Livsstilssjukdomar - vår tids stora utmaning

Vi har kommit en bit på väg i kampen mot infektionssjukdomar, men nu riskerar de som räddats från exempelvis hiv/aids att gå en för tidig död till mötes i hjärtattack, säger Ruth Bonita, professor emerita vid Aucklands universitet i Nya Zeeland.

Kardiovaskulära sjukdomar som stroke orsakar flest dödsfall i hela världen, om
man bortser från afrikanska Sahararegionen. Vi dör inte längre av för lite mat, utan av för mycket mat. På grund av rökning ser man nu ett uppsving av antalet lungcancerfall och fetmaepidemin har lett till en ökning av folk som insjuknar i diabetes.

– Överlever vi våra första fem år riskerar vi att drabbas av dessa icke smittsamma sjukdomar som faktiskt går att motverka, säger Anders Nordström, Sveriges ambassadör för Global Hälsa.

WHO rapporterar att de icke smittsamma sjukdomarna ligger bakom två av tre dödsfall i världen.

– Det här är inte något som bara rör vita medelålders amerikanska män.
Det blir ett allt större problem i de fattigare delarna av världen. I till exempel Nairobi ser vi tydligt vad som händer när folk flyttar in från landet till städerna.
Nu rör man sig inte längre, man bor trångt och folk blir överviktiga, säger
Anders Nordström.

– Varje år dör 6,8 miljoner barn i onödan, så vi har ännu inte uppfyllt de millenniemål FN antagit. Men i takt med att vi uppfyller dessa mål, står det klart att vi också behöver ha som övergripande mål att maximera antalet år vi lever som friska.

Professor emeritus Ruth Bonita menar, att vi riskerar att förlora de vinningar
som gjorts i kampen mot infektionssjukdomar om vi inte tar ett samlat grepp mot de riskfaktorer som orsakar icke smittsamma sjukdomar:


– Människor som blivit räddade från hiv/aids dör en för tidig död av hjärtsjukdomar om vi inte gör något. Benämningen icke smittsamma sjukdomar kan vara vilseledande, menar Bonita. Det låter som att det inte finns en bakomliggande orsak till att man drabbas.

– Om du får malaria så har du fått det av myggan som bet dig. Om du dör
en för tidig död av lungcancer, kan det bero på tobaksindustrins framgångsrika
marknadsföring av produkter som orsakar cancern, förklarar hon.

Ruth Bonita tycker inte heller att livsstilssjukdomar är ett bra begrepp då det felaktigt antyder att individer väljer livsstil och därför själv är ansvariga för
sin egen hälsa.

– En myt är att man inte kan göra något åt livsstilssjukdomar, att det är upp till individen att se till att han eller hon väljer rätt livsstil. Det är nonsens. Det berör fler än individen och har att göra med hur vi organiserar våra samhällen.
Allt ifrån hur arbetsmarknaden premierar en hälsosam personal till hur vi planerar
infrastrukturen och vilka lagar som fattas för befolkningens bästa.

Allt för ofta, säger Bonita, är det upp till tobaks-, alkohol- och matindustrin
att själva göra frivilliga överenskommelser. Men de fungerar inte. Det krävs
ett ledarskap hos beslutsfattarna för att försäkra att kommersiella intressen inte
går före befolkningens hälsa.

– För att lyckas måste vi inkludera frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter
och sunt styre, säger Ruth Bonita.

Ruth Bonita menar att de mest effektiva sätten att förändra är när beslutsfattarna
ändrar den miljön där medborgarna fattar sina beslut.

Anders Nordström lyfter gärna fram folkrörelsens makt att påverka:

– Det behövs tydliga lagar i form av vad man får göra och vem man får sälja

sina produkter till. Men den privata sektorn producerar vad folk vill köpa. Så
det behövs att människor engagerar sig. Hellre folkopinion än att man via
fler regler skapar nyttigare produkter:

– Tack vare den folkrörelse som ska skapades kring hiv/aids, har vi i dag nya
läkemedel till bättre priser. Vi behöver arbeta på liknande sätt för en bra och
rättvis hälso- och sjukvård som inte ruinerar de drabbade patienterna. Det har vi
i Sverige, men så är det inte i hela världen.


4 sätt att minska livsstilssjukdomarna:
1. Minska tobaksanvändningen.
2. Minska alkoholkonsumtionen.
3. Minska saltintaget.
4. Se till att de som redan fått stroke eller hjärtinfarkt får behandling, och – om resurser finns – se till att behandla dem som ligger i farozonen för att drabbas.

Källa: 

Svenska Läkaresällskapets tidningsbilaga Global hälsa


Läs mer:

The Lancet, Non-Communicable Diseases Series 2013

WHO 

The NCD Alliance

World Cancer Research Fund International WCRF

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Livsmedesverket

Jordbruksverket

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

AMPHORA-projektet

Svenska Läkaresällskapets tidningsbilaga Global hälsa

Dagens Nyheter 2012-01-22

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.