Kunskapen finns, men används inte på bästa sätt.
Trots flera studier som visar hur man kan höja kvaliteten i vården av äldre och samtidigt sänka kostnaderna, fattar politiker många gånger beslut som istället leder till en både dyrare och sämre vård för äldre. Politiker och tjänstemän behöver i ökad utsträckning lyssna på forskare.
Det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Den 8 november 2011 arrangerade Svenska Läkaresällskapet en tisdagssammankomst med temat: ”Vården av äldre människor- bättre kvalitet ger lägre kostnader”.
Inbjudna var chefer och de specialister som arbetar med äldre människor, både på och utanför sjukhus.
– Många har nog inte riktigt förstått allvaret. Nyligen presenterades en H-70 studie från Göteborg som visar att dagens 70-åringar är mycket friskare jämfört med tidigare. Det är lätt att tro att de äldre bara blir friskare och friskare och att problemen minskar, men så är det dessvärre inte, säger Yngve Gustafson.
Baksidan av de medicintekniska framstegen
Han är kliniskt verksam som specialistläkare vid geriatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han är även ledamot i Svenska Läkaresällskapets nämnd samt anlitad som vetenskaplig expert av Socialstyrelsen. Internationellt är han verksam i Academic board of EUGMS (European Union Geriatric Medicine). Det är en sammanslutning av de nationella geriatriska föreningarna inom EU.
– Vi har en fantastisk utveckling med stora medicinska och tekniska framsteg. Förr pratade man om ”compression of morbidity”, det vill säga man kortar den tid man är sjuk innan man dör, genom att förskjuta sjukligheten långt upp i åren. Förvisso lever vi friska längre, men forskning visar att när vi blir sjuka så lever vi också längre som sjuka med stora hjälpbehov, säger Yngve Gustafson.
Det finns en baksida av de medicintekniska framstegen. Även om sjukvården har blivit bättre på att operera kranskärl för att förebygga och bota hjärtsjukdom, lever många vidare med sin kärlsjukdom och utvecklar istället demenssjukdomar, menar han.
Inom de närmaste decennierna kommer andelen 80-åringar och äldre att fördubblas, därmed ökar också andelen äldre med demenssjukdomar och depressioner. Samtidigt ökar också kraven och förväntningarna på vården.
– Nu har vi goda forskningsresultat som visar att man faktiskt kan minska andelen komplikationer, korta vårdtiderna och faktiskt möta de äldres ökade vårdbehov genom att satsa på högre kompetens och bättre kvalitet. Vi har studier som visar att man kan förhindra onödiga komplikationer och korta vårdtiderna med cirka 25 procent. Det skulle ge besparingar på cirka 30 procent, säger Yngve Gustafsson.
En annan vinst är att behoven av kommunal äldrevård efter utskrivning från sjukhus kraftigt skulle minska. En studie gjord i Sundsvall där anställda på en medicinavdelning fick intensivutbildning samt handledning av geriatriker fick snabbt positiva effekter.
– Vårdtiderna minskade med 30 procent, man halverade andelen som var förvirrade och man minskade även dödligheten med tre fjärdedelar. Vi har världsledande forskning och en god kunskap om hur vi ska höja kvaliteten och sänka kostnaderna vad gäller vården av äldre, men tyvärr tar inte alltid tjänstemännen hänsyn till den kunskap som finns, säger Yngve Gustafson.
Kunskap finns men används ej
Ett färskt exempel, menar han, är landstingsledningen i Västerbotten. Nyligen presenterades ett besparingsförslag som innebär att läkaransvaret för särskilda boenden i kommunen ska flyttas över från geriatriken till primärvårdens läkare.
– Vi vet genom olika utvärderingar att geriatrikens insatser i särskilda boenden förebygger hundratals inläggningar och tusentals vårddagar. Vi vet också att primärvårdens läkare skickar in fem gånger fler patienter från särskilda boenden som de ansvarar för, jämfört med de äldreboenden där geriatriker är ansvariga. Förslaget skulle leda till att vården blir sämre och att kostnaderna för akutsjukvården ökar med några miljoner. Ett omdömeslöst förslag, säger Yngve Gustafson.
Forskning vid Geriatriskt centrum i Umeå visar att om man tillämpar de vårdprogram som bedrivs vid centret, kan fallskador, trycksår, förvirringstillstånd, undernäring och infektioner minska med mellan 50 och 75 procent, jämfört med akutsjukvården.
– Att då lägga ned geriatriska vårdplatser och behålla en vård med mycket sämre patientsäkerhet är ofattbart. Vi vet att geriatrisk vård ger kortare vårdtider och färre komplikationer, vilket leder till minskade kostnader för landstinget och kommunerna, men istället för att använda den kunskapen gör man från tjänstemännens sida tvärtom, säger Yngve Gustafson.
Gerontologisk kunskap behövs
För att kunna hantera befolkningsutvecklingen med alltfler äldre, ”äldre-tsunamin”, måste vården av äldre i kommuner och landsting bedrivas med högre kvalitet och kompetens än idag. Socialstyrelsen har beräknat att cirka 700 geriatrikspecialister måste utbildas under de kommande åren. Inom något decennium kommer till exempel mer än hälften av alla som drabbas av höftfraktur att ha en demenssjukdom.
– Det är viktigt att vi får fler geriatriker, men lika viktigt är att vi får fler läkare som är intresserade av och kunniga om äldre. Sverige är ett av världens mest underutvecklade länder när det gäller utbildning i gerontologi, läran om det normala friska åldrandet. Om du inte har gerontologisk kunskap är det svårt att skilja det normala åldrandet från olika sjukdomstillstånd, säger Yngve Gustafson.
Utan den kunskapen är det också svårare att ordinera korrekta läkemedel och doser. Med ålder förändras exempelvis känsligheten för läkemedel. Den vanligaste orsaken idag till att äldre läggs in på sjukhus är läkemedelsbiverkningar, många gånger på grund av för höga doser. Den näst vanligaste orsaken till läkemedelsbiverkningar är att läkare förskriver preparat som står på Socialstyrelsens lista över olämpliga läkemedel till äldre.
På samma sätt som läkare får några veckors utbildning om det lilla barnets utveckling, lika viktigt är utbildning om det normala åldrandet.
– I vissa länder har man två veckors utbildning i gerontologi, i Sverige endast två timmar. Behovet av kompetensutveckling är stort, säger Yngve Gustafson.
Se webb-TV - tisdagssammankomsten den 8 november 2011 ”Vården av äldre människor- bättre kvalitet ger lägre kostnader”.
Text: Eva Nordin