Nobelpriset i medicin

Presentatör på tisdagssammankomsten den 4 oktober 2011:
Hans-Gustaf Ljunggren, MD, PhD, professor i infektionsmedicin, ledamot i Nobelförsamlingen. 

Kommentarer från SLS:

–        ­Det är ett fantastiskt bra val. Årets nobelpristagare i medicin har givit oss grundläggande insikter i hur vårt immunförsvar fungerar. Det innebär att vi fått nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, men också nya möjligheter att utveckla metoder för att förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin går till tre forskare som har upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Immunsystemet är enkelt uttryckt kroppens försvarssystem mot infektioner orsakade av mikroorganismer som virus, bakterier, svampar och parasiter.

Bruce Beutler samt Jules Hoffman upptäckte receptorer på kroppens celler som kan reagera på bakterier, virus och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer, och aktivera det medfödda immunsvar som är den första försvarslinjen i immunsystemet.

Ralph Steinman upptäckte immunsystemets dendritceller och deras unika förmåga att både aktivera och reglera de förvärvade immunsvar som utgör en andra försvarslinje och som kan eliminera mikroorganismer från kroppen.

–        Samtidigt som det är oerhört glädjande att dessa tre personer fått nobelpriset, grumlas så klart glädjen av att Ralph Steinman avlidit. Beskedet innebar att nobelstiftelsens styrelse kallade till möte sent på måndagseftermiddagen. Efter att ha gått igenom nobelstiftelsens stadgar beslutade man att tilldela Steinman priset, vilket jag tycker var ett klokt beslut. Vi är många som är influerade av hans forskning och som träffat honom i olika vetenskapliga sammanhang. Så sent som för ett halvår sedan besökte han Karolinska institutet, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Immunförsvaret involverar många olika områden som exempelvis infektionsmedicin, delar av tumörimmunologin, men också allergologi och reumatologi.

– Det omfattar även transplantationsfältet på ett alldeles avsevärt sätt, det finns patienter med immunbrister som saknar eller har defekta gener, vilket påverkar regleringen av immunförsvaret, säger Hans-Gustaf Ljunggren.

Immunsystemet har utforskats steg för steg under 1900-talet. Tack vare en rad Nobelprisbelönade upptäckter vet man till exempel hur antikroppar är uppbyggda och hur T-celler känner igen främmande ämnen. Men hur det medfödda immunförsvaret aktiveras och hur de två försvarslinjerna kommunicerar, har länge varit gåtfullt.

–        Priset är synnerligt motiverat och det är tre mycket värdiga pristagare. Ralph Steinman som upptäckte de dendritiska cellerna i början av 70-talet, har gjort ett genomslagsarbete. Hans upptäckt betyder mycket för bland annat vaccinforskningen. Så gott som alla i min omgivning arbetar med dendritiska celler för att kunna aktivera bättre immunsvar mot vacciner, säger Ann-Marie Svennerholm, professor i mikrobiologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin.

Det kan handla om vacciner mot infektionssjukdomar och mot tumörsjukdomar. Det finns idag vacciner som syftar till att förebygga att cancer utvecklas. Det finns också så kallade terapeutiska vacciner som ges till patienter som redan insjuknat i cancer.

–        Jules Hoffman och Bruce Betlers upptäckt av Toll-receptorer har öppnat helt nya fält och inneburit en explosiv utveckling av forskningsområdet medfödd immunitet. De tre forskarna är väldigt värdiga pristagare som verkligen påverkat den moderna immunologin, säger Ann-Marie Svennerholm.

Även inom inom området allergologi kommer nobelpristagarnas upptäcker till användning.

Annika Scheynius är professor i klinisk allergologi vid Karolinska Institutet.

–        Vi är intresserade av hur oskyldiga ämnen som allergen från till exempel björk eller katt kan orsaka en felprogrammering av immunsystemet. Vi vill använda den framväxande kunskapen till att skräddarsy behandlingar som förhindrar allergiska reaktioner. Just nu pågår en otroligt intensiv och spännande forskning och utveckling, säger Annika Scheynius.

I dagens medicinska värld kan nästan allting kopplas till någon form av immunologi. Ångest, rädsla och stress, infektioner och reumatologiska sjukdomar; kopplingar till immunologi och immunförsvar är uppenbara, menar Peter Friberg, professor i klinisk fysiologi vid Sahlgrenska akademin, samt vice ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

­­– Det är mycket stimulerande och glädjande att immunologisk forskning har belönats med årets nobelpris. På basis av pristagarnas upptäckter finns stora möjligheter för vidareutveckling, forskning och landvinningar inom läkemedels- och vaccinationsfälten, säger Peter Friberg.