| |
12/11 George Gershwin
(1898–1937) kl. 18–19.30
Ett unikt musikaliskt geni som trotsade en påver miljö och erövrade en världsomspännande publik
Föräldrarna, som emigrerat från Ryssland på 1890-talet bodde i slumliknande kvarter på östra sidan av nedre Manhattan. Unge George, det andra av fyra barn, letade sig fram till musiken helt på egen hand och när han fick ett piano vid 12 års ålder kunde han redan - till allas förvåning – med glans traktera instrumentet! Hans första evergreens kom till i övre tonåren, sen gick det undan med väldig fart - å ena sidan mångfalden av populära sånger, de många musikalerna och filmmusiken, och å den andra sidan konsertstycken som Rhapsody in blue, Pianokonserten i F, An American in Paris och den evigt unga operan Porgy and Bess. Han insjuknade gradvis våren 1937 och avled i juli samma år, endast 38 år gammal. Gershwins svindlande framgångar och slutligen djupt tragiska liv är temat för detta program som illustreras frikostigt med musik - live och inspelade avsnitt.
Medverkande: Hans Persson och gästartister
|
|
|
14/9 Mendelssohn kl. 18–19.30
Felix och Fanny Mendelssohn, talangfulla syskon med sorgligt levnadsslut.
Underbarnet Felix Mendelssohn, av Goethe och sin samtid i sin begåvning jämförd med W.A. Mozart, växte upp med sin mycket begåvade syster i en burgen och kulturmättad miljö. Han kom att hyllas av sin omvärld som geni: tonsättare, pianist och dirigent. Fanny var gift med målaren Wilhelm Hensel och hennes musikaliska produktion kom i skymundan av brodern, för vilken hon dock kom att ha en stor betydelse. När hon oväntat gick ur tiden. Vid 42 års ålder skulle hon följas ett halvår senare av sin broder, nästan lika plötsligt. Dödsorsaken har under åren varit föremål för många teorier...
Föredraget illustreras av musik med violinisten Lisbeth Vecchi, tidigare medlem av Göteborgssymfonikerna och violinpedagog, initiativtagare med Lars Olsson till Centrum för MusikerMedicin vid Musikhögskolan i Göteborg.
|
| |
22/10 Mat och måltid i bibeln
kl. 18–19.30
I profeten Jesajas vision om den yttersta tiden bjuder Herren själv in till en festmåltid med ”feta rätter och starkt vin” (Jes 25:6-8). Det låter hoppfullt. Men det är inte så det börjar utan väsentligt mer frugalt: med mjölk och ett äpple. Bibeln kan läsas som en kokbok. Det finns åtskilliga sådana som just handlar om maten, måltiden och dryckerna i bibelns värld. I min föreläsning kommer jag inte bara att ge exempel på detta, utan även knyta det till den symboliska betydelse maten har.
Bibelns mat överensstämmer väl med den föda som dagens näringsexperter menar att vi ska inta. Grönsaker och frukt med mycket antioxidanter, rotfrukter, honung som sötningsmedel, sparsamt med kött, och vin i måttliga mängder. Bibeln är full av roliga detaljer. Bland de många reglerna för mat och dryck, i synnerhet i Tredje Moseboken, finns sannolikt världshistoriens första kolesterolvarning, och i Daniels bok beskrivs en empirisk, kontrollerad, studie i syfte att fastställa den eventuella nyttan med vegetarisk kost.
För den som är road av mat och dryck är det möjligen ett tilltalande perspektiv att himmelriket liknas vid ett hejdundrande kalas. Dock, får man förmoda, utan kolik eller ruelse för de risker som feta rätter och starkt vin kan medföra – åtminstone här och nu.
Programmet kommer även illustreras med musikinslag.
Kjell Kallenberg, präst i Svenska Kyrkan och professor vid Universitetssjukhuset Örebro.
|
|
|
Genomförda program:
|
 |
Snövit, Hamlets vålnad och Pastor Gregorius drabbades i likhet med hundratals mordoffer i deckare av förgiftning.
Olle Matsson, kemiprofessor och författare ger en bred kulturhistorisk och naturvetenskaplig skildring med utgångspunkt i litterära texter – såväl klassiker som deckare och serier. Deckargifter som arsenik, cyankalium och stryknin och en lång rad växter, djur, kemikalier och läkemedel presenteras.
Hans Persson, överläkare vid Giftinformationscentralen, kompletterar med medicinska och konstnärliga aspekter på några klassiska förgiftningar som skildrats främst i andra konstformer än litteraturen – t.ex. i de gamla myterna, i operans och danskonstens värld.
Kerstin Hulter Åsberg introducerar och leder diskussionen.
|
|
|
5/3 kl. 18-19.30
Den svenska musikens livmoder
– en kväll bland kvinnliga pionjärer inom musik och medicin
Medverkande: Christina Tobeck, fil. dr och och musikforskare, Michael Engström, pianist samt sopranen/hovsångerskan Hillevi Martinpelto.
När Föreningen Svenska Tonsättare (FST) bildades 1918 var Helena Munktell den enda kvinnan bland de 38 stiftarna. Liksom de nästan jämgamla Ellen Key och Selma Lagerlöf var hon uppväxt i herrgårdsmiljö, född i Grycksbo i Dalarna.
Trots livslånga hälsoproblem, men tack vare begåvning, gedigen utbildning, gott humör och ekonomiskt oberoende, kunde Helena Munktell etablera sig som tonsättare i det sena 1800-talets manligt dominerade musikliv.
Till samma generation hörde Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare, gynekologen Karolina Widerström.
Men kan verkligen en kvinna komponera annat än smärre stycken för salongen?
Och är verkligen en kvinnas hjärna kapabel att tillägna sig de kunskaper som krävs av en läkare?
Ja, nog mötte de tvivel och motstånd, men också tilltro och förväntan, den första generationen kvinnor som trädde ut i offentligheten som professionella yrkesutövare.
|
 |
9/4 kl. 18-19.30
Allan Pettersson, geni och solitär
Medverkande: Torsten Mossberg (moderator), Laila Barkefors, musikvetare, Bo Ringertz och Anders Karlqvist på piano.
” I den miljö jag växte upp absorberade jag smärtan som människorna omkring mig utdunstade…de var fattiga, trasiga, sjuka men det värsta, kuvade. ….med åren koncentrerades …(känslorna) i ett våldsamt uttrycksbehov”
Ovanstående är ett citat ur Allan Petterssons anteckningar: ”Dissonansen – smärtan - en oskyldig” .
Sveriges kanske främste symfoniker under 1900-talet växte upp på söder i Stockholm under mycket fattiga förhållanden men lyckades ändå få studera vid Stockholms musikkonservatorium, blev en skicklig altfiolspelare och fick plats i Konsertföreningens orkester i Stockholm. Han drabbades tidigt av en svår reumatisk sjukdom som gjorde det svårt för honom att fortsätta altfiolspelet. Med åren isolerade han sig alltmer men sjukdomen påverkade inte kraften i hans komponerande- kanske tvärtom?
|
|
|
Hösten 2012
|
 |
18/9 kl. 18-19.30
Hälsa till Strindberg!
Medverkande: Stephan Rössner, Lennart R Svensson och en gitarrist
Strindbergsjubileet 2012 firas på många sätt. För serien Konst & Läkekonst har vi för Läkaresällskapet valt infallsvinkeln “hälsa på Strindbergs tid”.
Från sekelskiftet kunde en patient som träffade en läkare ha större chans att fara illa än att ha glädje av besöket. Kirurgin är framgångsrik, men läkemedlen är måttligt effektiva. Trots diagnostiska framsteg är det fortfarande vanligt att ”hela sig själv”. Kurorten blir därför populär. Det medicinska vetandet exploderar men de verkliga terapeutiska skördarna kommer först senare generationer till gagn. Tbc är en folksjukdom, de ensamstående pigornas utsatta barn far illa i storstäderna, syfilis är en sjukdom, som är vanlig men ingen vill tala om. Läkaresällskapets inställning i sexualfrågor präglas knappast av någon vid- eller framsynthet.
Klara soppteaters verkligt stora publikframgång var entimmespjäsen Jävla karl (ett Strindbergscitat), med vilken skådespelaren Lennart R Svensson haft formidabla framgångar och turnerat internationellt. Han sjunger tonsatta dikter av Strindberg, spelar upp Strindberg som person och ger oss citat, som fortfarande har lyskraft. Sekelskiftets folkhälsoperspektiv varvas med Strindbergs livssyn
|
 |
16/10 kl. 18-19.30
Ingmar Bergman och döden
Samtal med teaterkritikern, författaren och Bergmankännaren Leif Zern. Introduktion och samtalspartner Kerstin Hulter Åsberg.
Piano med ankytning till Ingmar Bergmans filmer: Bertil Wikman.
Vad finns det för samband mellan den store filmkonstnären Ingmar Bergman och läkekonsten?
Bortsett från att det finns ett antal läkare, sjuksköterskor, sjukhusmiljöer, sjukdomar, både fysiska och psykiska, i hans filmer och teateruppsättningar, finns det ett genomgående gemensamt och utmanande tema: DÖDEN. För Ingmar Bergman gav tanken på döden starka känslor av hypokondri, fobi och skräck, men blev också drivkraften i skapandet, energigivande och underhållande. Kvällens samtal kommer att illustreras med en rad exempel från filmhistorien.
|
| |
20/11 kl. 18-19.30
Fotokonsten i medicinens tjänst
Bildanalys och visualisering inom vård och omsorg
Föreläsare: Anders Persson, överläkare, professor och chef för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet.
Vid centret utvecklas framtida metoder och verktyg för bildanalys och visualisering inom vård och omsorg. Han har arbetat inom det bildmedicinska området i över 20 år och var en av de första i världen att införa färg-3D-bilder från datortomograf och magnetkamera i klinisk praxis. Hans tvärvetenskapliga forskning fokuserar på det faktum att nya verktyg måste baseras på användarens krav och behov.
Ett tydligt exempel på detta är det så kallade “virtuella obduktionsbordet” som rönt stor uppmärksamhet. Denna typ av forskning är ett absolut krav för att klara morgondagens komplexa värd med åldrande befolkning och sinande naturresurser, både inom det medicinska och tekniska området. Frågor som kommer att belysas är: Vad är dom nya trenderna inom medicinsk bildvetenskap? Vilka frågor måste vi prioritera för att klara av morgondagens förändrande sjukvårdspanorama?
|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|