr framställs vad som i verkligheten är ersättning för utfört arbete av en medicinsk expert ofta felaktigt som ett slags ekonomisk ”gåva”. Men öppenhet kring ersättningar för utfört arbete ska inte behöva leda till att läkare misstänkliggörs.

Nära samverkan är en förutsättning för den kontinuerliga utvecklingen av hälso- och sjukvården, för kunskapsspridning och för klinisk forskning. Och såväl läkare som läkemedelsföretag i Sverige är angelägna om att största möjliga öppenhet ska finnas kring dessa samarbeten. Vi hoppas därför att Sverige, trots den negativt inriktade medieuppmärksamheten, även i år kommer att ligga i topp i Europa när det gäller öppenhet om ersättningar.

Utvecklingen av hälso- och sjukvården med ständigt förbättrade vårdresultat skulle aldrig fungera utan nära samverkan mellan akademiska forskare, läkare och andra vårdprofessioner, samt företag inom läkemedel, medicinteknik, biomedicin och diagnostik.
Samverkan handlar exempelvis om klinisk forskning när nya läkemedel prövas på patienter, eller om kunskapsspridning när en läkare anlitas som expert vid utbildningsmöten. Det kan vara en föreläsning som en svensk internationell expert håller vid en medicinsk kongress utomlands, och det kan också handla om att läkare kvalitetssäkrar utbildningsmaterial. Många medicinska experter inom sjukvården har dessutom uppdrag för statliga myndigheter och vetenskapliga kommittéer.

För att alla dessa samarbeten ska kunna ske utan att äventyra förtroendet från patienter och från övriga samhället krävs tydliga regler och öppenhet. Sedan lång tid tillbaka finns en central överenskommelse mellan den forskande läkemedelsbranschen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, med detaljerade samverkansregler mellan sjukvårdspersonal och företagen. Läkares sidouppdrag ska vara öppna och godkända av läkarens verksamhetschef. Dessutom har myndigheter och vetenskapliga kommittéer tydliga regler för jävsdeklarationer.

Vi är övertygade om att samverkan mellan vårdens aktörer behöver öka i framtiden, i takt med att medicinska behandlingar blir alltmer komplicerade och individualiserade, och med snabb utveckling inom diagnostiken.

Stefan Lindgren
ordförande Svenska Läkaresällskapet

Anders Henriksson
1:e vice ordförande SKL

Heidi Stensmyren
ordförande Sveriges Läkarförbund

Anders Blanck
generalsekreterare branschorganisationen LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Debattartikeln är publicerad den 24 maj 2017 på Dagens Samhälles debattsida på webben

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.