E-hälsa kan vara bra ibland, men löser inte alla problem i vården

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är inte stillatigande inför utvecklingen inom e-hälsoområdet. Vår position är snarare aktivt lyssnande med handlingsberedskap, skriver fyra företrädare för SLS i denna replik till Åke Thörn och medförfattare.

Läkartidningen debatt 2017-10-17 Åke Thörn och medförfattare oroar sig [1] över att patientkontakten och den kliniska undersökningen elimineras genom begreppet e-hälsa och ser risk för en total och icke önskvärd »make-over« av läkaryrket. Uppkomsten av helt nätbaserade läkarmottagningar ses som ett tecken på att processen redan kommit långt.

Svenska läkaresällskapet (SLS) konstaterar i likhet med författarna att e-hälsobegreppet blivit något av en semantisk magnet, inte minst inom vårdens ledningsfunktioner och på politisk nivå. I en tid av finansieringssvårigheter och stort fokus på tillgänglighetsbrist är detta begripligt, men e-hälsa är inte svaret på en stor andel av vårdens utmaningar.

SLS tar evidensbaserad medicin och etiska regler på allvar. Vår kommitté för e-hälsa är aktiv. Ett exempel är symposiet om virtuella vårdcentraler under Almedalsveckan [2]. Årets etikdag i samarbete med Läkarförbundet [3, 4] belyste fördelar och nackdelar med elektroniska patientkontakter. Även marknadsföringsaspekter diskuterades.

Teknikutvecklingen sker i dag för långt från vardagssjukvården. Applikationer som ter sig geniala vid programmerarens skärm medför ofta tidsspill, dubbelarbete och trassel för stressade vårdarbetare på golvet. Utvecklingen rusar på utan att de medicinsk-etiska frågorna genomlysts tillräckligt. Det kan gälla den enskildes integritet och sekretess, men också att tillgången till tjänsterna inte är allmänna, nämligen att de som behöver vårdens insatser mest kan befinna sig i ett »digitalt utanförskap«. I sådana fall hotas principen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Den digitala utvecklingen bör utnyttjas för att göra vården effektivare och mer patientvänlig. I glesbygdsområden sparar digitala kontakter mellan läkare och patient in långa och tröttsamma resor. Psykologisk behandling via nätet har vid vissa tillstånd visat likvärdiga resultat med öga-mot-öga-terapier [5]. Patientens delaktighet kan öka med tillgång till journalen via nätet. Bilddiagnostik kan utföras med specialistläkare på annan ort, ibland på andra sidan jorden [6]. Patienter med funktionsnedsättningar kan kontakta vården hemifrån och slippa mödosamma förflyttningar.

Digital kommunikation i vården är ett komplement som ska användas när det är lämpligt. Digital kontakt kan dock inte ersätta det fysiska mötet när det finns behov av ett sådant. Grundprincipen är att samtliga verktyg ska finnas i den offentliga vården och användas med patientens behov som utgångspunkt. Även om digital läkarbedömning betyder snabb tillgänglighet och visar god patienttillfredsställelse [7] ser vi problem med verksamheter som helt byggs upp runt den principen.

Det ryms stora möjligheter inom e-hälsobegreppet, men vi är eniga med Åke Thörn och medförfattare om att mötet mellan läkaren och patienten samt den kliniska undersökningen fortsatt är centralt för god vård. Vid uppföljning kan kontakt på distans och videomöten fungera, men det krävs betydligt fler studier för att klargöra det digitala stödets roll i vården [7].

Sammanfattningsvis är SLS inte passivt och stillatigande i fråga om utvecklingen på e-hälsoområdet. Vår position är snarare aktivt lyssnande, med handlingsberedskap. Titta gärna (digitalt!) på de två filmerna vi länkar till i referenslistan.

Stefan Lindgren, ordförande, Svenska läkaresällskapet
Göran Petersson, ordförande, Läkaresällskapets e-hälsokommitté
Susanne Bergenbrant Glas, ledamot, e-hälsokommittén
Mikael Sandlund, ordförande, Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik


Referenser
Thörn Å, Petersson C, Järhult B, et al. Total »make-over« hotar läkaryrket. Om marknad, samhälle, etik och medicinsk vetenskap. Läkartidningen. 2017;114:ET7R.
Gunnarsson P. »Digitala vårdtjänster här för att stanna«. Läkartidningen. 2017;114:ERZW.
Etikdagen 2017 HT del 1. Mottagning på nätet. Om digitala e-hälsotjänster i dagens sjukvård
Etikdagen 2017 HT del 2. Mottagning på nätet. Om digitala e-hälsotjänster i dagens sjukvård.
Hedman E, Ljótsson B, Lindefors N. Cognitive behavior therapy via the Internet: a systematic review of applications, clinical efficacy and cost-effectiveness. Expert Rev Pharmacoecon Outcomes Res. 2012;12(6):745-64.
Gavelin M. Jobbar som radiolog i Sydney åt svenska sjukhus. Sjukhusläkaren. 21 sep 2015.
Videomöten via 1177. Vårdguidens e-tjänster. Resultat av piloter inom SLL. Stockholm: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting; 2017. Dnr HSN 2016-461.

Till artikel publicerad Läkartidningen 2017-10-17

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.