Forskningsmedel från SLS till MS och SLE

Svenska Läkaresällskapet kan tack vare två generösa donationer stödja reumatisk och neurologisk forskning med extra forskningsmedel. Elizabeth Arkema, Lars Rönnblom och Elisabet Svenungsson beviljas forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för sin forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Joachim Burman och medarbetare för forskning om MS, multipel skleros, ur Hildegard Machschefes fond.

Läkaresällskapet kan tack vare två generösa donationer stödja reumatisk och neurologisk forskning med extra forskningsmedel. Elizabeth Arkema, Lars Rönnblom och Elisabet Svenungsson beviljas forskningsmedel ur Ingegerd Johanssons fond för sin forskning om den reumatiska sjukdomen SLE, Joachim Burman och medarbetare för deras forskning om MS, den neurologiska sjukdomen multipel skleros, ur Hildegard Machschefes fond.

– Vi är mycket glada att tack vare två stora donationer kunna stödja klinisk forskning inom såväl reumatologi som neurologi, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Det finns mycket spännande forskning inom båda sjukdomsområdena och att pengarna går till klinisk forskning gör att resultaten snabbare kan komma patienterna till godo genom ny behandling och nya läkemedel.

Forskning om SLE

Interferonsystemet är det naturliga försvarssystemet mot virusinfektioner. Vid SLE sker en överproduktion av interferon som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Hur detta går till har är till stora delar klarlagt, men hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar är oklart. Forskningen som får medel kommer bland annat att kartlägga genetikens påverkan vid SLE och resultaten kommer sannolikt att bidra till ökad förståelse av sjukdomsmekanismerna vid SLE samt till ökad kunskap om infektionsförsvaret och hur autoimmuna reaktioner i allmänhet uppstår. De tre forskarna som får projektanslag är:

Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, som har beviljats projektanslag för ansökan ”Disease mechanisms and patient stratification towards new therapies in systemic lupus erythematosus". Rönnblom har som huvudsökande även tilldelats "Ingegerd Johanssons stöd till nätverksarbete kring SLE-forskning", som bland annat ska finansiera en större nationell konferens för att redovisa aktuell forskning kring SLE.

Elisabeth Svenungsson, professor vid Enheten för reumatologi, Karolinska Institutet, har beviljats projektanslag för ansökan "Vascular manifestations, nephritis and thrombosis in SLE, underlying mechanisms and future treatments”.

Elizabeth Arkema, docent vid Avdelningen för Klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, har beviljats det projektanslag som går till en forskare som disputerat för högst 10 år sedan för sin ansökan "Reproductive Consequences of Systemic Lupus Erythematosus on Mother, Father and Child”.

Forskning om MS

Vid sidan av läkemedelsbaserade behandlingar av MS, multipel skleros, används också metoder baserade på högdos cytostatikabehandling följt av autolog transplantation av blodstamceller. Resultaten är hittills mycket goda men det finns ännu relativt få grundliga uppföljningsstudier eller studier som jämför utfallet med läkemedelsbaserad behandling. Mer kunskap behövs om den kliniska användningen av metoden autolog blodstamcellstransplantation. För att undersöka detta har

Joachim Burman, professor och överläkare vid Neuroklininiken, Akademinska sjukhuset i Uppsala, och medarbetare beviljats medel för ansökan ”Hematopoietic stem cell transplantation for treatment of multiple sclerosis in Sweden”.

Bakgrund

Ingegerd Johansson, var överläkare och sektionschef i neuroradiologi i Linköping. Hon avled i SLE (systematisk lupus erythematosus) den 24 mars 2015 och efterlämnade i sitt testamente en stor donation till Svenska Läkaresällskapet till förmån för forskning om sjukdomen. Läkaresällskapet beslutade att medlen ska användas dels till tre projektbidrag, varav ett ska gå till en forskare som disputerat för högst tio års sedan, dels till stöd för nätverksarbete kring SLE-forskning. Medlen till nätverksarbete ska även finansiera en större nationell konferens för att redovisa aktuell forskning kring SLE.

Hildegard Machschefes kom från Tyskland som ung och arbetade större delen av sitt liv som kontorschef på Electrolux ekonomiavdelning vid huvudkontoret i Stockholm. I slutet av sin karriär övergick hon till ett projekt som skulle utvärdera datorns roll i kontorsarbete och blev därmed en av de första att använda dator i arbetet. Hon avled i Bromma 2014 nära 100 år gammal och efterlämnade i sitt testamente en donation till Svenska Läkaresällskapet till förmån för forskning för att bota sjukdomen multipel skleros (MS). Utlysningen av forskningsmedlen har baserats på det arbete som genomfördes den 31 mars 2017 under den s.k. sandpit-workshop, där forsknings- och brukarföreträdare träffades för att diskutera behovet av forskning inom området och lämpliga projekt.

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.